Senaste kommentarerna i forumet

Hej Textaren!
Har läst hela din tråd nu. Du måste verkligen ta och söka professionell vård så snart du kan. Det kan säkert verka skrämmande att lämna ut sig men du har då chans att komma under behandling och till att hitta en väg ut ur den avgrund du är på väg ner i. Du verkar så smart och insatt i att du verkligen har problem så då borde du kunna hitta motivationen till att förändra dig också. Du behöver lugnande och sömngivande tabletter i början för att döva den ångest som säkert kommer när du slutar dricka.
Själv bestämde jag mig för en vecka sedan att det inte gick längre och tog kontakt med något som heter Beroendemottagningen. Suverän professionell personal som utan moralpredikningar lyssnar på dig.
För min del blev det att jag valde något som heter antabus. En substans som gör att du inte kan dricka ca 2 veckor efter varje tillfälle du har tagit en dos. Kände att det var enda chansen då jag gjort så många försök att själv hålla upp men det har aldrig fungerat mer är nån vecka. Nu är jag helt enkelt tvungen att hålla mig nykter. Suget har minskat och jag kan nu gå förbi systemet utan att ens vrida på huvudet och titta in för jag vet att jag inte kan dricka nåt. Visst kommer det perioder av riktigt sug då jag tänker för mig själv att det vore jäkligt skönt att svepa en flaska för att åka in i dimman. Men sen tänker jag på hur det alltid blir efter det att den första kicken lagt sig. Bara ångest!
Kämpa på Textaren, du skriver så bra och jag känner verkligen med dig i mitt hjärta!

Idag har jag inte tagit en droppe på 10 dagar och det är så skönt att vakna nykter och pigg och dricka sitt morgonkaffe i lugn och ro utan att må dåligt? Tänk vad många dagar man har försakat genom åren när man valt att fly in i dimman och vaknat upp dagen efter med ångesten hängande över sig och hela dagen har varit förstörd bara för det. Jag har lyckats hålla mig till min plan att dricka några öl varannan vecka och det är glad och tacksam för? Sen får vi se fram över om jag höjer ribban ännu ett snäpp och bara tar några öl 1 gång i månaden men allt får ta sin tid för huvudsaken är att jag minskat mitt drickade mycket och det är jag stolt över? Önskar alla en nykter och fin helg och var rädda om varann??

Tack för kommentaren! Fördelen med antabus är att man vet att det inte går att ens ta en klunk utan att må dåligt. Tar man mer än en klunk så kan det vara riktigt illa. Nackdelen eller nackdelarna(om det nu är det ?) är att man måste erkänna och våga berätta för läkaren att man är en alkoholist och verkligen behöver hjälp. Att ta antabus, i alla fall i den mindre stad jag bor i innebär också att jag ska besöka dem 2 ggr i veckan för att där få min dos. I och för sig kommer detta göra det svårare att hoppa av. Har även gett dem tillåtelse att kontakta min fru om jag skulle sluta dyka upp där. En annan sak som också är ångestframkallande är att jag inte längre kan ta den snabba vägen till att döva ångesten, i alla fall för stunden, med en vinare. Men de visar hur beroende jag blivit vid a-djävulen.

John-Erik: ja jag har hängt här ett tag och gjort några riktiga försök. Just därför är jag så leds på att gå tillbaka efter en kort eller lång nykter tid. De hjälper mig inte, det blir bara med skam och skuld i drickandet när jag vet hur bra jag mår nykter och när jag får bevis på bevis att jag inte klarar det själv. Likväl är nog "en dag i taget" tänker vettigt. Det är nog föer än jag som blir vettskrämd av tanken på Evigheten och även om det inte gäller resten av mitt liv så är det likväl en stor tidsrymd som kräver respekt.

