Senaste kommentarerna i forumet

Hej,
Och välkommen till forumet. Att sätta ord på sina tankar, känslor och beteenden har en märklig effekt på flera av oss. På ett sätt tycker jag att det är befriande men sanningen blir oxå väldigt påtaglig. Att inse att vi har stora problem med alkoholen och landa i att en förändring bör ske är ett första steg. I mina ögon det viktigaste. Sedan är frågan vad blir nästa steg? Hur känner du kring att ta hjälp utifrån? Att hänga här på forumet och skriva men även läsa om andras tankar är jättebra. Framför allt är min känsla att jag inte är ensam i detta. Jag lever numera som nykter alkoholist men då jag vet vilken stark beroendeperson jag har inom mig är jag inne lite då och då för att inte glömma.
Att bruka våld på sig själv, att gå över alla gränser, att vara destruktiv mot sig själv det leder sällan till något gott. Jag var som aktiv en riktig kick-sökare och älskade bekräftelser i alla dess former. Det är ett beteende jag jobbar med att förändra hos mig själv... och idag har jag inte samma behov av det.
Många börjar sin nyktra bana genom att ta en längre vit period för att sedan utvärdera. Hur tänker du kring det?
Fortsätt skriv här på forumet för vi är många här på forumet.
Ta hand om dig.
Kram
Ellan

Vill bara titta in med lite pepp! Så jobbigt att vara stressad på jobbet. Men försök att få sömn i alla fall. Jag jobbade mycket på natten förut, men kom på att jag funkade så mycket sämre av att inte sova ordentligt. Hjärnan blev långsammare och jag fick mindre gjort på dagarna.
Nu vet jag ju inte om du jobbar nattskift eller om du jobbar över för att du inte hinner med på dagarna. Men är det det senare vill jag slå ett slag för att ändå gå och lägga sig i bra tid och gå upp någon timme tidigare och jobba undan då istället. Då brukar hjärnan vara snabbare och mer fungerande och så behövs inte lika många timmars jobb.
Fattar att det känns jobbigt med sötsuget och godiset också. Men tror att det är bra att ta tag i ett beroende i taget, och alkoholen är i alla fall värst och viktigast.
Var snäll mot dig och ta hand om dig!!! Kram! <3

Åh, du jobbar natt..
Det är tufft, det har jag oxå gjort.

Vad jobbar du med ( förlåt, det kanske man inte får fråga, förlåt isf)

Kramar till dig

Allt känns jobbigt..
Irriterad, grinig ( förmodligen sug efter A).

Vad är det som inte känns bra för dig Jasmine ?
Styrkekram till oss alla.

Vad är det som är tufft idag? När det gäller alkoholen går det bra för mig. I övrigt går det inte så bra.
Styrkekramar?

Jag mår sådär... eller förutom att jag är tokstressad på jobbet och köpte 3hg lösgodis för att kunna jobba typ hela natten så mår jag bra?. Ingen tanke på alkohol iaf... Kram

.. lyssnar jag på varje kväll när jag ska sova. Lyssnar på ”mer mindfulnes i vardagen” på storytel. Somnar 5 min efter jag startat det, kanske inte meningen? men så här lätt som jag somnar nu har jag aldrig gjort. Det är verkligen ett plus! Funkar även mitt på dagen, har testat idag. Med andra ord, jag har inte lärt mig nåt om mindfulness, men jag sover som ett barn?

Tufft idag..
Hur går det för er andra?
Kram ?

Är på den nyktra sidan nu igen. Jag gjorde ett test igår.. funkade..
men jag vill inte ha A längre på samma sätt som tidigare. skön insikt..
Ska ha ny (lång) nykterhet nu igen.. Jag fixar det.Kanske att jag fasar
ut skiten en gång för alla..

