Senaste kommentarerna i forumet

Blir verkligen en utmaning på semestern men hoppas jag kan stå emot. Jag blir heller aldrig atg eller så mer än gladare version av mig själv. Nu mår jag bättre rent psykiskt vilket är skönt
Blir oxå sällan bakis för jag slutar alltid dricka vid 20.30-21 men ångesten kan ändå komma som ett brev på posten så därför måste jag ta en paus. Vad myvket gemensamt vi har? låter som tvillingsjälar i vårt vinpimplande? vad duktigt av dig att bara dricka det glaset. Det hade jag nog inte fixat nu. Allt eller inget liksom. Heja oss och alla andra där ute som kämpar?

Vilken styrka du visar och så klokt du hanterar en skenande hjärna. Följer din tråd och tar till mig ditt sätt att tänka.
Hoppas du får en riktigt fin dag

Kul att se att du är här Sisyfos, fast samtidigt väldigt tråkigt förstås. Jag är ganska säker på att jag dricker mycket pga ensamhet trots familj och att helt enkelt ta bort alla tankar på förändring, orkar helt enkelt inte med detta. Är garanterat på kollisionskurs, om vi inte redan haft an massiv krash, med min fru och jag vet inte hur vi ska ta oss igenom detta, inte enbart mitt drickande.Men det har eskalerat sista månaderna och konsumptionen har varit läskig, när frugan går och sätter sig framför teven och tittar på alla dessa program jag helt enkelt avskyr så sätter jag mig i köket och lagar min egen mat och dricker, och dricker. Ju mer hon klagar på mig om att allt jag gör är dåligt, hon verkar verkligen få kickar av att förminska mig, så dricker jag mer för att glömma hur elak hon kan vara. Ekorrhjulet är igång och hon får ännu mer att klaga på och jag dricker ännu mer för att fly från hennes utbrott. Enda sättet att se om allt berott på mitt drickande är att sluta, men jag tänker inte sluta för hennes skull, utan för min. Jag är helt färdig med detta och vill aldrig mer dricka en droppe, någonsin. Jag vill aldrig mer tappa kontrollen och jag vill aldrig mer bli beskylld för något jag inte kan försvara då sista kastet ändå alltid är att eftersom jag druckit är det mitt fel. Vad som än hänt. Även saker helt orelaterade till mitt drickande. Men, enda vägen fram är nykter. Jag har erkänt för mig själv, det räcker. Erkänner jag för henne att jag är alkis så får hon bara ännuy mer ammunition, även om hon förstås redan vet.... Ursäkta mitt dravel, men jag är klar.

Igår kväll kom suget efter rödvin, trots att jag varit på tufft pass på gymet. Tankarna swishar omkring i huvudet och jag inser att det är det här jag dämpat med alkohol. För mycket tankar/ stress. Min hjärna kör på högvarv, tankar virvlar omkring, gamla minnen, nya saker, onödiga ord, låtar, mm.. meditation/mindfulness får stopp på tankemaskineriet.
Jag konstaterar, accepterar, är i NUet. Sjunker lite djupare in i mig själv, söker inte utanför, jag har all kapacitet och alla svar inom mig.
NU är jag nykter och tar itu med arbetsdagen. (jobbar med människor i svåra livssituationer?)
Jag bara ÄR och gillar läget NU.

Ja - låt oss bli följeslagare och peppa varandra :-) Jag hejar på dig. Det blir en utmaning med semestern antar jag ? Själv dricker jag nästan varje dag under
semestern och kroppen får aldrig vila. Jag är ledsen över att du kallar dig "Ledsen själ" - det måste betyda att du inte mår så bra. Jag vet mycket om att må
dåligt och ha svår ångest, även om det inte drabbat mig själv. Jag mår i huvudsak väldigt bra, men känner mig orolig över att det far iväg så mycket med vinet.
Rätt så ofta har jag ingen aning om vad vi pratat om kvällen innan - eller ens vad vi tittade på för program på TV. Den känslan är inte rolig. Min man brukar säga: Kommer du inte ihåg att vi pratade om det ?... då skäms jag för jag kommer inte ihåg ett smack.. Jag vill inte ha det så! Jag vill inte vara den som dricker mest
och fyller på oftast och blir snurrigast. Jag är aldrig otrevlig eller dum - blir glad i hatten och upprymd. jJag blir aldrig bakis eller mår illa. Jag har väl byggt upp en enorm tolerans. En flaska vin känns knappt... Igår hade jag bara ett halvt glas kvar från boxen och jag pressade ur det sista ur påsen. Det var det enda jag drack igår med andakt en liiiten klunk i taget. Det kändes bra att klara av att inte ta mer. Nu är boxen slut och jag köper inte det igen.
Lycka till nu - vi kan väl uppdatera härinne och om någon annan känner igen sig i vinträsket, kan ni väl haka på. Kram

