Senaste kommentarerna i forumet

Mrx, känner precis likadant. Bromsen fungerar inte som den ska

Tack <3 Vågar nog inte ropa hej än på länge. Men jag känner att jag nått ett stadie jag inte varit i innan. Fram tills nu har det bara varit mer eller mindre tvära kast mellan avgrunder och manier. Det börjar plana ut på något sätt. Vardagen börjar betyda något! Ett lugn jag aldrig känt och stresspåslagen har lagt sig enormt mycket sista veckorna. Häftigt!
Att alkohol fortfarande finns med mycket i huvudet försöker jag bara acceptera och att det mesta handlar om vanor som man sakta förändrar. Kan inte neka att tankarna går ofta mot när man skulle kunna välja ett tillfälle för "nästa gång" Jag fyllde år för några dagar sedan och var ute och åt med familjen. En tanke hade cirkulerat att man borde kunna ta ett glas vin till middagen på sin födelsedag, men jag vände den tanken och funderade på vilket syfte det glaset skulle ha i det sammanhanget. Insåg hur bra jag mådde tillsammans med min familj och alkohol absolut inte hade något att tillföra där och då sen var det inte minsta svårt att välja alkoholfritt.
Förhoppningen är att man kan må så bra en vacker dag att man inser att alkohol egentligen aldrig tillför något positivt. Men jag behöver inte dra den gränsen här och nu.

Läser ditt senaste inlägg och förstår vad du går igenom. Jag var vit i 28 dagar. Tyckte jag mådde kanon bra och ville testa alkohol igen. 2 öl blev 6 öl. 1 glas vin blev en flaska. Alltså min broms är fortfarande ur funktion. Nu räknar jag vita dagar igen. Kanske jag gör det för evigt, vad vet jag. Samtidigt saknar jag den sköna berusningen. Min a hjärna blir aldrig nöjd.

93 dagar blev det utan en droppen alkohol. 90 dagar var mitt 1:a mål och på den 93:e dagen så blev det ett glas vin och en öl i bastun. Känslorna blandade, det hade ju gått så jäkla bra utan alkoholen och jag undrade om jag skulle klara av att gå till ett måttligt drickande igen.
Tyvärr har jag märkt att det är väldigt lätt att snabbt komma in i gamla vanor igen. Det där enstaka vinet blev både två och tre på lördagen. Precis som så många andra skrivit här på det för mig viktiga forumet. Jag har lyckats hålla mig till en "lagom" nivå, om det nu finns en sån men jag funderar mycket över min framtida förhållning till alkoholen. Jag kommer att skriva i min dagbok här lite mer frekvent igen framöver. Har märkt hur viktigt den är att kunna gå tillbaka till för att se allt det positiva ett nykter liv. Jag har bara sporadiskt läst andra inlägg under några veckor men jag ska läsa ifatt mig och se hur det har gått för er vänner jag följt under många dagar den här hösten. #Hillary, tack för din kommentar. Hoppas du är uppe i tio dagar nu!
Nu kämpar vi på!

Sovit som en prinsessa, trodde inte ens att jag kunde, att jag var kapabel till att kunna sova längre. Konstigt, för inte ens "arbetet"-tankarna har gnagt mig. Tänk om, tänk om det är A-hjärnan som åstadkommit allt detta??? Vilken vinst detta beslut var.
Förra veckan upptog A-hjärnan mycket av min tid till att fundera på hur långt mitt uppehåll skulle vara, nästan så att jag planerade när jag skulle dricka igen. Jag vill ha dessa rader på pränt när den börjar igen, att jag nog ALDRIG VILL dricka igen. Ett liv utan Alkohol är nog det jag vill ha, kanske kanske vid något enstaka tillfälle då det pga rådande situation skulle "behövas", lite som att jag aldrig kommer att röka eller snusa igen. Det skulle jag bara kunna få för mig att göra på fyllan ändå och dricker jag inte så då röker och snusar jag inte! :-) Win, Win!
Jag tänker på er som läser detta, detta är MIN sanning, min vilja och inget någon annan måste sträva efter. Ofta när jag läser någon annans tråd så har jag en -AHA- upplevelse och tänker såå måste jag oxå göra men det måste jag inte alls. Om någon väljer att dricka då och då och upplever det helt okej, så ska de göra det. Jag är helt enklet rädd för att jag inte kan styra det längre...