Du håller upp för din egen skull. Om du väljer att hälla upp ett glas vin, är det för din eller hans skull? Och är han en person du vill fortsätta vara tillsammans med om det hänger på vad du har i ditt glas?
Bara en reflektion. Bedömningen och valet kan jag inte ha någon åsikt om.
Kram och självmedkänsla

Finns ingen quickfix. Du har 4 veckor nu om jag läst dig rätt.
Kanon ju...
Fortsätt nu och skriv av dig här och viktigt att vi stöttar dig nu..
Jag tänker göra det.. 54 dagar hade jag igår. jag tänker inte på A
så jag tror att jag har ett bra utgångsläge. Men jag tänker finnas
kvar här ändå.. Jag var nära att trilla . ujuj så nära..i Juli i år...
Drack igår men jag klarar det nu utan att överdricka. Frugan håller koll
Ska ha 30 dagar nya nyktra nu för att visa vem som bestämmer.
Kämpa på Anders..

John

Gärna en 5-timmars roddtur med dig:-) Jo, jag tror att vi ibland tänker för mycket - och att vi ibland måste "stänga ner" dessa tankar, eller lära oss att tänka mindre eller tänka andra tankar?! Jag tänker fixa detta - och du med!! Har dock svårt med tålamodet - är ju van vid quickfixes. Men tålamod krävs - och uthållighet, och en ärlig och uppriktig önskan om förändring.

Tänker nog just nu att antidepressiva inte är en quickfix - utan en hjälp till förändring. Visst de förändrar ju sinnet - men ger ju inget rus i den bemärkelsen. Bara en krycka och livlina för att få upp vissa funktioner i hjärnan till en mer normal nivå. Kanske. Typ.

//Anders

Hej
Hur mår du & hur går det för dig
Kramar ?♥️

Du sätter mycket känslor i spel hos mig via din text. Jösses.. just tabletterna är ju en röd tråd.
Man vill bedöva hela ävvlans tiden. Vad vill man bedöva? Är det så att vi tänker för mycket?
Sömnen ett helvete i sig.. sover man inte så funkar man inte. så är det..
Psyket är en sanslöst märklig men viktig sak,,
Du och jag i en roddbåt i 5 timmar,,, Men du får sätta på masken.. ok?;-)
Vännen, du fixar detta...

John

Eller så säger du att du försöker sluta och känner att det faktiskt är lite enklare. Så slippervdu äga ett problem som du måste dölja hela tiden!

Har just träffat en god vän som nyligen börjat med antidepressiva - och kommer att tänka på när jag själv åt dessa för 18 år sedan. Blev diagnostiserad "dystymi". Tabletterna hjälpte, mina sociala ångest, och annan ångest försvann. Jag tog mig för saker, och kände glädje på ett annat sätt, så det funkade uppenbarligen på mig. Jag sitter och fnular på om det kanske är dags igen? I ärlighetens namn så har de senaste åren legat på en rätt låg "initiativnivå". Inte utan glädje - men begränsad. Svårt att engagera mig och inget större intresse för något egentligen. Känner igen känslorna från sist. Då blev det så att jag helt enkelt inte gick till jobbet en dag - det gick inte. Jag gick till doktorn istället. Kanske skulle dessa piller även kunna hjälpa mig med alkhohol- och sömnpillersituationen. Det är ju för mig till att börja med psykisk "medicin" - som sen har blivit även ett fysiskt beroende. Jag kanske borde "unna" mig en sjukskrivning, och ge dessa piller en chans igen? Vet inte hur stor risken är att återinsjukna i depressiv sjukdom (dystymi) om man tidigare har fått den diagnosen? Tänker mycket på det just nu. Om jag helt enkelt har medicinerat en låggradig depression med alkohol och insomningstabletter de senaste åren? Ser ju absolut inte det som anledning allena - men kanske en bidragande orsak. Att jag dessutom är en beroendeperson drar ju sina rejäla strån till stacken - så jag inbillar mig ju inte att antidepressiva skulle vara lösningen på beroendeproblematiken - men det kanske skulle ge mig hjälp på vägen. I mitt fall så är det ju dessutom omöjligt att ta dessa och fortsatt dricka alkohol. Det går inte - eftersom de har en tendens att ta bort bakfylleångest också. Det misstaget gjorde jag för 18 år sedan, och kommer aldrig att göra igen. Jag dricker inte alkohol!

