Senaste kommentarerna i forumet

Hej! Första ggr här. Men jag har bestämt mig att sluta dricka helt, men är mycket orolig för ev. abstinens. Av forumet förstår jag att jag har en hög alkoholkonsumtion. Jag vet varför jag dricker och har vuxit upp med en alkoholiserad pappa. Drack därför inget alls innan 20-års ålder, därefter mycket måttligt fram tills jag var ca 38. Men sedan blev det för mkt stress involverat i mitt liv och Cavan blev min bästa vän. Dricker sedan flera år mer eller mindre 2 flaskor om dagen, mellan 17-01. Jag besökte en ggr en alkoholläkare för 8 år sedan som skrämde upp mig (då drack jag en flaska/dag) att jag inte skulle sluta tvärt utan trappa ned med 1/3 för att slippa abstinens, men jag vet inte hur adekvat hans svar var då han erkände att det brukade gälla starksprit.. Så jag ville inte gå tillbaka. Men, hur som helst nu har jag trappat ned med 2 glas och sedan 4 glas. Vågar jag fortsatta i den takten och vara helt fri om en vecka? Eller kommer jag att få svår eller delirium? Jag vet att jag kan sluta själv, men bör jag kontakta vård för det? Tacksam för svar från mer erfarna inom detta och som kanske har gjort samma resa. Allt gott till er alla starka som vågar dela mer er!

Hej! Första ggr här. Men jag har bestämt mig att sluta dricka helt, men är mycket orolig för ev. abstinens. Av forumet förstår jag att jag har en hög alkoholkonsumtion. Jag vet varför jag dricker och har vuxit upp med en alkoholiserad pappa. Drack därför inget alls innan 20-års ålder, därefter mycket måttligt fram tills jag var ca 38. Men sedan blev det för mkt stress involverat i mitt liv och Cavan blev min bästa vän. Dricker sedan flera år mer eller mindre 2 flaskor om dagen, mellan 17-01. Jag besökte en ggr en alkoholläkare för 8 år sedan som skrämde upp mig (då drack jag en flaska/dag) att jag inte skulle sluta tvärt utan trappa ned med 1/3 för att slippa abstinens, men jag vet inte hur adekvat hans svar var då han erkände att det brukade gälla starksprit.. Så jag ville inte gå tillbaka. Men, hur som helst nu har jag trappat ned med 2 glas och sedan 4 glas. Vågar jag fortsatta i den takten och vara helt fri om en vecka? Eller kommer jag att få svår eller delirium? Jag vet att jag kan sluta själv, men bör jag kontakta vård för det? Tacksam för svar från mer erfarna inom detta och som kanske har gjort samma resa. Allt gott!

Tappat glädjen, orken,lusten som så sakta började smyga sig in hos mig igen. Ingenting känns bra eller är roligt. Idag är livet trist utan vin. Men ärligt, det hade inte varit så mycket roligare med en dimmig hjärna och vingliga ben . Jag VET det.
Boar in mig i soffhörnan och tycker synd om mig själv en stund.
Tack snälla ni som skrivit tröstande ord, visat medkänsla och peppat här . Jag behövde det

Vilken härlig dag, om än lite för svettig och klibbig för min del. Jag har haft mina bönestunder och ringt min sponsor. Började läsa boken"Tillnyktring" utav Leslie Jamison, skriven förra året. Om den är bra återstår att se.
Barnen kommenterade idag att jag är mycket gladare nu, senaste veckan. Jag har inte haft något sug och känslan är ånyo att det går "för bra" och att det känns "för lätt". Jag vet att det är ett bedrägligt lugn för vilken sekund som helst kan min hjärna lura mig till att "skita i att vara så här präktigt duktig". Men, då har jag ju faktiskt en möjlighet att ringa min sponsor som kan skingra mina tankar. Nån som förstår. Det känns lite tryggt för jag litar alls inte på mig själv.
Dags för maskrosteet!

Tack för så värmande ord ?☀️

Tack. Det är det svåraste jag gjort. Men också det mest självklara.

Du har insett att du inte längre vill vara den person du blir när du dricker alkohol och du värnar om de relationer som är viktiga för dig, genom att nu sätta en gräns och söker hjälp från flera olika instanser för att bryta det destruktiva mönster du hamnat i. Så modigt och klokt att söka stöd från flera olika håll. Att du nu också läser och skriver här ger dig ytterligare en chans att få stöd, igenkänning och kloka erfarenheter från andra i liknande situation. Även mitt i allt som känns nattsvart kan det vara fint att få dela det, du är inte ensam!
Nu kanske du redan har en plan för behandling när det gäller alkoholen, men jag kan bara nämna att vi också har ett nätbaserat program här på Alkoholhjälpen (anmälan görs via den blåa rutan på startsidan) som är hjälpsamt för många.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Härligt att höra!
Man blir som en ny människa efter att ha sovit en hel natt!?

