skrev Luddrigt i Till slut blev det antabus

Ännu en helg har gått, även denna nykter. Uppe i sju på raken nu, ännu ett rekord för mig. Kom på mig själv att jag inte räknat dagar på ett tag nu utan gått över till veckor. Det tar jag som ett bra tecken. 47 dagar är jag uppe i nu. Tankarna på alkohol har minskat från att ha varit ständigt närvarande till att dyka upp då och då under dagarna, speciellt under helgerna.
I lördags var vi ute på restaurang med flera andra vänner som gillar att dricka vin, öl och annat alkoholhaltigt. Kände mig absolut inte upplagd för jag har glömt bort hur det är att gå ut utan att grunda rejält innan för att sedan fortsätta med mer. Ångesten börja mala. Har alltid känt mig så jäkla osäker att gå ut nykter på pubar, restauranger etc.
Nu körde jag bil och höll mig till öl 0.0 %. Det funkade faktiskt! Jag kunde ha trevligt utan att dricka. Känslan igår morse var lycka. Lycka av att ha klarat av ytterligare en utmaning och att vakna nykter och pigg trots sen kväll innan. Inget behov av en återställare direkt på morgonen, vilket det blev en del av efter sommaren innan jag började mina nyktra dagar.
Har läst mycket i forumet under veckan och i helgen. Skulle vilja skriva och peppa mycket mer men hittar inte orden. Ledsamt att läsa om hur jobbigt en del har det och hoppas att det trots allt kommer något bra ut av det. Har man nått botten och tar hjälp så kan det bli så mycket bättre. Här talar jag av egen erfarenhet. Har inte ångrat att jag lämnade ut mig till min fru, sjukvården och mina vuxna barn. Det har hjälpt mig att verkligen ta tag i min alkoholism. Jag hade inte klarat det själv men alla är vi olika. Antabus som jag har skytt som pesten innan har varit till stor hjälp tillsammans med Campral. Det är mina kryckor som jag behöver just nu.
Ha det så bra alla kämpar, nu blir det en vit vecka till!


skrev santorini i 365

Det är en sorg och förlust att inse att man aldrig mer kan ta ett glas alkohol i olika sammanhang. Oberoende av hur mycket ont alkoholen gjort oss så tar vår missbrukshjärna det som en förlust. Jag brukar likna det vid en osund relation. Man minns det goda i början och hoppas och önskar hitta tillbaka till det. Till det "normala". Så sörj och bearbeta, det är helt ok.


skrev santorini i Otroligt

Tråkigt med sjukdom men grattis till nykterheten. Bra jobbat!


skrev santorini i Ångesten tar mitt liv...

Tack för att du fortsätter att skriva här!


skrev FinaLisa i Otroligt

Feber och ont i kroppen, inte så kul.
Helgen blev tråkig men ibland får man bara acceptera att också få vara sjuk i lugn och ro.
Sista veckan i november och på fredag kan jag fira en hel månad utan alkohol!

Kramar
???


skrev FinaLisa i Ångesten tar mitt liv...

Tack Berra! Du gör skillnad och är en förebild bland flera här på forumet.
Härligt att du fortsätter skriva dina fina texter?
Kramar
???


skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...

Dig som jag nån gång kallat forumbrorsan Berra? Ser att jag hängt med dig här 7 år och 10 månader. Dig och Adde.
Tack, tack, tack för sällskap och stöd. Och ja, hoppas vi skriver här på ett eller annat sätt även vid nästa jubileum, vi behöver väl inte vänta 10 år? Fem kanske? Jag höjer kaffemuggen och gläds med dig???❣️ / mt


skrev Pellis i Ångesten tar mitt liv...

Jag säger bara wow! Den känslan måste vara bättre än högsta vinsten på Triss! Grattis till 10 nyktra år! Till alla "gamla rävar" här inne (förlåt menat i all välmening) som lyckats med sina nyktra resor: Där så betydande och värdefullt att få läsa för oss som kämpar och lyckas på våra alla små sätt men kanske bara dagar och veckor. Tack för att du delar med dig!


skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...

och tack för att du fortsätter skriva här ! (Ps Jag skickar länken till Mie !)


skrev Pi31415 i Ångesten tar mitt liv...

till 10 års nykterhet.

