Senaste kommentarerna i forumet

Tack för ditt/dina fina inlägg, det berör.
Och jag kan relatera.
Förr så tog jag chansen att nostalgidricka när sådana känslor dök upp. Riktigt grottade ner mig i sorgen på fyllan. Idag känns sorg eller saknad av tider som flytt tungt för stunden, men känslan kan passera snabbare utan alkohol.
Ska sanningen fram så drack jag givetvis på positiva känslor också. Alla känslor gick att dricka på :D

Tack för din fina tråd. Tack för att du delar så fint om tankar och funderingar i ditt nyktra liv ?

Tänker på dig Jasmine, hur är läget?
Kramar
???

Nu känns det lite bättre igen även om oron ligger tät runt om mig.
Det räcker att hålla upp med alkoholen några dagar så blir jag lugnare inombords rent fysiskt.
När det gäller psyket så får jag kämpa med viljan att fly in i dimman eller stå kvar och ta tag i problemen med klar hjärna.
Denna vecka ska jag välja det sistnämnda, absolut!
Kramar
???

Tack för alla fina ord ❤️
Det går upp och ner här i livet och det gäller att hänga med.
Igår var en kämpig dag med familjerådgivning som utlöste ångest och nedstämdhet såklart vilket resulterade i att dagens aktivitet:
Dressyr tävling fick en törn med ofokuserad ryttare ?
Nu är jag helt slut körd och lite ledsen då sambon åkt iväg på middag som jag troligtvis inte var med bjuden på av uppenbara anledningar.
Ska gå och sova nu för att ta nya tag imorgon..

Jag har varit nykter i februari. På måndag drack jag 3 glas vin eftersom jag hade ångest. Alkoholintaget på lördag kväll gav alltså upphov till ångest två dagar senare. På tisdagen cyklade jag halvvägs till jobbet. Jag kände mig varm, glad och avslappnad av cykelturen. I mitten av veckan har jag varit extra stresskänslig vilket beror på det tidigare alkoholintaget. Jag har styrketränat på gymmet ikväll och känner mig lugn och avslappnad. Jag känner mig motiverad inför den kommande nykterheten. Det känns skönt att återgå till bra träningsrutiner igen.

Hej IronWill!
Det är ingen fara. Hur många koppar dricker du per dag? Blev sömnen bättre av att du drack koffeinfritt kaffe?
Holistic

Beklagar Anders.. Bra att du håller i svår stund.
Känslorna måste hanteras nyktert.
Lockelsen blir större när det är svårt, men var stark även om det inte
är lätt..Bra att du har terapeuthjälp

Styrkekram

John

Skönt att kunna göra vad man vill o köra när man vill det är frihet! Man hinner så mycket när man inte sover bort halva dagen. Varit på bio o såg Britt-Marie var här - den var ganska bra även om Ove filmen var roligare.
Ikväll mello - blir nog nya favvon till Loka Crush Ananas, grillade ikväll o drack alkoholfritt vin till i ärlighetens namn var det inte gott - surt o smakade...njae håller mig till min Loka ?
En härlig mello lördag o helst vit önskar jag er alla! Styrkekramar till den som behöver ?? Jag kämpar på mot mina tre månader som är planerade (först o främst sen får jag se) men känns bra o stabilt! Dag 33 eller 45-2 idag ??

I dag kom tankarna på hur trevligt det vore med vin. Tänkte se melodifestivalen ikväll och har förberett lite god mat. I ärlighetens namn brukade jag knappt komma ihåg vad jag såg på TV tidigare. Tack för att ni finns. Det hjälper att läsa här. I kväll blir det alkoholfritt bubbel och jag ska minnas låtarna oavsett om de är bra eller ej. ;) Önskar er alla en fin lördagskväll!

Imorse bröt jag ihop. I köket fanns min man o vårt yngsta barn. Han va arg på mig fortfarande. Från igår. Fattade inte igår när jag blev så full. Jag öppnade min mun o ut stapplade orden: Du vet,jag inser att jag har problem med alkoholen och jag vill ha hjälp. Igår drack jag rejält mycket whiskey två stark öl vin oxå. Jag känner sån sorg över det mesta just nu. Är inte den jag vill vara känner mig så tom.

Mamma har dött. Är så glad att jag är nykter, o har pratat mycket om detta med min terapeut. Tar mig igenom. Hade så lätt kunnat fly o dämpa allt m alkohol. Enkelt o effektivt. Eller hur! Nej då. Stå ut i känslorna. Det är bättre.