Men idag är jag Nykter och jag känner mig glad. Kastar ut lite glädje till er andra oxå :-) och jag hoppas att den dagen då återfallet är nära så läser jag dessa rader innan och bestämmer mig för att avstå!

Kram på er och ha en underbar dag!!! // Grönablad

Tack för Pepp och tipsen. Jag ska försöka få ordning på detta. Parterapi har jag föreslagit men inget alternativ tydligen ?.

Bra att du har insikt om ditt beroende/missbruk, men det finns ingen snabb lösning. Är du motiverad att inleda en period av nykterhet så kommer den att innebära både himmel och helvete, och att du får brottas naken med din ångest. Det är ändå en förutsättning för att du ska kunna tillfriskna, men du behöver förmodligen hjälp. Kanske kan du få det snabbare via en beroendemottagning, men första steget är att vara motiverad, ärligt och starkt till att vilja bryta beroendet.

Har man kommit in en negativ spiral är det svårt att komma ur den (talar av egen erfarenhet). Ett sätt jag o min ex man testade var parterapi (om det är en bra o båda vill kan det säkert fungera). Men för din egen del så måste du få till o kräva egentid för att få ett andrum - hitta tillbaka till dig själv. Var ärlig med frun om inget annat funkar att du inte orkar mer o funderar på att gå skilda vägar - då tror jag hon lyssnar (hoppas jag). Man är ett team o alla måste må bra annars fungerar det inte! Stå på dig o sån skit ska du inte behöva ta av din fru! Hårda ord förstör otroligt mycket i ett förhållande (o kan aldrig tas tillbaka). Tror du måste börja tala klarspråk o inte låta dig hunsas det blir inte mindre med tiden bara värre ? lycka till!!

Så himla värd detta!! Du har kommit en bra bit på vägen och jag tror att just fundera och reflektera mycket har en del i ditt lyckande att göra! Du skapar ditt liv! Det är en stor känsla det!

Hej,

Jag dricker varje dag. För något år sedan (2+) var det en mindre mängd varje kväll för att sova. För några månader sedan så fort jag kom hem från arbetet eller annan dötid då jag var ensam hemma. För någon enstaka månad sedan ännu mer och för hjärtklappningar mm. Senaste veckorna har det varit hela dagen, ibland från minuten jag vaknat till sekunden jag lagt mig. Har haft några enstaka "riktigt bra" dagar då hag hållt uppe drickandet till ~19.00 och tyckt jag gjort riktigt bra ifrån mig och varit väldigt nöjd over att ha klarat mig på 1/5 sjuttis + någon folköl över hela dagen, vilket jag själv inser är helt vrickat :(

Kvällen då jag skrivet detta har jag satt i mig en over en ½ sjuttis och ½ flaska vin :( Dricker jag inte får jag 4 av 5 ggr panikattacker...

Har alltid sett mig som en funktionell alkholist, har klarat jobbet mm. Men det sket sig fullständigt över julledigheten.

Vad fan kan man göra? Har dessutom tagit på mig en del extrajobb som jag inte bara kan frånsäga mig, för allt är planerat runt att jag gör det. Så stressad just nu.

Finns det någon snabb hjälp att få? Genom vårdcentralen tar det väl någon månad, känner att jag behöver hjälp NU...