Kramar
???

Vissa dagar bara är sådana, man måste bara genomlida dem. Men det är skitjobbigt och allt känns så meningslöst.

Men om man jämför den falska lindring som alkoholen skulle ge en just då, med den äkta glädjen över att vakna utan bakfylla, så är ju den senare upplevelsen värd så mycket mer!!
Så kämpa på, det blir bättre!?

Kramar
???

Tack. Jag tänker kämpa. Men just idag känns bara allt så nattsvart.

Det du skriver, kunde varit jag. Känner igen mig i allt, har sån ångest och orkar knappt leva emellanåt. Önskar att jag kunde gjort annorlunda, men nu ska jag söka hjälp. Hoppas verkligen att vi lyckas med att ta oss från alkoholen. Finns ingen annan väg att gå. Om det nu har gått så långt att du blir ensam kvar så var egoist, ge inte upp, det är ditt liv, så ta tillvara på det<3

Jag har insett att jag har alkoholproblem. Och jag blir elak och triggar bråk samt beter mig otroligt dåligt när jag dricker. Jag har ingen gräns. Utan sårar alltid de jag mest bryr mig om. Har tagit kontakt med flera instanser för att få rätsida på detta. Inser också att jag har en depression, dödslängtan och ångest i samband med detta. Jag vill inte vara den här personen och jag vill kunna visa de runt om kring att jag klarar det här. Men jag är rädd att allt är försent. Rädd för att bli ensam kvar, utan någon vid min sida.

Se det som en viktig investering i dig själv, kanske den viktigaste någonsin. En investering kostar ju något men vitsen är att den ger utdelning! Du får lite vad du betalar för kan man säga.
Lycka till! Själv är jag på dag 5.

Det tog mig flera timmar att somna igår trots att jag kände mig trött. Delvis beror det nog på värmen och delvis kanske det beror på alla tankar som snurrar runt i huvudet. Men då får det vara så. När man inte "slocknar" av berusning utan istället går och lägger sig för att man är trött så är det normalt att en massa tankar dyker upp och behöver bearbetas.
Imorse bakade jag scones och bjöd barnen på frukost. Det var trevligt. Det är sånt som jag tänker göra men inte orkar i vanliga fall när jag dricker. Ord är bra men handling är bättre.
Ha en fin dag!

Vad modigt och klokt av dig att skriva här om ditt sug efter att dricka mer under graviditeten. Jag tänker att det vittnar om att du verkligen vill ditt barns bästa, även om det är en kamp för dig att hålla den kursen. Du har gjort en enorm förändring i och med att du blev gravid, då du slutade tvärt med både alkohol och andra droger. Det är verkligen starkt. I samband med att du blev deprimerad för ca en månad sedan har suget att dricka blivit allt svårare att stå emot och du har druckit 11 gånger. Det låter som att du står nära en ond cirkel av skuld och ångest, som kan göra att du blir så uppgiven att du bara vill dricka bort allt. Men det finns hopp och det finns hjälp att få, om du vågar söka! Antingen via MVC, vårdcentralen, en beroendemottagning eller inom kommunens beroendeenhet. Kanske skulle ett anonymt samtal till Alkohollinjen på 020-84 44 48 kunna vara ett mindre läskigt första steg?
Att söka någon form av hjälp tror jag ger dig och ditt barn störst möjligheter att må bra i framtiden. Hur går dina tankar, vad tror du kan vara hjälpsamt för dig?
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vad starkt av dig att reflektera över alkoholens plats i ditt liv, i en situation där alkoholen kanske har blivit som en livlina som under en period av mycket svåra och täta förluster har fått dig att orka leva vidare. Nu börjar du bli less på ditt ölande och på de fysiska konsekvenser drickandet har lett till och du undrar om det finns någon som kan vägleda dig. Här på forumet finns mycket stöd, kloka erfarenheter och pepp att ta del av. Det lättaste sättet för andra att kunna följa dig är om du startar en egen tråd. När det gäller annat stöd funderar jag på hur du skulle ställa dig till att ta kontakt med t.ex. din vårdcentral eller en beroendemottagning för att få hjälp att dra ner eller sluta dricka. De kan också hjälpa till ifall du skulle få abstinenssymtom om du slutar tvärt. Du har redan tagit ett viktigt steg åt rätt håll i och med att du har skrivit här och du har kommit långt i dina funderingar om hur du vill att livet ska se ut framöver. Varmt lycka till!