Ja, jag är också här igen, med ungefär samma erfarenheter. Frågan man ställer sig är: hur fan kunde jag vara så jäkla korkad?

.., och det efter att inte så längt tidigare varit övertygad om att man aldrig ska dricka på det sättet nånsin mer. Har funderat lite över varför det blir som det blir. Tror det handlar mest om vad jag vill försöka mota bort, stress, press, hjärnan på högvarv. Och dricker jag då några dagar i rad, då är jag tillslut inte med längre och bestämmer.

Tror att man måste jobba aktivt med grundproblemet. Du dricker när du får stresspåslag av fru och svärmor. Om du inte vill lämna, kan du göra något annat för att hantera stresspåslaget?

Är på samma bana som dig. Har börjat dricka ur de minsta vinglasen senaste 2 veckorna och det hjälper lite. Precis som du så blir det aldrig bara 2 glas utan fler så fom söndag tänkte jag hålla upp i 3 veckor tills vi ska på semester och sen precis som du inte köpa hem mer än jag får dricka! Hoppas jag klarar det jag med annars får det bli ett längre uppehåll. Jag har inget fysiskt beroende men psykiskt få jag dricker för att tex kunna somna, döva ångest m.m. så vi får peppa varandra i detta tycker jag. Bra att ha en följeslagare ?? kram

Jag tänker att jag måste trappa ner rejält. Och nu har jag kommit på att jag ska köra en sk detox i 12 dagar där jag bara äter nyttig mat, mycket grönsaker och
frukt, INGET vin och bara massa vatten. Sen efter denna ska jag försöka begränsa mig till 2 flaskor vin per vecka. Jag ska sluta med att köpa boxar där jag inte
kan låta bli att ta ett glas tex när jag lagar mat. För mig har det varit så att om jag varit ensam hemma har jag "passat på" att dricka vin även fast det varit en
vardag. Boxen har tagit slut på mindre än en vecka - och då kanske jag tom haft någon finare flaska på helgen som jag delat med min man.

Jag har kommit till en punkt när jag märker att jag inte kan låta bli att dricka ett par glas - fast jag egentligen inte vill eller har tänkt det. Dessutom har jag gått upp i vikt lite grann -och det sporrar mig också till att begränsa mig eftersom vinet är ganska så kaloririkt.

Jag har en ide i mitt huvud att jag ska dricka långsamt i små glas och ha mycket vatten till. När flaskan är slut så är den slut och då "får" jag inte öppna en ny.
Jag hoppas verkligen att jag klarar av detta.

Vad har du för plan ? :-)

Först grattis till er lilla guldklimp?Jag fick också en i november-18..Sen är det så härligt att se många nynyktra, andra med längre nykterhet, men att vi alla strävar mot ett gott liv?✨..Just i din tråd?Nu är våren kommen???..Vi kan kisa upp mot solen, och sola våra nyktra ansikten..Kram på er???

Ja, Mrx, morgonen är bäst utan bakfylla och ångest. Försöker intala mig det när suget är som värst. ?

Fick en liten kick av att läsa ditt senaste inlägg. Att vakna pigg och fräsch är guld värt. Den känslan är otroligt skön. Morgon stund har guld i mun sägs det.?

Dag 25. Vaknar tidigt utan bakfylla. Har börjat med naltrexon igen eftersom jag haft sådana kraftiga sug på eftermiddagarna den här veckan. Har inte känt några biverkningar den här gången. Fördelarna med nykterhet jämfört med bakfylla blir tydligare för var dag. Jag känner mig pigg och fräsch. Jag har slutat att "sova middag". Jag får en massa saker gjorda på jobbet samtidigt som jag tycker att det känns meningsfullt att jobba.