IronWill: ja jag försvann rätt fort där när semester började. Ville vara mer närvarande IRL och det gick bra till en början. Sedan hälsade en kompis på och det gick som det gick. Jag skyller absolut inte på honom, det var mitt beslut och det var ett aktivt, genomtänkt beslut. Nu i efterhand ser jag att jag borde valt annorlunda.
Det är fint att se att du fortfarande hänger kvar, om än inte så aktivt. All lycka!

Hej Textaren!

Har läst hela din tråd nu...
Du har koll på hela skeendet. Helt klart. En så detaljerad beskrivning finns inte
på forumet över hur dåligt en människa kan må. Hela spektrat finns att läsa i tin tråd.
Först och främst skulle jag säga att du har god självinsikt och det är ju en bra
början. När det gäller moralpredikningar så har du ju hört dem till leda säkert.
Du är hypokondrisk p.g.a missbruket. När du faller och inget känns bra efter några
dagars nykterhet är kemiskt orsakat. ADHD beskriver detta målande och bra i din tråd.
Mycket bra beskrivet. Läs detta inlägg. om och om igen.. Det är exakt på pricken.
Det som jag kan tycka är viktigt är att du snabbt får ett medicinskt "surrogat" för alkoholen i.o.m.
att du trots allt är rätt långt gången.. jo så är det så vi kan kasta slipsarna och
säga som det är.. Du behöver först och främst mediciner (lugnande/sömn?)
Om lugnande läkemedel kan ta bort suget kan det ju vara värt för att slippa alkoholen
eller hur.? Alkoholen gör bara illa i den mängd du dricker. Du är ung och har hela livet framför dig
Du har talets gåva och har sysselsättning. Du måste söka hjälp nu när du kraschar och
med blodvite som följd. Vi här inne hjälper dig gärna om du ställer frågor i din tråd.
Men du kan inte fortsätta som du gör. Nu blev det lite moralpredikning men för
fan gör inte detta mot dig själv och din kropp. Livet går inte ut på att förgifta sig själv så
hårt som du gör. Säger jag som fått problem själv men det kanske är vi som har problem
som kan hjälpa andra i svåra situationer.. Du är den enda som kan hjälpa dig själv i detta nu
genom att göra de livsavgörande val som står till buds.

Styrkekram

John

IW

Du har lyckats väldigt väl. Kommer ihåg när du varnade för "negativt inlägg" en gång
Tror att det var runt 90 dagar.
Du verkar vara mer konfident nu. Jag är bara i början och lär mig gå s.a.s
Men du har snart ett halvår. Bra att du peppar här. Det behövs.

Är imponerad ! Du mådde risigt ett tag helt klart.
Riktigt bra utfall av dina ansträngningar. Riktigt bra :-)
Du är för övrigt värd diplomet från levern och familjen ;-)

//John

Bra jobbat med 28 dagar.
Hur gick det på soc idag? Fick du stöttning av exmannen?
Bra att du går på behandling, det underlättar.
Kämpa på!

Bra jobbat med 28 dagar.
Hur gick det på soc idag? Fick du stöttning av exmannen?
Bra att du går på behandling, det underlättar.
Kämpa på!

Missade också att du drabbats av dödsfall i familjen. Beklagar sorgen och ta hand om er!

Grattis till 6 månader, jag är snart där själv. Overkligt känns det! Jag har inga tatueringar då jag är så ombytlig att jag aldrig skulle kunna bestämma mig. Men funtar på att printa ett diplom. Typ som ungarna får på fotbollsskolan.

Till:
Iron Will
Som nu varit 100% deltagande
i livet i __6__ månader
Gratulationer
Utfärdat av: Din lever och familj.

Är beroende av mängden.. För många enheter..
Levern förändras helt klart och fixar det inte till slut.
Det värsta som kan hända med tokhög konsumtion
är att man måste byta lever.
Att dra ned på övrigt fett är nog bra om man ska få
bästa effekt av levern, tror jag..
Du måste vara mer rädd om dig..