Och tack för dina fina texter.


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

..som nykter.
Ja egentligen den här helgen för tio år sedan, eller ännu mer exakt i fredags , men den 23:e November 2008.
Konstigt nog så sammanfaller den med black friday, när det egentligen blev white sunday för mig, då för tio år sedan.

Märkligt och konstigt på samma gång...

Men hur blev det då?

Jotack väldigt bra, den här dagen var ett enda crescendo av fylleånger för tio år sedan, och inte hade jag trott att jag skulle idag tio år senare sitta här i sängen och vara helnykter, och dessutom må väldigt bra.
Att jag skulle sluta helt tvärt med alkoholen fanns inte på kartan, jag ville då på alla sätt att alkoholen skulle vara inkluderad i mitt liv,
Men att jag skulle kunna hantera den...
Det gick inte, den lilla knuffen som en enda sipp av alkohol skulle sätta hela kortegen i rullning och vara ostoppbar tills den kraschade någonstans där jag inte hade kontrollen, i ett enda inferno av ångest och svettblöta lakan.
Att förstå att man kunde leva ett liv förutan alkoholen, hur är det ens möjligt?

Jo det är det!

Inte så enkelt att förstå till en början, tills den dagen då man fattar att det är just alkoholen som fuckar upp ens hjärna, att man inte har kontrollen så länge man tillåter alkoholen att få företräde till alla tankar.
Inte utan min fylla.
Sedan spelar det ingen roll i vilka valörer den kommer i, öl, vin sprit, cider, shootar, drinkar, aperitifer, sängfösare, cocktail, snapsar, kaffegökar, jellyshots, avec’ar och så vidare....
Inte heller tillfällen, fester, kalas, middagar, bjudningar, AW, firmafester, vinprovningar och så vidare...
När man fattar att det inte längre finns några ursäkter, trött, förbannad, sur, grinig, glad, ledsen...

När det inte längre finns några ursäkter, när man inte längre kan lura någon annan, och inte en själv.
Man är en alkoholist, eller med andra ord, en som inte kan hantera alkoholen i någon av dess former.
Att förstå jag kan göra precis vad jag vill, jag kan gå på fester och middagar, men kan inte dricka alkoholen, det enda som skiljer mig ifrån andra.

Jag kan göra precis vad jag vill, men inte dricka alkoholen, så enkelt är det!

Men enkelt är det inte, se min tioåriga dagbok på forumet, den snåriga stigen har inte varit lätt att forcera.
Alla helvetes kval man har gått igenom, dels med sitt inre, och dels med alla andra oförstående närstående.
Alkoholen höll på att bryta ner mig totalt, men jag tog kommandot över mitt egna liv, jag har idag kontrollen.
Jag trodde att jag skulle kunna bli en normaldrickare, men vad är en normal konsumtion, vad jämför man sig mot då?
Den som dricker för mycket omger sig oftast med andra.....som dricker för mycket, ingen bra miljö att bryta i.

Men under alla dessa år har jag också fått följa hur de alkoholfria alternativen har fått erövra nya områden.
Någonstans läste jag att var tionde öl som såldes på Systembolaget idag är en alkoholfri öl, det är en fantastiskt utveckling jag har fått vara med om, det är inte längre så självklart att all öl ska innehålla alkohol, någon kanske ska köra hem från festen.
Men idag är det självklart att jag ska dricka lika goda drycker i lika fina glas som alla de andra, jag ska inte särbehandlas.
Mina midsommar och julsnapsar innehåller idag vatten, och jag grimaserar lika illa som jag alltid har gjort, till mina bordsgrannars stora förtjusning, det är ett minspel som jag spelar med i, oavsett vad, och det står jag för.

Jag använde alkoholen för att fly ifrån mina känslor, och förutan den blev jag tvungen att konfrontera dem.
Att nysta i sitt inre är en jobbig resa, men värt vartenda minut, jag har idag blivit ”vuxnare” och har lärt mig i mångt och mycket var mina rädslor och farhågor har sin grogrund i.
Och där jag inte kan rå på dem, så har jag antingen sluta fundera på dem, eller tänkt att så har ödet bestämt det.
Man kan inte analysera sönder precis allting, livet har sin gång och man kan inte stoppa klockan för att hinna med mera.
Det som är gjort, ....är gjort, låt livet gå vidare och kanske om man har tur så har man lärt sig något på sin resa.