Skall strax i väg och blåsa på Nordhemskliniken. I kväll blir det födelsedagskalas på en tapas-bar. Första gången på krogen sedan jag slutade att dricka. Jag kommer att dricka Ramlösa. Och jag är kvällens chaufför. Och imorgon är jag inte bakfull.

Ha en trevlig helg!

Tack snälla för ditt svar!! Blev erbjuden B-vitamin spruta när jag skrev in mig men tackade nej pga att jag är livrädd för sprutor.
På måndag biter jag ihop och ber om en trots allt!
Tack!!! ??????❤️

Bra att du tar hjälp. Har själv varit hos många olika psykologer och det är stor skillnad på person och person.

Såklart att det har varit mitt val att använda alkohol för att kunna slappna av när inget annat val har funnits. I vissa situationer så finns det inte så många val tyvärr. Det som gör mig upprörd är att alla nu bara ser till mina fel och brister och inte bryr sig om orsaken till att jag tog till alkoholen. Det är det som gör det svårt för mig att lägga av med alkoholen, att all skuld läggs på mig och att den som har orsakat allt inte har någon skuld alls. ? Det får livet att kännas väldigt orättvist och ger mig inte mycket hopp om att må bättre tyvärr.
Jag har inga nära vänner och jag är inte speciellt social av mig, så att söka stöd ifrån nära och kära är inte direkt aktuellt.

Nykter idag. En ynka liten dag. Men många fler ska det bli. Jag är klar med det här nu.

Heja vilket bra beslut. Angående tios på avgidtning. Jag har slutat (försökt) flera ggr och ibland avgiftat mig på egen hand. Men sist var abstinens för svår så blev inlagd o övervakad av vården. (B-vitamin sprutor, lugnande etc). För svår abstinens har jag lärt mig kan vara farlig.
Tror b-vitaminer är bra att trycka i sig även om man avgiftar sig själv. Men alla experter rekommenderar ju hjälp av vården.
Vill inte skrämmas på ngt sätt o det är vanskligt att rekommendera medicinska bitarna. Så massa hejarop till dig, du låter bestämd o kommer klara detta!
(Jag ringde ofta alkohollinjen för att bolla också där riktiga experter finns) :)

Jag har tagit 2 glas varje kväll i många många år. Nu vill jag inte dricka längre . Jag har inte druckit på 2 veckor. Känner oro i maggroppen. Är så otroligt trött. Känner någon igen sig

Jag hoppas verkligen du har rätt!!

Kommer ihåg men det är som en förlossning, man glömmer hur j-vla ont det gjorde men ändå gör man det igen. Tyvärr fungerar ju hjärnan så. Den kommer inte ihåg när det var som allra värst utan den vill liksom försköna det hela! Den är så märkligt!! När man vaknar o har druckit a ja då är ångesten och skammen där direkt på morgon för att sedan avta ngt under em och då börjar tankarna på a igen. Ska vi klara det tillsammans? Försöka i alla fall??

LöpCoach låter härligt! Jag gillar att springa!
Man känner sig fri, lycklig, stark!
Det finns en del intressanta böcker om löpning. ”Den livrädda löparen” bla verkar intressant!

Går i kbt, tycker psykiatern är bra. Ska även utredas för diverse diagnoser. Bla bipolär/adhd. Inte berättat fullt ut om alkoholen pga körkort osv, men dock berättat att jag dricker onormalt när jag mår dåligt och att det är ett problem.

I will live to fight another day

Känner igen känslan att man är trött, lite håglös men Nykter så vi kämpar på.
Dag 12 går emot sitt slut.
Nu ska jag iväg o leka löpcoach o när man om några timmar joggar hemåt brukar en lyckokänsla infinna sig.
Ha en fortsatt bra dag ?

Trött och gillar läget. Lyckokänslor är inte långvariga, däremellan får jag bara vara. Vila, träna, leva, i nuet. Behöver inte söka utanför mig själv.
Inga kickar behövs.
Det får kännas tråkigt. Förr fyllde jag på med vin. Men inte NU.
NU är jag nykter!?

Med. Älskar mitt rödvin och det tär på mig myvket psykiskt.Har hållt upp kortare perioder och märker enorm skillnad på mitt psyke. Så bra jag mådde. Ska försöka tänka på det när jag nu ska börja om igen!! Hur tänker du??