//John

Har du gått till doktorn och berättat om din situation?
Hen kan dels hjälpa dig att häfta ihop gapande hål i kroppen där TVn suttit, men även och framför allt kontrollera hur dina organ mår och ge dig medicin som kanske kan hjälpa dig genom de första veckorna. Men till och med viktigare än det är att om du förklarar hur du mår på det sätt du skrivit ovan, så bör du kunna få hjälp att hantera din depression. Eftersom den antagligen är en stor bidragande orsak till att du dricker och sen hamnar i spiralen som ADHD beskriver ovan.
Välj nu att fixa det här i stället.

Blir iaf lättare att hantera när man varit nykter ett tag. Ganska mkt är skapad av alkoholen själv.
Nått är en höna och det andra ett ägg men kan vara svårt att veta vilket som är vilket. Hoppas antabusen hjälper och sysselsätt dig för att minska tankarna på dina gamla vanor. Heja!

Jag har läst din tråd och läser hur mycket du måste kämpa med dig själv hela tiden. Att dricka och va glad, det brukar för mig bara vara för en stund sedan övergår det till att jag blir seg och inte till glädje för mina närmaste direkt. Jag nämnde för min fru att jag inte ville sluta dricka helt för att jag då var rädd för att bli så tråkig. Fick då en kommentar tillbaka som fick mig att tänka till lite. Hon svarade att det bara var jag som tyckte att jag blev rolig och en riktigt trevlig person att umgås med då jag drack, hon tyckte bara att jag blev jobbig och svamlig. Fick även höra att mina vuxna barn helst inte vill komma på middag etc då de vet att alltid skulle vara mer eller mindre berusad. Det sved ordentligt att höra.
Jag tar sedan förra veckan antabus genom kontakt med Beroendecentrum. Ett jättekliv att ta för mig. Jobbigt att erkänna inför mig själv, min fru och den vårdpersonal jag fick träffa att jag insett att jag är alkoholist och att jag själv inte klarar av att bara dricka måttligt vid rätt tillfällen. Detta kom efter det att jag druckit minst 3 vinare per dag i 6 dagar plus en hel del öl. Började redan på mornarna med de första glasen vin. På 6:e dagen så var jag så jäkla långt nere så jag kände att nu orkar jag inte med mer. Varför jag jag trillade dit så rejält den här gången förstår jag fortfarande inte men det gjorde mig riktigt rädd och trots alkoholdimmorna i huvudet så förstod jag att jag måste ta tag i mitt drickande ordentligt annars skulle det gå helt åt helvete.

Blåste jag nyss. Hur fan är det möjligt?
Jag brukar ha snabb förbränning.
Drack sista innan 03.00 igår, det är nu över 18h sedan..
Någon som kan svara på detta? Håller levern på att förändras?

159 dagar säger appen. Funkar ganska bra.
Jag har ingen tråd längre eg. tänker att jag gått över till att integrera nykterheten i vardagen och pusha andra här och där i deras trådar, när jag har något vettigt att säga. Och ibland när jag inte har det, men något måste sägas ändå.
Har inget direkt sug nu för tiden men saknar avslappningen och det sociala smörjmedlet till och från, så jag hoppar över mer tillställningar nu. Men mest de som saknar mening utan alkohol.
Du försvann lite hastigt så jag anade att du kanske hade provat att släppa på tyglarna. Synd att det inte funkade, men välkommen tillbaka.
Jag är väl inte heller redo att helt ta in ”aldrig”. Försöker att inte tänka på det så mkt. Kanske är lite mindfullness att leva mer för dagen och inte tänka så mkt på framtiden. Tycker jag är bättre nu på att se fram emot saker för deras egen skull och inte för att det är ett tillfälle att släcka begäret. Ledighet och helger för att man kan vara just ledig, inte ledig och småfull.
Det är ju lurigt det där med att tankarna kommer på traditioner och tillfällen då man brukar dricka, och att man ”borde” kunna ta ”en”(till sju) av något. Händer mig med. Kanske ska träffa en polare på stan och ”bara idag skulle jag ju faktiskt kunna ta typ två och sen lägga ner igen, what’s the harm?”. Men jag väljer att se det som en tävling där jag måste börja om helt om jag ens tar en folköl. Funkar för mig.
Men som jag skrev i nån annan tråd tror jag en del av vårt problem är att vi har väldigt aktiva hjärnor. De tar in för mkt och bearbetar för mkt och håller aldrig käften. Men om man waterboardar dem med öl eller vin får man ju i alla fall en paus.
Anyhoo jag hoppar in och hejar på titt som tätt. Du fixar det.

