Senaste kommentarerna i forumet

Kul att höra från dig. ♡

Grattis! Tre veckors nykterhet trots flera risksituationer. Wow. För varje dag/vecka som går får man känna på fördelarna med att låta bli A. Fortsätt med en dag i taget och känns dig stolt.

Kram

Hjääääälp så nära att köpa en starköl på systemet. Tills min man sa ”jag klarar mig utan, gör du?”. Å vad arg jag kände mig inombords, skam, skam, skam. ”Det gör jag med.” sa jag. Kl 19 fanns inget att göra åt saken för då stängde butiken. Lättnad.
Jag klarade dag 3.
Plötsligt en längtan efter öl? Jag har alltid gillat rödvin. Men nu när jag ska sluta med allt får jag sug efter öl?
Enligt överenskommelse med terapeuten ska jag sätta rimliga mål. Mitt mål är att kunna ta en öl eller ett glas vin en helg kväll ibland! Hon tror att nolltolerans är framtiden men just nu vill hon se hur jag klarar av det här.
Jag är mer energisk, sover bättre, ingen oro, ingen ångest, lust att göra saker, orkar träna, känner lycka i vardagen, ät intresserad av saker, utan den där stora fyllan. I helgen var det ju ”bara” den där ölen. Ingen fylla. Så skönt! Jag lever! Utan alkohol lever man på riktigt! Snälla, låt mig bli starkare än begäret!!!

Ikväll är det lite jobbigt men jag kämpar emot. Försöker vara stark men ibland känns det svajigt. Hur går det för dig? Hur tänker du då/om suget efter alkohol triggar igång?
Önskar dig en fortsatt rofylld kväll ☕️?

... vita dagar. Heja dig!!!

Du verkar ha det väldigt tufft nu... tänker att det är fint att du trots allt är nykter och kan finnas för dina nära i deras och din egen sorg. Kan inte säga något för att trösta, men skickar en kram i cyberrymden.

Ooops, nu var tanken där på bara ett glas vin... bara ett liksom kan ju inte skada, eller? Jo, det är just vad det kan. Ska i stället städa mitt hem och lyssna ljudbok. Jag är ju ensam numera... fy vad tyst det är och jobbigt. Nä, dags att rycka upp sig. Den här sekunden är jag nykter. ?

5 vita dagar idag ??

Härligt att höra vad duktig du är ?? Du är stark och jag tror på dig och att du klarar ditt mål ? Önskar dig en fin kväll och njut av att vara nykter ? ?

Vad är dina tankar och känslor dagen efter och vet du vad som var den utlösande faktorn som gjorde att du drack? Det är bara att borsta av dig och upp på vägen igen och många snubblar till ibland även jag men vi kämpar vidare?? Ha en fin dag?

Ja jag ska försöka testa att bara dricka varannan vecka och se hur det funkar och om jag klarar det och hittills har det gått bra. Upp på sadeln igen! Det är ingen fara alla har vi snubblat till många gånger det viktigaste är att inte ge upp och du klarade ju av flera veckor utan att dricka och det var starkt gjort av dig ?? Jag tror på dig så fortsätt att samla vita dagar för din egen skull så blir allt bra till slut ska du se?

Det glädjer mig att du klarat av att vara vit 1 månad mycket starkt gjort och var stolt över dig själv ? Jag själv har förut som längst klarat av att vara vit i 5 veckor och jag känner att det är inga större problem att sluta dricka utan det svåra är att inte börja dricka igen. Jag kan känna igen mig i dina tankar och känslor att vardagen känns grå och trist och att det är svårt att hitta glädjen och någon mening i tillvaron och det är inte alls kul att känna så. Jag har varit deprimerad från och till i flera år och att dricka öl för mig har väl varit en tröst och en flykt från allt det jobbiga. Men alkohol löser ju inga problem även om man mår bra för stunden när man dricker utan det skapar bara mer problem än vad man hade från början och på långsikt mår man bara sämre fysiskt och psykiskt. Det låter på dig som att du är deprimerad med tanke på hur du mår? Ville bara skriva några ord för att du ska veta att du inte är ensam att må dåligt och det kanske kan ge lite tröst ialla fall? Fortsätt att vandra på nykterhetens väg för även om det känns jobbigt för dig nu så vet jag att du kommer gå mot ljusare tider och ett bättre mående så länge du väljer att samla vita dagar? Styrkekram?

Att hantera känslor är att acceptera dem. Vara i känslan tills den klingar av. Det är en känsla just då och inte lika ställt med vem vi är.
HALT är super bra att fundera kring!

Samma här? Dock märker jag att all träning har lett till att matintaget läs sötintaget ökat? men men kan ju inte vara för duktig!
Kram?

Jag försöker vara snäll mot mig själv, men det är svårt. Speciellt när det handlar om barnen så känner jag mig otillräcklig. Men du har rätt och dina ord värmer. Tack! ??
Skapade en egen tråd första dagen jag loggade in här. Har en som peppar mig där och det känns riktigt bra. Tyvärr vågar jag inte skriva så mycket detaljer. Är rädd att någon jag känner ska hitta mig här. Ganska löjligt och fegt kanske, men tar en bit i taget.