Och till dig Cykoz, som har startat den här tråden, vill jag också rikta ett varmt lycka till. Du har verkligen tagit ansvar för ditt mående och dina alkoholvanor på ett mycket klokt sätt. Du ser vad som är viktigt i livet och värnar om relationen till din pojkvän. Du står på dig för att få den hjälp som du har rätt till för att hantera den starka ångest som kanske ligger till grund för flera dåliga vanor. DBT är för många en otroligt hjälpsam behandling just för att hantera såna starka känslor, utan att hamna i destruktiva beteenden. Hoppas att du ska få mycket glädje av det i höst och att sommaren fram till dess bjuder på många stunder där du kan få glömma allt dåligt, så som du upplevde för några dagar sedan.

Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hoppas du fiskar och mår bra.
Önskar dig en fin helg// kram Strulan

Svårt att råda hur du skall göra, men känner spontant gör en plan.
För ärligt är man ju inte världens bästa mamma med vin i kroppen så det kan ju bara bli bättre.
Men sök igen på vårdcentralen, var ärlig så du får hjälp.
Ta hjälp av AA eller annan organisation, använd självhjälpsprogramnet som finns här.
Många kramar och styrka till dig// kram Strulan

...med ett destruktivt beroende, som skänker lindring av både det ena och det andra, för stunden, gör en inte per automatik lycklig tänker jag.

Mitt kära snus, som gräver hål i plånboken, stör mig för att mitt beteende stör mig (snusar SJUKT mycket), luktar illa, ger panikkänslor om det tar slut vid fel tillfälle osv osv + precis som a är kemiskt beroende framkallande, har jag haft uppehåll i från i perioder, korta och långa. Var jag lycklig och befriad initialt? Nope! Kändes mer som om jag själv slaktat min bästa vän, gjort slut med min mest intima partner, slängt min napp på Skansen...sorg och saknad. Ingenting g var kul!

Samma känsla, saknad och ödesmättade ”aldrig-mer-känsla” tror just jag en får som ett brev på posten när en slutar med någon form av centralstimulerande skit, som initialt lyfter en i stunden, fast vetskapen om att efter lyftet...ramlar en ned...

Somliga lyfts av befrielsen från allt en slipper, somliga pendlar, andra sörjer.

Jag önskar att du bara ska få må bra, klara göra val som ger dig hållbarhet och minskar livets orosmoment.

Må du få en fin dag just idag ?

Modigt och klokt av dig. Jag har berättat för mina närmsta vänner om mitt problem. Skulle bli bjuden på öl häromdagen för att jag har hjälpt en vän men det blev glass istället :)

Sov jag 8nästan hela timmar.. såå skönt. Vi är med svärföräldrarna på vårt lantställe vilket alltid brukar inneböra massa vin god mat m.m. när svärmor igår frågade vad jag ville dricka så sa jag att jag är så trött så håller mig till citronvatten. Lite chockad blev hon allt och började direkt säga, ja men vi ska inte dricka så mycket. Drick ni hur mycket ni vill tänkte jag? så nu sitter jag här och njuter av mitt kaffe i tystnaden och känner tacksamhet att vakna klar i knoppen och lugn i sinnet? ha en fin klämdag

Klokt att inte ha vin hemma. Jag fattar inte hur någon fixar att ha vin hemma och inte hälla i sig det, oavsett vilket humör man är på... Imorgon kommer du vara riktigt nöjd med dig själv när du vaknar utan bakisångest :) Bra jobbat!

...och citronjuice ☀️ Så får det vara, kan det vara och är ☀️

Mitt första, största löfte om nykterhet från midsommardag - midsommardag har snart slagit in. Om det ska bli hela 2019 är jag just nu mer tveksam till, men vad som än sker har det varit och är fantastiskt befriande att vara nykter jämt, så frågan är om det är värt att bryta det och riskera att få alkoholångest, den jag ofta fått när jag druckit, om än så lite, av en massa historiska skäl.

Nåväl, just nu behöver jag inte fundera på det ? Nu ska jag bara sova och njuta av en ledig klämdag imorgon och vakna lika säker på att jag ”inte drack igår”, som jag varit varje dag sen midsommar helgen ifjol ?‍♂️✨?‍♂️

Det finns uppenbarligen saker en klarar som en aldrig trott, tro mig ♥️

Kämpa på, en sekund i taget, en minut i taget, snart blir det en timme innan nästa tanke på alkohol, sedan två etc och persen är över. Så fungerar det för mig i alla fall.

Känner med dig.

Jobbat em/ kväll. Svettats floder i värmen. Trött irriterad och sugen på vin. Tanken har följt mig hela dagen. Jag vill bara få försvinna in i dimman en stund......
Men jag har inget vin hemma den utmaningen klarar jag inte, än. Nu känner jag mig tacksam för det, jag slipper morgondagens ångestfyllda skam och besvikelse, sveket mot mig själv.
Bra så.