"ett track record" 39 dagar var bra ju..:-)
Du har det som krävs..Vaniljsmak..
Såg också att du varit här ett tag.
Jag är bara nybörjare jämfört med dig :-)

Kör på så är du snart på g igen, lite pepp
från en sign. till en annan ;-)

//John

Du har samma frågeställningar som u.t. haft och säkert många med mig.
Man gruvar sig för framtiden samtidigt som man utfäster långa nyktra perioder.
Gjorde det själv och skulle ha 3 veckor först för att sedan efter en vecka nykter
och euforisk i tänket utlova 90 dagars nykterhet. Det fungerade inte så bra kan jag säga.
Körde i diket direkt. Numera är jag mer i visshet om vad som kommer och
är mer förberedd. Tycker kanske att du tänker lite för ambitiöst även om det kanske
skulle funka för dig ändå.Många som sätter för höga mål ramlar av hästen snabbare
och ramlar hårdare än de som sätter rimliga mål.
Därmed inte sagt att en hög målbild är sämre. Det är ju olika från individ till individ.
Om man faller från en hög ambitionsnivå så är det lättare att man i sin ångest över misslyckandet
drar i sig mer av kompisen a och ger upp.
Fantastiskt att du tagit tag i detta på att bra sätt. Grubblerier hör till och är helt normalt.
När nykterheten tar plats så börjar ju hjärnan att fungera igen.
Sätt rimliga mål är grundtipset från mig och som du nämner att ta en dag i taget.

Hoppas att du fixar det hur du än gör

Styrkekram

John

En dag till utan alkohol. Hade jag inte tagit antabus är jag helt säker på att jag tyvärr trillat dit då jag fortfarande är ensam i hela huset och det hade till för en vecka sedan garanterat inneburit att jag skulle börjat dricka direkt efter jobbet(om jag nu inte tom hade sett till att sjukskriva mig eller hittat på någon anledning att jag måste jobba hemifrån). Men jag har hållt mig till några iskalla alkoholfria öl som i och för sig smakar helt ok.
Imorgon är det fredag och ytterligare en helg utan alkohol. Efter så många år av drickande så känns det mycket konstigt att det ska bli en vit helg igen, precis som den förra.

Bara misslyckades idag ...

Läste din lista och den var sååå bra! Läste hela tråden och ser hur du kämpar... Hoppas att det har gått bra för dig idag och att du har strategier för helgen.

Kram?

Jag hade ett väldigt stressigt arbete i 16 år och höll på att jobba mig till utmattning (jag hade även förlorat mitt unga vuxna barn). En chef som krävde mer och mer, samt en kollega som försökte ta över mitt uppdrag som ansågs av hen som en del i hens karriär framåt. Det höll på att bryta ner mig totalt och alkoholen tog en allt större plats i mitt liv. Jag hade ingen glädje kvar och till slut kom jag fram till att jag ville göra annat. Jag sökte ett nytt arbete och downskiftade. Mycket lägre lön men så mycket lugnare. Det är en stor orsak till att jag orkat och klarar nu att leva utan att döva mig med alkhohol.
Det jag vill säga är att, det fungerar inte bra att ha jobbigt på alla fronter. Du behöver se över vad du kan förändra- Eftersom du är Yogi vet jag att du inom dig vet att att du har allt du behöver inom dig. Ta dig tid att lyssna inåt. Ta timeout. Sätt dig själv i första rummet, för din skull. Du är ung och har ett helt liv framför dig.