Du är den enda personen som kan förändra din situation. Hjälpen utifrån är mest lite nycklar som du kan använda. Stäng dörren till alkoholen. Gå på AA. Är du inte beredd att ens göra det så vill du inte ha en förändring tror jag. Ställ dig frågan vilka konkreta saker du kan göra för att sluta dricka. Det du inte vill göra kommer inte hjälpa dig det minsta!

Det låter som att du har en tydlig riktning mot bättre mående och är redo att göra en hel del saker på nya sätt för att lyckas. Modigt. Du har tagit emot vård, provar medicin och du skriver här. Kanske har du tagit andra steg också?

Jag har ett litet råd om du vill ha: Starta gärna en egen tråd då ökar sannolikheten att andra ger dig respons och det kan vara enklare att hitta tillbaka. Du väljer naturligtvis själv om och hur du vill göra.

Vänligen & välkommen
Li-Lo
Alkoholhjälpen

För sin egen skull för att jag vill det. Men hur gör man när man träffat någon som vill dricka vin med en?! Och som frågar varje gång om jag vill ha vin fast jag tackar nej och förklarar att jag inte mår bra av det. Det konstiga är att jag tycker synd om honom som får dricka vin själv, att jag är tråkigt. Jätte knäppt detta ju.

Patetiskt att man fortsätter dricka trots att man bestämt sig för att inte dricka. Undrar hur länge kroppen håller, kan ju inte gå att hålla på så här mycket längre.

Vi finns här. Idag, i morgon och alla dagar efter det. Du har erfarenhet av att bryta, skriv gärna något om vad du gjort tidigare. Vad, vem, var finns det stöd du behöver nu?

Varma hälsningar Li-Lo

Oh jäklar vilken dos. Ja jag blev lika spattig som vanligt efter ett par veckor. Som att effekten avtog.
Det enda problemet jag har nu är att käkarna krampar. Spänner ihop och det är tydligen vanligt. Kan inte öppna munnen ibland men ingen sörjer väl över det...
Överdosera? ha ha ha jo då jag med. Mina är kapslar med typ pulver i. Fick rådet att klippa upp den och inta innehållet i vatten istället. Måste testas tänkte jag. Jag blev extremspeedad. Typ Chrille Pettersson.

Hej

Ny och har bara läst tidigare :)

Så här ser mitt drickande ut:
(känner någon igen detta?)

Helt nykter mellan 2012 - 2014.
Drack mest på krogen, men av en händelse så lade jag av.
Fick en LOB och dotterns pappa ställde krav.

Sen ett år tillbaks kan jag inta stora mängder alkohol i flera dagar.
Vi pratar litervis under 4-5 dagar. Starksprit. Då ligger jag helt däckad. På gränsen till medvetslös.
Äter inte något.
Sen när jag lyckas bryta det så är det stark ångest i ett par dagar.
När jag har ställt mig upp igen så har jag avsmak för alkohol i ett par månader.
Dricker då ingenting. Har heller inget sug. Snarare känner jag mig äcklad.

Tills hjärnan säger till mig att nu är det dags. Fast jag vet hur galet dåligt jag mår så kan jag inte stoppa det.
Har precis haft ett sådant anfall och får inte ner mat för magen är sönder av alla kräkningar...

i en annan tråd än den jag är aktiv i nu.
Väldigt jobbigt att läsa - fick hjärtklappning av inlägget.

Jag är också bra på att vara duktig, eller vill vara det iaf. Nu lyckas det ju inte alltid för jag orkar inte. Jag har heller ingen sponsor än men hoppas på att få det. Jag ska börja med Al-anon först och snart med AA, en sak i taget...

Tror inte du kan göra en sponsor besviken. Den personen har sin egen resa och sina egna fall. De dömer inte, de finns som stöd.

Önskar dig en riktigt skön semester och sinnesro!
Kram