Hur lång tid tar det innan man är arbetsduglig efter avstående? Vill helst börja jobba så tidigt som möjligt så man kan komma undan med någon form av sjukdom för skammen + att inte svika alla med mitt extraarbete vid sidan av :(

Tar till mig alla kloka ord. Jag får utarbeta någon plan där jag eliminerar alla risker till missförstånd. Men absolut behövs lite distans jag har helt tappat mig själv. Vet inte vilken fot jag ska stå på.

Ja jag älskar min pojk men det kan vara frustrerande när det är trots hela tiden. Men man får inte lov att bli trött på det heller då får man höra att jag inte älskar mitt barn. Jag kan säga till min fru hur jag mår men får ingen förståelse. Får bara höra att jag är trött hela tiden.slö i huvudet lat och ointresserad. Men jag är medveten om att jag behöver andningspaus. Men skulle jag föreslå det så får jag skit för det också. Vilket resulterar i skuldkänslor och ännu mer stress.... tack för alla svar

Nu har jag varit på kryssningen och det var en utmaning skulle man nog kunna säga.. Den kvällen i lördags va den första gången jag seriöst övervägde att dricka igen, hade jag inte haft min man där så hade beroendehjärnan garanterat lyckats övertala mig att ta ett glas eller två... Som tur var, va min man där och han var också nykter så han pratade förnuft med mig?
Jag har skrivit innan om att jag var rädd för att jag inte skulle kunna ha kul utan alkoholen på kryssningen och visst va det trevligt och även stundtals roligt men den där euforiska känslan får jag nog bara glömma. Jag kommer inte få uppleva den känslan igen, däremot så slipper jag ju leva med ångesten som kommer med alkoholen så det går väl jämt ut på nått sätt. Har en plan om att börja dricka alkohol när jag blir gammal och bor på nått boende, får hålla mig tills dess helt enkelt?
För övrigt flyter vardagen på fint och jag trivs faktiskt med vår nyktra tillvaro, saknar inte ens alkoholen på helgerna längre. Nån gång ibland så kommer nån liten tanke upp om att det vore ju gott med ett glas men den försvinner lika fort igen.
Ha det gott alla där ute och kämpa på??

Jag vet inte riktigt varför det har gått ett halvår sedan jag skrev här på forumet. Jag tappade bort mig någonstans på vägen. Insåg att jag inte kunde leva upp till en hållbar nykterhet och kände mig mer eller mindre misslyckad över detta. Skämdes och slutade skriva, kände mig som ett offer och att jag bidrog med negativa tankar till andra här. Blev en avundsjuk människa som såg andras nykterhet och välgång med stor irritation och framförallt anklagade mig själv varför jag inte kunde klara dag efter dag helt nykter.
Jag kan vara nykter och är det ibland en vecka eller så. Jag känner inget sug eller beroende. Men det är så fruktansvärt tråkigt att inte dricka vin. Kvällarna känns långsamma och innehållslösa. Alltid med ett gnagande dåligt samvete när jag dricker. Samtidigt så vill jag ju dricka egentligen, fast nej jag vill ju inte. Dessa två slitningar som ständigt kämpar mot varandra. Jag har ingen direkt plan, men jag antar att det är en bra start att vara tillbaka här och få stöd och pepp.

...så alkoholen är ställd på hyllan, nu nikotinet kvar i butiken, kvar att styra, att normalisera - matintag. Lär bli min största utmaning hittills! Så kan det va’...

Ta fram bilder inom dig av dina sämsta fyllor och uppvaknandet på morgonen efter..Barnens ledsna, sura eller arga blickar..Bra jobbat. Det blir lättare med tiden, tyckte jag i alla fall..Styrkekram?

Igår var en dag utan alkohol och det var härligt att vakna nykter! Men idag hade jag bestämt att tömma flaskan med whisky eftersom jag lyckades bryta av korken till flaskan och ena halvan av den föll ner i flaskan. Det här är en whisky som min man fick när han fyllde 40. Den var från 2002 och kostade 5000.fast jag har druckit upp den många gånger. Det vill säga att jag bytt ut den mot en liknande. Men nu gick korken av.. Så, jag måste dricka upp resten och ersätta den med ngt annat.. Jag hatar mitt beroende!