Och här ligger jag i min säng som jag brukar på söndagar och skriver i livets dagbok på forumet.
Jag är nog lyckligt lottad tror jag, har inga stora problem att brottas med längre, ångestfri och ganska så klarsynt.
Visst är jag sugen på att testa alkoholen, det verkar ju så roligt och avslappnande, men vis av min livserfarenhet, jag låter bli.

Det blir bäst så, nu och sen, om inte för min egna skull, så gör jag det för min familjs skull, och omgivningen.
Ingen mår bra om jag dricker alkoholen, så är det bara....

Jag har haft en enorm hjälp av alkoholhjälpens forum, fått veta att mina alkoholdemoner inte bara finns i mitt huvud.
Utan forumet och alla ni här som läser och skriver, så skulle jag inte ha klarat av det, tack till er alla, ni är bäst!
Önskar att jag kan få läsa om fler som firar 10 års jubileum i framtiden, man behöver vårda sin nykterhet långt efter det att man har slutat dricka för att hålla sig uppdaterad och påminnas om vad som händer när man släpper på tyglarna.

Jag önskar att jag att även kan få skriva här när jag firar min 20:e årsdag, om forumet finns kvar.
Oj där kom det visst en liten tår i ögonvrån, börjar bli sentimental, har nära till mina känslor nu för tiden.

Tack för mina första tio år på forumet, hoppas på att det bli många till....
Önskar att jag kunde nämna er alltihopa, men ni har blivit flera hundra med åren, speciellt tack till Mie som var den första att svara på mitt första desperata inlägg på forumet som jag dessutom har fått träffa livs levandes i verkliga livet, det är stort.
Utan ett svar så vet jag inte hur det hade fått fortskrida.

Berra


skrev davali i Dags att få hjälp

Då alkoholen under mestadelen av mitt vuxna liv förstört allt ifrån relationer till jobb, har jag efter lördagens extrema drickande/missbruk bestämt mig för att gå till Nordhemskliniken och få antabus och hjälp..Hoppas verkligen på detta


skrev Mamma83 i 365

Idag har jag och familjen varit runt och gjort massa ärenden, även fått undan lite hemma även om jag fortfarande har en del att fixa inför nästa helg.

Käkade brunch ute, mysigt, men fick jag sååå ont i magen. Brukar aldrig ha magknip, är sån som kan dricka 5 koppar kaffe fram till lunch utan problem. Fick uppsöka *** och sen blev det bättre, tänker att det kanske var antabusen igår? I så fall är jag väldigt glad att jag bara tog en halv tablett...får se hur det går nästa gång.

Idag fick jag för första gången sen förra helgen ett sug och tankar på att jag kunde "bara dricka ett glas rött om dagen" Det var efter träningen på kvällen, jag brukar få sug efter rödvin efter att jag har tränat, antagligen för att jag trött och vet att mer jobb väntar hemma...i vanliga fall brukar jag inte ha något hemma (har jag ju inte nu heller iofs) men om jag har det efter att jag tränat har jag oftast druckit det som finns...varit så skönt att slappna av efter träningen med ett glas rött...vilket antagligen gjort att en del av träningen varit bortkastad och att berget av måsten bara växt...plus att jag varit påverkad när jag läst saga, oftast håller (höll) jag mig till ett glas innan de somnat och fortsatte sen...

@ Santorini, tack. Har läst lite i dina trådar genom åren (varit här förut, men inte så här beslutsam) känns så skönt att veta att det går utan hjälp. Fast egentligen är det ju självklart, det enda som kan rädda en är ju en själv. Just nu känns det väldigt sorgligt att jag aldrig mer kommer kunna njuta av ett glas vin, men jag får väl njuta av andra saker istället...