Den 2 oktober hade jag varit nykter i 1 månad! Känns bra men vet att det bara är början på ett nyktert liv.
Läser andra trådar och ser att folk känner sig pigga och glada av att vara nyktra, det gör inte jag!
Om jag inte hade haft barn så hade jag inte lämnat sängen, är trött jämt och allmänt less.
Jag har en underbar man och de tre finaste barnen i hela världen, jag borde vara lycklig, men det är jag inte..
Jag känner mig avtrubbad, som om jag bara går i nån dimma utan nån mening, min livskraft finna inte längre, allt känns meningslöst.
Vill inte känna så här resten av mitt liv, jag vill vara lycklig...

Har haft görmycket på jobbet men så kan det vara ibland! Mår fortfarande bara toppen och det känns mycket bra att vara nykter. Livet flyter på fint!

Ha en fin tisdag?

Det tycker jag låter väldigt bra, men hur jag ska klara resten av året har jag ingen aning. Ikväll satsar vi igen, jag hoppas jag kan stå emot men diskussionen finns redan i huvudet. Det jobbiga är att jag varje morgon bestämmer mig för att nu får det vara nog, nu ska jag vara nykter. Detta håller i sig till 100% fram emot sen eftermiddag då det kommer en liten diskussion i huvudet om att så farligt är det inte och som till slut slutar med att jag kan ju vara nykter imorgon istället. Suck.

Vi är många med på det tåget, hoppas jag :)
Hoppas du får lite mer medvind nu i ditt liv. Jag läste nyss att du kämpat och haft det tufft. Usch ja, det är svårt att kämpa med sig själv när allt runt ikring inte vill fungera.

Styrkekram!

hoppingivande, precis så vill jag ha det om en vecka!

Tack för att du tänker på mig, kamrat. Det räcker långt ska du veta.
Syftet med mitt inlägg var enbart att försöka sätta ord på mina tankar.
Sen att jag fått en riktigt rejäl dos verklighet uppskyfflad i nyllet det senaste året går inte att hymla med, men samtidigt som det är tufft så är det ändå hanterbart.
Min sponsor sa en ganska vettig grej efter gårdagens möte:
”Om dina tankar och känslor inte löpte amok efter det du gått igenom på relativt kort tid, ja då vore det nog läge att uppsöka vården.”

hur lika vi är. I går skulle helt klart äntligen vara Dag 1, men med väldigt konstiga argument blev det inte det, och nu sitter jag här och mår skit och undrar precis som du hur det ska gå ikväll. Har dock ett åtagande, och kommer inte hem förrän efter 22, så om jag inte köper hem nåt ska det faan gå. Jag måste som du erkänna att jag verkligen har problem med alkohol och att sluta. Ska vi säga att den 1 oktober var sista dagen det här året som vi drack, det låter lite bra som mål tycker jag. Ikväll håller vi oss nyktra till att börja med.

Vet inte vad jag ska skriva. Har inget bra att säga. Men jag tänker på dig och förstår hur tufft du har det just nu.
Kram ?️❤️

Det är nog bäst att en gång för alla erkänna för mig själv att jag har problem, riktiga problem och att det går utför nu. Jag drar i handbromsen så hårt jag kan och hoppas få stopp på detta. Igår kväll gick det verkligen överstyr igen, det slutade med att en halv vinflaska ramlade ur skåpet och krossades över köksgolvet, som tur var hade övriga familjen redan somnat så jag kunde städa undan alla spår. Jag måste hålla mig nykter ikväll!

Som en blixt från klar himmel, när jag var mitt uppe i att faktiskt sakta trivas med mig själv, kom telefonsamtalet. Orden jag aldrig kommer glömma. Orden som fortfarande ekar i mitt huvud till och från.
”B är död.”
Min pappas fru. Från ingenstans utan förklaring har hon somnat för att sedan aldrig mer vakna.
Känslan och påminnelsen från mitt livs största förlust gjorde sig påmind. Jag blev alldeles kall. Kall och skakig.

Mitt uppe i all misär försökte jag och höll mig faktiskt på ytan. Jag var ett stöd för pappa. För hennes söner. För min familj.
Jag gjorde det jag brukade göra, det jag borde göra och det jag ville göra.
Pratade, lyssnade, träffade Biggan, gick på mina möten, träffade min sponsor, ringde min sponsor.
Sen kom det ikapp mig.
Livet. Sorgen. Rädslorna.

Nu, jämfört med för ett halvår sedan, är jag stabil, men det skriker inom mig.
Jag saknar min mamma så det fullkomligt värker i själen på mig.
Jag blir förkrossad över att se min annars så positiva pappa fullkomligt krossad.
Och mitt i allt jävla elände och sorg sitter jag och tycker synd om mig själv.
Det skrämmer mig.

Man kan nog säga att du börjar bli normal. Det är inte attraktivt med fulla människor betraktakt genom nyktra ögon. Men för det mesta är ju alla fulla och då är det ju inget problem.
Men det vore ju konstigt om man ansåg det attraktivt med någon som med filt (!) sänkt sin iq, babblar på osamanhängande, förlorat förmågan att läsa sociala signaler och svajjar.

Bra kämpat!