Senaste kommentarerna i forumet

Tufft idag..
Hur går det för er andra?
Kram ?

Är på den nyktra sidan nu igen. Jag gjorde ett test igår.. funkade..
men jag vill inte ha A längre på samma sätt som tidigare. skön insikt..
Ska ha ny (lång) nykterhet nu igen.. Jag fixar det.Kanske att jag fasar
ut skiten en gång för alla..

Du håller upp för din egen skull. Om du väljer att hälla upp ett glas vin, är det för din eller hans skull? Och är han en person du vill fortsätta vara tillsammans med om det hänger på vad du har i ditt glas?
Bara en reflektion. Bedömningen och valet kan jag inte ha någon åsikt om.
Kram och självmedkänsla

Finns ingen quickfix. Du har 4 veckor nu om jag läst dig rätt.
Kanon ju...
Fortsätt nu och skriv av dig här och viktigt att vi stöttar dig nu..
Jag tänker göra det.. 54 dagar hade jag igår. jag tänker inte på A
så jag tror att jag har ett bra utgångsläge. Men jag tänker finnas
kvar här ändå.. Jag var nära att trilla . ujuj så nära..i Juli i år...
Drack igår men jag klarar det nu utan att överdricka. Frugan håller koll
Ska ha 30 dagar nya nyktra nu för att visa vem som bestämmer.
Kämpa på Anders..

John

Gärna en 5-timmars roddtur med dig:-) Jo, jag tror att vi ibland tänker för mycket - och att vi ibland måste "stänga ner" dessa tankar, eller lära oss att tänka mindre eller tänka andra tankar?! Jag tänker fixa detta - och du med!! Har dock svårt med tålamodet - är ju van vid quickfixes. Men tålamod krävs - och uthållighet, och en ärlig och uppriktig önskan om förändring.

Tänker nog just nu att antidepressiva inte är en quickfix - utan en hjälp till förändring. Visst de förändrar ju sinnet - men ger ju inget rus i den bemärkelsen. Bara en krycka och livlina för att få upp vissa funktioner i hjärnan till en mer normal nivå. Kanske. Typ.

//Anders

Hej
Hur mår du & hur går det för dig
Kramar ?♥️

Du sätter mycket känslor i spel hos mig via din text. Jösses.. just tabletterna är ju en röd tråd.
Man vill bedöva hela ävvlans tiden. Vad vill man bedöva? Är det så att vi tänker för mycket?
Sömnen ett helvete i sig.. sover man inte så funkar man inte. så är det..
Psyket är en sanslöst märklig men viktig sak,,
Du och jag i en roddbåt i 5 timmar,,, Men du får sätta på masken.. ok?;-)
Vännen, du fixar detta...

John

Eller så säger du att du försöker sluta och känner att det faktiskt är lite enklare. Så slippervdu äga ett problem som du måste dölja hela tiden!

Har just träffat en god vän som nyligen börjat med antidepressiva - och kommer att tänka på när jag själv åt dessa för 18 år sedan. Blev diagnostiserad "dystymi". Tabletterna hjälpte, mina sociala ångest, och annan ångest försvann. Jag tog mig för saker, och kände glädje på ett annat sätt, så det funkade uppenbarligen på mig. Jag sitter och fnular på om det kanske är dags igen? I ärlighetens namn så har de senaste åren legat på en rätt låg "initiativnivå". Inte utan glädje - men begränsad. Svårt att engagera mig och inget större intresse för något egentligen. Känner igen känslorna från sist. Då blev det så att jag helt enkelt inte gick till jobbet en dag - det gick inte. Jag gick till doktorn istället. Kanske skulle dessa piller även kunna hjälpa mig med alkhohol- och sömnpillersituationen. Det är ju för mig till att börja med psykisk "medicin" - som sen har blivit även ett fysiskt beroende. Jag kanske borde "unna" mig en sjukskrivning, och ge dessa piller en chans igen? Vet inte hur stor risken är att återinsjukna i depressiv sjukdom (dystymi) om man tidigare har fått den diagnosen? Tänker mycket på det just nu. Om jag helt enkelt har medicinerat en låggradig depression med alkohol och insomningstabletter de senaste åren? Ser ju absolut inte det som anledning allena - men kanske en bidragande orsak. Att jag dessutom är en beroendeperson drar ju sina rejäla strån till stacken - så jag inbillar mig ju inte att antidepressiva skulle vara lösningen på beroendeproblematiken - men det kanske skulle ge mig hjälp på vägen. I mitt fall så är det ju dessutom omöjligt att ta dessa och fortsatt dricka alkohol. Det går inte - eftersom de har en tendens att ta bort bakfylleångest också. Det misstaget gjorde jag för 18 år sedan, och kommer aldrig att göra igen. Jag dricker inte alkohol!

Du är den enda personen som kan förändra din situation. Hjälpen utifrån är mest lite nycklar som du kan använda. Stäng dörren till alkoholen. Gå på AA. Är du inte beredd att ens göra det så vill du inte ha en förändring tror jag. Ställ dig frågan vilka konkreta saker du kan göra för att sluta dricka. Det du inte vill göra kommer inte hjälpa dig det minsta!