Kram på dig! Kämpar på på gymmet o börjar se o känna resultat. Skönt. Snart är det nog en rutin o förändring. Tar säkert 3-4 mån innan det "ingår" i vardagslivet.

Tack alla för fina ord.
Men jag har inte gjort något speciellt. Det handlar bara om att ställa om sinnet. Kan jag så kan ni. Garanterat. Ni som är osäkra på om det kommer lyckas, tro mig. Ni kommer igenom, ni kommer lyckas med er förändring.

Lite pepp på vägen nedan.

AA:s löften om förändring (alla har slagit in för mig och kommer göra för alla som vill ha en förändring):

• Vi kommer att känna en ny frihet och en ny lycka.
• Vi kommer inte att sörja över det förflutna eller behöva stänga dörren om vårt tidigare liv.
• Vi kommer att förstå ordet sinnesro och vi kommer att uppleva frid.
• Oavsett hur djupt vi hade sjunkit, kommer vi att upptäcka att vår erfarenhet kan vara till
nytta för andra.
• Känslor av värdelöshet och självömkan kommer att försvinna.
• Vi kommer att överge intresset för själviska ting och i stället ägna omsorg åt våra medmänniskor.
• Själviskheten kommer att ge vika.
• Hela vår livsinställning och livssyn kommer att förändras.
• Rädslan för människor och för ekonomisk otrygghet kommer att försvinna.
• Vi kommer att intuitivt veta hur vi skall handskas med situationer som tidigare gjorde oss osäkra och rädda.
• Vi kommer plötsligt att uppleva att Gud gör för oss det vi inte kunde göra själva.
• Är detta överdrivna löften? Vi tror inte det. Det har infriats för så många av oss – ibland
snabbt, inbland långsamt. De kommer alltid att förverkligas om vi arbetar för dem.

..Och här är Steve Angello (swedish house maffia) senaste låt om förändring:
https://youtu.be/deo_Cq5Hbd8
I will rejouice (you have to fix the mind)

Att förlåta sig själv är ett steg i rätt riktning. Man kan inte förändra det som redan skett utan bara påverka framtiden och det med helt andra ögon och en nykter hjärna är ett bra redskap för det! Lycka till med din kämparglöd ??✨
Kram PimPim ?

Hejja dig!!!:)

Tycker allt du beskriver förutom febern låter som att det skulle kunna ha med ett sjunkande blodtryck att göra. Febern är lite klurigare ^^ Någon samtidig pågående infektion?

Sen ett tips - många har efter lång tid av stor alkoholkonsumtion brist på många b-vitaminer som nervsystemet (bl a) behöver för att fungera som det ska och när man dessutom stressat mycket under en lång tid (alkohol skapar som vi alla vet en oerhörd stress i kropp och knopp) så gör man av med extra mycket b-vitaminer.
Jag tar tillskott varje dag sedan mitt alkoholuppehåll och har inte lidit av liknande symtom - beror det på vitaminerna eller annat är ju svårt att säga men tror inte det skadar:)
En annan sak är ju sömn, också väldigt viktigt, som många av oss har besvär med så här i början. Jag kan känna mig nästintill sjuk efter en natt med otillräcklig sömn.

Hoppas du mår bättre snart!!

Greta drack vin igår igen, för mycket såklart. ??? Skrev ngt pinsamt sms som jag skickade iväg. Sov jättedåligt och vaknar med ångest. Puh all klokskap bara försvinner rätt ner i dyn. Fram kommer en gräslig person som jag inte alls tycker om. Tycker mycket mer om den andra Greta. Jag skall till min terapeut på måndag. Blir bra att få hjälp. Stor kram ?Greta

Du har fått kloka råd ovan. Jag vill bara lägga till min egen erfarenhet av hur väsentligt det är att känna sig tillfreds med den fysiska kärleken i ett förhållande. Utan den känslan blir livet för grått och tomt, och belöningscentrum i hjärnan pockar på stimulans vilket gör alkohol frestande. Då blir jag också mer sur och tvär och tänker att min partner borde förstå att något saknas. Men ingen är tankeläsare och känner man att något fundamentalt saknas i tillvaron måste man ta upp det. Alternativet är att fastna i en ond cirkel där alkoholen återigen tar över och leder in på en destruktiv väg. Det är inte enkelt att prata om intim samvaro, kanske kan extern hjälp vara bra. Jag har kommit en bit på väg men det finns mer att göra. Dock är jag tillräckligt tillfreds för att kunna fortsätta vara nykter och anstränga mig för att vara attraktiv i min frus ögon. Man behöver ju, krasst uttryckt, en målbild av belöning och framgång för att hitta kraft att leva på ett sunt sätt.