Hur går det för dig? Det var en vecka sedan du skrev här. Hoppas det går bra.

Jag förstår fortfarande inte hur det kunde bli så här. Din nykterhet var så självklar! Jag tror du kan hitta tillbaka. Och jag önskar att den där kuratorn kan finnas för dig och kanske få ur dig några sanningar ;) Jag säger som PimPim, vi vill bara hålla om dig nu... så att du känner att någon tar hand om dig för en gångs skull!

Kramkramkram <3

för ditt kloka svar. Det låter vettigt, det där med att få distans en period. Jag ska tänka över det!

Tänker att du behöver egentid för att göra saker du mår bra av. Kommer man iväg lite o får distans till allt mår man bättre. Vad som är egentid för dig vet jag inte träffa vänner, träna. Något som du kommer iväg o bort från alla måsten. För att få det att falla i god jord hos frun så måste du nog säga att hon självfallet får samma sak. En dag i veckan utan alla måsten var kanske om det fungerar. Då ni kommer o går som ni känner på ”er dag”? Dvs den andra gör alla måsten tar ansvar för barn hem o mat osv?
Tror du behöver lite distans o bara vara dig själv för att hitta tillbaka till den du vill vara?

Men jag tänker några månader helvitt utan någonting på 22:-a dagen idag eller (32-2). Känns bra o känns rätt man får distans till det. Är ungefär i din ålder (snart 52).
En tanke jag har om du vill komna tillbaka till en normal konsumtion är att det första steget kanske vore att inte dricka något på veckodagarna o bestämma ett mål för helgen (fredag lördag) söndagen borde vara vit med tänker jag. Eller det borde vara målet. När min vita period är över är det där jag tänker mig gränser o aldrig något i veckan. Man måste nog vara hård mot sig själv annars förhandlar hjärnan med en o vinner. Det ör det svåra o alla tänker olika vad som är normalt för dom såklart ?
Lycka till med din förändring! All förändring börjar med ett steg i taget ?‍♂️?‍♀️

Jag har varit nykter sedan förra veckan i måndags. Jag och några kompisar ska fira något speciellt på lördag kväll genom att gå ut och äta middag och därefter gå till en bar. Jag funderar på hur mycket jag ska dricka. 3 glas är lagom och jag kommer att vara nykter när jag går och lägger mig. 3 glas resulterar i trötthet dagen efter men är ändå acceptabel. Det känns en aning tråkigt att bara vara lätt berusad när man går ut och festar och jag överväger att dricka mer än 3 glas.

5 glas kommer att resultera i en härlig berusning. Det föreligger en viss risk att jag kommer att vara trött på måndag vilket är två dagar senare. Mitt omdöme försämras när jag är alkoholpåverkad och jag riskerar att dricka mer än 5 glas vilket kommer att ge en fruktansvärd baksmälla. Jag är fundersam gällande vilket alkoholkonsumtion som jag ska sikta på.

Helgen gick fint med hyfsat normal konsumtion av alkohol. Fast nu (tisdag) går tankarna i vinbanor. Konstigt, tänker jag. Eller också inte konstigt alls. Är det jag som är lite dum och borde förstå att jag behöver låta bli helt och hållet i alla fall ett tag? Går det inte att förändra sina vanor direkt mot de vanor man vill ha, utan att ta omvägen över helnykterhet? Känner mig inte alls intresserad av helnykterhet.... Jag kan gissa att det finns flera härinne som brottats med samma tankegångar som jag. Är jag helt ute och cyklar?

Visst är det så att plötsligt blir intaget av saker man inte har ätit eller druckit under ”alkoholdagarna” ökar.
Lakrits, snus m.m.
Men det är mycket bättre än alkohol.
Jag tror att det minskar med tiden.
Tillvaron ter sig lite annorlunda nu, utan krökandet.
Stå på dig och var stark