Det låter som att du har en tydlig riktning mot bättre mående och är redo att göra en hel del saker på nya sätt för att lyckas. Modigt. Du har tagit emot vård, provar medicin och du skriver här. Kanske har du tagit andra steg också?

Jag har ett litet råd om du vill ha: Starta gärna en egen tråd då ökar sannolikheten att andra ger dig respons och det kan vara enklare att hitta tillbaka. Du väljer naturligtvis själv om och hur du vill göra.

Vänligen & välkommen
Li-Lo
Alkoholhjälpen

För sin egen skull för att jag vill det. Men hur gör man när man träffat någon som vill dricka vin med en?! Och som frågar varje gång om jag vill ha vin fast jag tackar nej och förklarar att jag inte mår bra av det. Det konstiga är att jag tycker synd om honom som får dricka vin själv, att jag är tråkigt. Jätte knäppt detta ju.

Patetiskt att man fortsätter dricka trots att man bestämt sig för att inte dricka. Undrar hur länge kroppen håller, kan ju inte gå att hålla på så här mycket längre.

Vi finns här. Idag, i morgon och alla dagar efter det. Du har erfarenhet av att bryta, skriv gärna något om vad du gjort tidigare. Vad, vem, var finns det stöd du behöver nu?

Varma hälsningar Li-Lo

Oh jäklar vilken dos. Ja jag blev lika spattig som vanligt efter ett par veckor. Som att effekten avtog.
Det enda problemet jag har nu är att käkarna krampar. Spänner ihop och det är tydligen vanligt. Kan inte öppna munnen ibland men ingen sörjer väl över det...
Överdosera? ha ha ha jo då jag med. Mina är kapslar med typ pulver i. Fick rådet att klippa upp den och inta innehållet i vatten istället. Måste testas tänkte jag. Jag blev extremspeedad. Typ Chrille Pettersson.

Hej

Ny och har bara läst tidigare :)

Så här ser mitt drickande ut:
(känner någon igen detta?)

Helt nykter mellan 2012 - 2014.
Drack mest på krogen, men av en händelse så lade jag av.
Fick en LOB och dotterns pappa ställde krav.

Sen ett år tillbaks kan jag inta stora mängder alkohol i flera dagar.
Vi pratar litervis under 4-5 dagar. Starksprit. Då ligger jag helt däckad. På gränsen till medvetslös.
Äter inte något.
Sen när jag lyckas bryta det så är det stark ångest i ett par dagar.
När jag har ställt mig upp igen så har jag avsmak för alkohol i ett par månader.
Dricker då ingenting. Har heller inget sug. Snarare känner jag mig äcklad.

Tills hjärnan säger till mig att nu är det dags. Fast jag vet hur galet dåligt jag mår så kan jag inte stoppa det.
Har precis haft ett sådant anfall och får inte ner mat för magen är sönder av alla kräkningar...

i en annan tråd än den jag är aktiv i nu.
Väldigt jobbigt att läsa - fick hjärtklappning av inlägget.

Jag är också bra på att vara duktig, eller vill vara det iaf. Nu lyckas det ju inte alltid för jag orkar inte. Jag har heller ingen sponsor än men hoppas på att få det. Jag ska börja med Al-anon först och snart med AA, en sak i taget...

Tror inte du kan göra en sponsor besviken. Den personen har sin egen resa och sina egna fall. De dömer inte, de finns som stöd.

Önskar dig en riktigt skön semester och sinnesro!
Kram

#Rosa-vina
Jag kan aldrig förstå din smärta över att ha mist ditt barn och jag hoppas jag aldrig behöver förstå det heller. Men, det ger mig lite perspektiv över min egen situation. Jag ska läsa din tråd också.
Allt gott!

#Rosa-vina
Tack, nej, jag tycker inte alls du lägger dig i. Jag är bara tacksam att någon läst genom hela min förvirrade tråd där jag ibland känner mig så säker och ibland så tvivlande. På tisdag har jag möte igen men sen kommer semestern. Oavsett hur det blir kommer ett liv efter semestern också och, ja, jag har funderat på att skaffa mig en sponsor. Jag vill bara så gärna vara "duktig" och inte göra sponsorn besviken så jag har inte vågat ta steget än.
Kram,