Så hur du än gör, få till ett äkta och innerligt samtal och red ut om ni har en väg tillsammans framöver. Annars är det dags för förändring, för din egen skull.

Ni behöver prata med varandra. Du behöver förklara hur du känner och vad som är viktigt för dig. Prata i termer som att jag behöver närhet, vad behöver du? Detta är viktigt för mig, vad är viktigt för dig?
Genom att ni börjar prata får du vägen fram. Då kan du lättare se om det ska vara ni.
Lika lätt att rekommendera till andra är det lika svårt att genomföra själv. Pratar om egna erfarenheter här.
Bra jobbat med dig själv med! Välja andra saker än A.
Kram

Bra kämpat!!????
Kramar
???

Det är ett suveränt preparat. Men man får inte nämna namn på leverantör här.
Det finns ett svenskt fabrikat...
CBD används med framgång för att lindra abstinens, bl.a. från alkohol
samt för att förebygga återfall. Ämnet är kontroversiellt så man får läsa
på själv på nätet och gärna på utländska hemsidor.
CBD har en lugnande effekt. Jag mår bra av det.

John

Funderar på att testa CBD själv, har du någon leverantör att rekommendera. Hittade ett par stycken (#länk till försäljning borttagen#) men det kanske finns billigare och bättre alternativ?

Det kom upp ett foto på Fejjan.
Tagen av min kusin för snart fyrtio år sedan, hade ingen aning om att det var taget, så det kom som en chock.
På en bänk sitter vi närmaste släkten cirka 10 stycken, syrran, brorsan, Svågern och syskonbarnen, då knappa tio år.

Längst ut till vänster sitter jag då 19 år med mina första flickvän i knät, och det riktigt strålar om mig.
Det måste ha varit min absoluta peak i livet, jag var bildskön och oerhört stilig, utstrålar en självsäkerhet och var otroligt lycklig.
Min första flickvän som var vacker som en dröm tyckte jag då, lite bräcklig till kroppstorlek då jag var nästan dubbelt så stor, och jag intog en beskyddande roll.
Jag skulle skydda henne från allt, verbalt och kroppsligt, i nöd och lust med tiden hoppades jag på.
Så vansinnigt kär, långt upp över öronen, jag hade längtat så länge att få bli tillsammans med en flicka, och nu fanns hon där.
Det kom minnesflaschar om hur vi en gång skulle ta ett kvällsbad vid det kommunala badplatsen, vi gick aldrig ner i vattnet.
Alla andra badade av hennes syskon men vi låg på filten högt upp vid buskaget och jag kunde inte sluta att smeka hennes hår och ansikte, hon låg i mitt knä och hela världen låg framför oss, framtiden också.
Hon bodde 10 mil ifrån mig, och jag dagpendlade till gymnasiet, gick upp klockan fem på morgonen för att komma till plugget vid 8.20.
Och jag minns att jag hade sorg i bröstet från dess att jag slog ingen dörren tills dess att jag skulle få träffa henne igen på kvällen.
Kom hem och bytte kläder i bagen ibland men bara för att ta nästa buss till henne, mina föräldrar såg inte mycket av mig på vardagarna.
Jag fick knappt träffa hennes mormor som var starkt frireligös, för så unga jäntor fick inte ha pojkvänner enligt hennes moral.

Året var 1981-82, min enda passion utöver flickvännen var musiken och precis då kom synten, jag blev syntare i en kommun full av hårdrockare, gissa om jag var ett lätt hatoffer på den lokala diskotek?
Jag hade framtiden framför mig och jag kunde bli vad jag ville, så länge jag slapp plugga vidare så det var att jobba sig upp i arbetslivet som gällde.
Mina enda utmaningar i livet just då var att få tag på pengar till bensin till bilen, och se till att jag hade kondomer i plånboken.
För älskade det gjorde vi, som små kaniner, tävlade med ett annat par och åtta gånger på ett dygn var inget större problem.
Jag helgjobbade varannan helg för att kunna finansiera vårat liv, och det blev precis det som förändrade vårat förhållande, helgjobbandet!
När man skaffade flickvän så ströks man då på kompislistorna, man var en svikare.
Men en kompis hade jag i klassen, han kunde man vara med, en bästis, och det var det dummaste jag kunde göra, introducera dem för varandra.
Snart var jag brädad och bortglömd, de gjorde saker med varandra när jag jobbade, och blånekade mig rakt i ansiktet.
Till slut så var det oundvikligt, jag blev ensam helt och hållet, ingen flickvän och inga kompisar kvar.
Jag gick in i en djup depression och tappade över 20 kg under ett halvår.
Min mamma sade senare att hon aldrig hade kunnat förlika sig med att ha henne som svärdotter, och det tog en lång tid innan jag förstod att hon hade rätt.
Vi var inte kompatibla med varandra, och hade aldrig kunna skapa en framtid tillsammans, men man var ju kär, blind och döv...