Nu ska jag betala räkningar och försöka fatta varför jag kuggade testet....trevlig kväll alla


skrev Knaskatten i Tillbaka igen

Skulle så klart vara sockerdetox. Autocorrect! Fniss.


skrev Knaskatten i Tillbaka igen

Nu är jag här igen efter radioskugga. Trist att läsa att du har haft det så kämpigt! Tycker att du är stark som kör på med nya tag hela tiden.
Jag hade ett liknande arbete förut, som tog all min vakna tid. Och nej, det är förstås inte värt det, men ibland är det svårt att ta sig ur jobbsituationen bara sådär också. Min vändning kom när jag började prioritera SÖMN. Jag insåg att om jag inte vilade, tog mitt jobb längre tid. Men om jag gick och lade mig i bra tid kunde jag ställa klockan någon halvtimme tidigare på morgonen och få sjukt mycket mer gjort då än vad jag fick under tre trötta timmar på kvällen/natten.
Så SOV. Och låt bli alkoholen. Prioritera din energinivå och ditt välmående.
Träning och sockerbetor i all ära, men tror att du ska fokusera på sömn och nykterhet först och främst så att det inte blir för mycket att ta tag i på en gång.
Dags att prioritera dig själv.
Stor kram!


skrev santorini i 365

Jag läste din tråd och vill hälsa att det går att bli nykter "på egen hand". Detta forum blev räddningen för mej. Att skriva och läsa här. Skriva för sin egen skull, här är det enda stället jag är öppen och ärlig. Ingen annan vet hur illa det var. Att hitta detta forum och förstå att det finns andra som jag, det var en otrolig känsla! Jag är inte ensam! Jag är inte galen utan har druckit mej till ett beroende. Att det är starkt och att man måste inse att man aldrig kan dricka igen. Acceptera det. Har man druckit sej till ett beroende är det total nykterhet som gäller. Och det är helt ok.
Ta hjälp av vad du tycker; antabus, AA eller vad som passar dej. Men det GÅR att bli nykter utan det. Det var den största lättnaden för mej när jag läste att de allra flesta blir nyktra på egen hand. Jag bor på en liten ort och AA skulle inte fungerat. Ville heller inte söka hjälp, berätta på jobbet eller lägga ut en massa pengar. Det går med envishet och god vilja.
Jag är nykter sen 6,5 år och så kommer det att fortsätta! Välkommen i gänget!


skrev Nurture i Div åsikter eller...?

Gjorde min första nyktra jul förra året och krävde från exmannen ( vi firar hos mej alla 4 för barnens skull ) skulle vara nykter.

Barnen var så glada och lugna. Jag hakade på ett jättefint arrangemang av IOGT-NTO som heter Vit Jul - kolla in deras sajt som även tipsar om volontärarbete. Kolla även med Frälsis som ordnar soppkök och julbord etc för uteliggare och ensamma. Även ’Vid din sida’ och Stadsmissionen hjälper utslagna.

Självklart kör vi en Vit Jul i år igen, och stöttar nykterhetsrörelsen. För mej och för barnen.

?


skrev Luddrigt i Div åsikter eller...?

Du skriver verkligen bra. Den här julen tänker jag fira vit för första gången på många år. Frestelserna kommer bli många men jag har valt att ta hjälp av Antabus så att jag inte ens behöver fundera på om jag ska vara nykter eller inte. Kämpa på och ha det så bra!


skrev Nurture i 365

Starkt gjort. Jag kollar också dina dagar lite i det tysta. Vi vill alla väl här.

Styrkekramar ?


skrev Vinägermamman i Det är dags nu!

Tungt för både kropp och själ. Är det mörkret som gör att vi är så många som just nu har det så jobbigt i vår kamp för ett sundare liv?
Idag skiner åtminstone solen och det är riktigt gnistrande. Jag är så trött, så trött, känner mig nästan svimfärdig. Måste ändå jobba. Igår blev det mycket vin, för att klara av jobbet. Revisionen tidigare i veckan tog helt musten ur mig och jag har varit helt golvad. Inte klarat att tvinga mig ut på promenad alls. Alkoholmagen är nästan helt tillbaka. Usch och fy?
Men om en vecka är det färdigjobbat. Då ska jag banne mig ta hand om mig själv och bryta mitt galna mönster. För mig är det allt eller inget. Det är lättare för mig att vara 100% sund än att ex vis bara ta bort A. Så det blir både kost (där ingår A)) och motion. Längtar till måndag om en vecka!
Fortsätt kämpa alla fina forumvänner! ❄️☀️


skrev Arminius i 365

Ingen orsak! Se till att ta leverprovså snart som möjligt så allt ser ok ut, har du inga problem med levern så ska det inte vara någon fara att ta antabus. Lycka till med nykterheten!