Hittade jag din tråd MM!
Och vilken gripande läsning! Vilken fantastisk resa du gjort ⭐️
Grattis till dina nyktra dagar ❤
Har inte hittat många trådar om periodiskt beroende/ missbruk. Din tråd både inspirerar mig och ger mig lite ledtrådar på alla frågor jag har. Nu förstår jag att det är möjligt att inte känna sug dagligen för att sekunden efter få ett maniskt begär efter sprit.. Jag har nog aldrig riktigt trott på min alkoholist när han sagt att det är så. Jag läser att du fortf brottas med dessa tankar. Skillnaden är din sjukdomsinsikt och verktygen du använder för att minimera återfall
Det är starkt!! Du är stark!
Läser om hur du resonerat m dig själv huruvida du är alkoholist eller inte.. Jag inbillar mig att det är svårare att acceptera när man klarar av att va nykter långa perioder utan sug. Det blir även svårare för omgivningen
Min man har kunnat vara spiknykter över 2 år för att sedan få ett mega återfall.. Han har under 2 år varit nykter under sen höst/ vinter för att sedan druckit socialt under sommar/ höst när vi campat.
Och efter ca 2 år få ett destruktivt återfall igen. Det gör att det är svårt även för mig att acceptera även om jag VET att det är rysk roulette. Jag har så svårt att förstå vad det är som triggar efter så lång tid
I början var det nolltolerans här.. Och återfallet kom. Sedan dracks det måttligt och slapp smygas med.. Och återfallet kom.
Jäkla sjukdom! Så lömsk
Men du MM inger mig hopp! Tack ??
Har du någon mer tråd?
Önskar dig en lugnare tillvaro och många nyktra dagar❤Kram

Tillvänjning? Hmm. Nä, men jag har 108 mg uppdelat på två gånger per dag, lite över maxdos. Fast jag tänker att det är själva grejen, att det blir en vana att må ”jaha” typ. Inte känna av medicinen, utan bara bli lite mer vanlig. Och självklart har jag testat att överdosera rejält också, men det hände ingenting ? Fast om effekten avtar så man får tillbaka symptomen är det ju inte bra. Jag märker inte av medicinen när jag tar den, men märker när jag glömt den. Typ, Panik! Oj, undrar vad den kommer ifrån, just det, måste glömt medicinen...

Hej Santorini! Det är ju en balansgång - och sömnen är ju oerhört viktig. Tror att mycket "skit" kommer av att man inte får sova. Så visst har pillren ett gott syfte för många. Och fungerar. För mig (oss) med missbrukarmentalitet så skenar bruket och blir ett missbruk. När jag drar ner så är abstinensen både fysisk och psykisk. I grunden så har jag någon form av skräck/fobi över att inte kunna sova. Har förstorat innebörden av vad en missad natts sömn skulle innebära för mig. Förmodligen ingenting - men det fattar ju inte min hjärna. Skulle vilja komma dit där du är: att ha några tabletter kvar och känna att jag inte behöver lägga krut på att få tag i nya. Är alldeles för rädd för att kunna känna det just nu. Jag skall dit - för detta är ohållbart i längden. Imovane är ju även lugnande - och därmed sinnesförändrande. Med min missbrukarhjärna söker jag ju effekten likt en irriterande insekt som söker socker. Det är ett gissel, och jag känner mig gisslantagen. Sitter nu och klurar över om jag skall sjuka mig en vecka och bara sluta "cold turkey"? Skulle det hjälpa, skulle jag stå ut med mig själv efter, antagligen, flera nätter utan sömn. Eller lite sömn. (Oftast så sover man tydligen en del även om man känner att man inte har sovit en blund?!).

Får se hur jag gör. Om jag gör en långsam nedtrappning (utan tillräckligt med tabletter) så kommer det kanske att sluta med att jag ändå måste sjuka mig och berätta för min läkare? Vet varken ut eller in.

Nåväl, vill inte ta upp alltför mycket utrymme med mitt andra beroende - utan fokuserar på att alkoholen är prio ett! Även om jag tror att flera av oss härinne också kämpar mot andra beroenden också. Men som jag skrivit innan - ingen alkohol är en grundförutsättning för att kunna ta itu med resten också. Och på onsdag så har jag skrapat ihop 4 nyktra veckor. Känns bra!

Grattis till alla dina nyktra dagar. Har läst igenom hela din tråd och jag kan bara känna: vilket jobb du har gjort! Wow! Jag känner igen mig en del i dina fyllor. Jag är, eller har blivit, en utpräglad periodare. Du verkar ha kört ung samma upplägg. Nykter utan problem under längre tid för att sedan ta någon form av mataronfylla nonstop. Följt av ångesten från helvetet. Du skrev så klokt något i stil med att man inte super för att uppnå något positivt - utan istället för att fly något negativt!? Håller med om det. Tyvärr så blir ju resultatet (alldeles i början av en period) positivt. En kort stund. Ett ögonblick. En kväll. Positivt. Sen: Hålla fyllan igång för att sedan möta ångesten och abstinensen. Blir så glad när jag läser om någon som hållit sig nykter en längre tid, ett år eller längre. Det inger hopp. Även om det ibland är som dans på slag lina (mer återfallstankar). Andra dagar går man stadigt på bred asfalterad mark. Så är det ju. Dina inlägg ger mig inspiration. Ville bara säga det! Fortsätt att kämpa - du gör det så bra. Vänligen//Anders

Vad härligt att sjunga winna! Ger en härlig känsla, fast jag låter inte bra när jag sjunger, men gör det ändå?

Idag har jag röstat så klart. När jag kom hem gjorde jag en, om jag får säga det själv, asgod äppelpaj! Blev efterrätt till potatis och purjosoppa som också blev riktigt bra. Har kommit på hur mycket jag tycker om att laga mat! Härligt att hitta den där kreativa sidan hos sig själv igen!

Ha en fin söndagseftermiddag!?