Konstigt nog så var det en himla märklig känsla att få se det där fotot, det bubblade upp så många känslor som slog knut på magen.
Frugan fick se fotot först på Fejjan, och började med svartsjuka frågor....
Hon var ju smal ju, ja det var väl vi alla då svarade jag.
Hon var ju söt och ung, ja det var väl alla då...
Var du kär i henne, ja vad f-n tror du, tänkte jag svara, men det blev något mer diplomatiskt svar med samma innehåll.

Men till saken hör att jag kanske inte saknar henne, men saknar den tiden, jag var snygg och väldigt självsäker, jag mådde nog som bäst då.
Hade framtiden framför mig, nu har jag pensionen som enda framtidsmål.
Och jag hade önskat att den flickvännen jag då hade i knät på det fotot hade varit min nuvarande fru, det hade varit så mycket roligare att kunna få dela på det minnet, nu blev det svartsjukeintentioner.

Jag drack väldigt sällan då, kanske fyra fem gånger per år, men desto mer, riktiga ungdomskalas som man kunde skratta åt efteråt.
Ett och ett halvt år senare blev jag tillsammans med hennes lillasysters bästa kompis, och en ny epok skapades...
Men den blev precis lika smärtsam den, det verkar som om jag aldrig lärde mig något, en ofantlig romantiker utan att ta lärdom.

Jo jag saknar den tiden, jag var som gladast då och tog för mig av livet på ett naivt sätt.
Idag har jag tagit en lärdom av livets hårda skola, alkoholen som tog liten plats då tog nästan all plats i mitten av livet och nu ingen plats alls.

Är det det som betyder full-lärd?

Berra

Låter väldigt jobbigt!

Har du tagit upp att du mår dåligt av stressen med din chef? Många arbetsgivare hjälper till med terapi etc. under en viss tid för att få dig på banan igen. Det är betydligt billigare för dem att arbeta proaktivt än att du blir sjukskriven för utbrändhet. Stressen är inte bra, och när du dessutom blir så påverkad att du måste gråta på bussen då ska du ta det på allvar. Långvarig stress kan påverka väldigt negativt och speciellt när du har många bra år kvar att jobba under anständiga förhållanden. Ha inte för höga förväntningar på dig själv heller. Dina egna är kanske tom högre än arbetsgivarens.

Alkohol kommer tyvärr bara att leda dig djupare ner i träsket. Du får mer ångest och mår ännu sämre. Då kanske du även dricker mer för att dämpa. Är det bara jobbet som får dig att må dåligt? Då kanske du ska försöka söka dig därifrån på sikt. Det är inte värt det, bara ett jobb. Som du säger, du vill mer. Det finns mer där ute!
Det kan hjälpa mycket att skriva här, många som (lyssnar) läser och det finns mycket stöd.
Lät konstigt att du skulle vara ”för deprimerad för terapi” men erbjöd de medicinering då? Det kan hjälpa faktiskt. Jag går på en permanent dos anti-depp. Läkare verkar väldigt restriktiva med att erbjuda terapi, det är väl för kostsamt. Jag har betalat för min själv eller fått via jobbet. Varaktigast resultat får du nog igenom förändring. Om jobbet får dig att må skit, skit i jobbet. Lätt att man fastnar i att vara ”duktig” eller tror att det är väldigt svårt att få ett nytt. Ta hand om dig.

Att jag inte svarade på nån av dina frågor :)
Förr inga sömnproblem men nu börjar jag inse att jag kanske sover sämre av kaffe. Inte svårt att somna men dålig kvalitet.
Ja jag har testat koffeinfritt. Funkar men det finns inte på jobbet. Men det känns lite som något saknas när jag dricker det. Kan vara inbillning. Vet inte om det skulle märkas i ett blindtest...