skrev Adde i Div åsikter eller...?

det den tiden på året som jag önskar att jag slapp.
Förutom det totala köpvansinnet som bryter ut så är det den stabila förträngningen om som vad sker i missbruksfamiljer och alla som far extra illa under denna låååånga helg. Förutom vi alkisar som är tvingade att bryta vanans makt och planera för många dagar som bolaget är stängt på (för ni känner väl igen vad som händer om vi lägger upp ett lager som ska räcka i 3 dagar ? Inte fan spar vi på det inte !! ) och som blir så bakis så bara åsynen av oss sprider vanmakt och avsky hos resten av familjen.

Julglädje ? Jotjena ! Möjligen i flaskan så länge den nu räcker men för resten av omgivningen då ?? 1a advent ? Visst.....lite glögg såklart...att min nästan var genomskinlig av tillsatt sprit tänkte ju ingen på....mmmm...så god glöggen är..

Jag är ensam på julen av den enkla anledningen att jag valt det själv och att ingen annan vill/kan/törs bryta traditionen. MEN.....nu ser jag till min glädje att det blir fler och fler organisationer som erbjuder firande för ensamstående/hemlösa och fattiga barnfamiljer och som söker volontärer !! I år har jag fixat annat, såg tyvärr det andra lite för sent, men nästa år kommer jag absolut att volontära på en sån tillställning !! Är det inte så julen ska vara ? Givmildhet utan tanke på egen vinning annan än att känna att jag gör gott för en annan människa !! Och dessutom garanterat nyktert !! Och garanterat kul att få se folk slappna av i en omgivning som inte bråkar eller dömer !

För första gången på år och dag kan jag se en jul som även jag kan vara med på ett hörn på. Men till nästa år kanske det är nerlagt ???

En gåta som jag funderat på länge är hur jag i det gamla livet lyckades få ekonomin att gå ihop under julen ?? Alkoholen tog ju merparten av mina tillgängliga pengar men sen var jag ju tvungen att köpa julklappar också ?! Hur i hela världen fick jag det att gå ihop ???
Prio 1 var ju självklart alkoholen sen fick familjen dela på det som blev över... Vilket tragiskt liv.

Idag är jag oändligt glad för att jag valt ett nyktert liv. Ja, VALT, för att ingen förbjuder mig att dricka idag, jag gör mitt eget val. Varje morgon kan jag välja om jag ska dricka idag eller ta ännu en vit dag. Med hjälp av er som skriver här och som påminner mig om hur det en gång var och hur det kan bli om jag inte påminner mig så lägger jag dag till dag och får tack vare det ett bra, nyktert, liv.

Häng på, ni därute, och gör detta till er första nyktra jul !! Ovant ? Javisst ! Men så stolta ni kommer att känna er !! Och ni kommer kunna ta en extra skinkmacka utan att magen gör uppror !!

Sköt om er !!


skrev Jasmine i Var ska jag börja ???

Känner igen mig i det där med att äta skräp fast man inte är hungrig- det är destruktivt. Tyvärr har jag inga svar på varför man gör så mot sig själv... Skickar styrkekramar!!!!


skrev Jasmine i Tillbaka igen

.. på en ny Dag 1;) Men, blir Dag 2 för mig idag....:) Min strategi framöver blir att hålla mig borta från tillfällen där jag ser en risk att jag inte kan avstå från vin. Det är inte AW, inte fester utan träffar med bara en eller två väninnor där det blir "uppenbart" att jag inte dricker och uppfattas som tråkig.

Kram <3 (hittar inte längre hjärta på datorn..)


skrev Pellis i Vill inte mer...

...för vad alkoholen gör med oss människor! En morgon som denna på FB? Vinglas, vinglas eller champagneglas överallt. Trist med din sambo som dricker så mycket öl och klappa dig själv på axeln för hur duktig du är! Min man dricker minimalt vilket hjälper mig att låta bli eller dricka mycket mindre. Vågar knappt tänka på hur det vore annars. Hejja dig men jag förstår att det är superjobbigt med en öldrickandes sambo när man själv bestämt sig för att avstå! Kraaam