Ta hjälp, du behöver inte kämpa ensam. Om du inte vill gå till de kommunala finns andra
http://valet.se/
Om jag kunde hålla om dig skulle jag göra det. All kärlek till dig <3 <3 <3

Tack!
Lycka till,
Kram

När jag läser om din kväll, har också läst många kommentarer på tråden. Konsekvenserna eskalerar, tyvärr. Själv har jag just bestämt mig för att söka hjälp, fixar det inte på egen hand. Har lurat mig i många år. Lyckats med kortare och längre "vita perioder". Har mått såå bra när jag lyckats med de längre. Dessvärre har varje återfall blivit djupare än föregående. Så nu är det nog, för min del. Önskar att dina "konsekvenser" får dig att hitta din väg. Tror inte förbränningen påverkas av fallet :-) . Men jag kan ha fel. Kram

Blev full som en alika igår och ramlade in i tv-bänken när jag skulle klä av mig. Glassplitter och fan överallt när jag vaknade. Tvn på golvet och jack i knäet. Blod i sängen och på väggen.
Minns inte hur jag kom hem. Tror att någon varit arg på mig, kanske taxichauffören? Får den känslan.
Tror att jag var hemma vid fyra inatt.
Blåste nyss 0,5. Jag brukar ju ha bra förbränning..?
Hade 1,35 imorse vid kl 9.30.
Drack i och för sig ca. 25 enheter..!
Har ett stort blåmärke och lite svullen på höger sida under bröstet. Typ där levern sitter. Måste ha slagit i tvbänken..
Kan förbränningen påverkas om man slår levern?

Här och nu känner jag mig väldigt trygg i min nykterhet. Jag känner att de är helt rätt för mig. När jag tänker framåt blir jag rädd. Jag ser mig själv i situationer jag vet kommer uppstå och vet inte riktigt hur jag ska hantera dem. En grej som inte ligger så långt bort är årgångsglöggen, "ska det inte bli någon sådan nu, det är ju tradition!" ropar a-rösten. Nej, det ska inte bli någon sådan nu tänker jag, men känner ändå någonting skava vid tanken. "Men det är ju jul, du kan ju göra ett undantag" förklarar a-rösten. Nej, jag vill vara nykter över jul. för mig och mina barns skull säger jag och det känns lite bättre. Nu ska jag bara komma ihåg det hela vägen fram till december.

Att tänka att jag ska vara nykter FÖR RESTEN AV MITT LIV blev helt plötsligt skrämmande. Jag vet inte varför, jag vill inte dricka, jag är inte ett dugg sugen på det. Ändå ser jag vissa stunder längre fram i tiden då jag tänker att de kommer vara svårt och då jag är rädd att falla igen. Är det därför så många säger att man ska ta en dag i taget? Idag är jag nykter. Nykter och nöjd.

Jag grubblar över annat nu också, sådant som har med förändringar att göra. Förändringar som kommer leda till någonting bra men som jag ändå vet att kommer vara lite svåra att anpassa sig till. Jag har vant mig vid att leva på ett visst sätt, hittat en rutin som passar mig rätt bra fastän helheten inte är det. Snart kommer helheten bli bra men jag är lite rädd för att de ska vara svårt att hitta en ny rutin utan att falla tillbaka på "ett glas vin på kvällen" grejen.

Ibland blir jag leds på mig själv för att jag grubblar så mkt på framtiden. Jag försöker göra upp planer för allt och vet att det inte kommer gå, jag är för ambitiös och det håller aldrig i längden. Det är då jag faller tillbaka till det där med ett glas framför tv:n på kvällen, en trygg invand rutin som har fungerat (fast nu var det ett tag sedan det fungerade bra... ). Jag vill bara släppa allt och leva här och nu. Känna den där tryggheten över min nykterhet här och nu. Vara nöjd över att jag ändå mår rätt bra HÄR OCH NU istället för att få ångest för att det KANSKE bli lite jobbigt sen. GAAAH!