skrev MondayMorning i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
Jag vet inte varför Du alltid ger mig sådant lugn och en varm, fin trygghetskänsla i mig.
Jag har ofta tänkt: Om jag någon gång får för mig att ta ett återfall
så vill jag ligga med huvudet i Mulletants knä och bara känna kärlek och värme från henne.
Brevid ditt knä så skulle Ikaros sitta och tala mig till sans med sina kloka ord.
Miss Lyckad skulle finnas där. Det var henne jag tog rygg på i Oktober 2016. Fast det tror jag inte hon vet.
Hon kunde "få rufsa mig i det långa trassliga håret" som hon själv uttryckte det en gång när
jag var låg.
Du är magisk
MM
skrev PimPim i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!
Med ett ryck vaknade jag upp vid 04:30 och det börjar ljusna ute. Jag vaknar utan baksmälla och med en andedräkt som kanske inte är den bästa heller men ingen ånga av äcklig fylla är ju ändå det bästa ✨??✨ Jag är tacksam! Stolt över mig själv!
Solen lyser på klarblå himmel och dess strålar glittrar som värsta guldkonfettit över vattnet. Kylan är påtaglig, det känns även inomhus, men värmestrålarna värmer upp fort. Snön smälter ute trots minusgrader och det gör mig lycklig! En dag närmre våren, en dag längre på mitt nyktra liv! Jag är tacksam!
Naglarna är fixade! Har inmundigat nymalet bryggt kaffe samt ett halvt vaniljhjärta tillsammans med mitt stora älskling! Min ödmjuka goa unge ❤️ Och vips bokade vi in biobesök Tomb Raider i eftermiddag också!
Jag har fått tillbaka massa energi. Inget direkt sug ännu utan mer livsglädje och kärlek - njuter av varje minut jag får tillsammans med mina nära. Varför har jag försummat dem detta innan?
Jag klurar fortfarande över vad det är som triggade igång mitt drickande. Hittills är det massa riskfaktorer som troligtvis är varsin pusselbit i min stora lögn, hemlighet och SKAM, och ju klarare jag blir i huvudet desto närmre kommer jag mitt svar. Det vet jag!
Idag är jag nykter och ikväll också! ❤️
Tänk kärlek ❤️
Kram PimPim ?
skrev Emmasven i Ny i forumet-1 mån m antabus-tungt
Efter nästan 4 mån av nykterhet med antabus fick jag ett märkligt infall igår. Gick in på systemet för att köpa alkoholfritt som jag brukar men köpte även en miniflaska rödvin Hade slarvat m antabus denna vecka och tänkte att ETT glas kan jag ju ta när jag lagar mat. Gott! Allt väl så.
Men sedan går jag loss på äcklig Likör. Och glögg..... Och korkar sedan upp champagne..... när barnen somnat. Mär min man kommer hem ligger jag i fosterställning o gråter på toa.....
Skit skit skit skit skit
Denna vackra soliga lördag ligger jag här bakis o fylld av ångest.
Men kanske lika bra jag tog i rejält så jag fick känna av baksidan med råge o inte bara de där goa första ruset som jag saknar.
Jag tål inte alkohol helt enkelt.
Åter till antabus och nykterhet
skrev Emma79 i Ångesten tar mitt liv...
Älskar din beskrivning av sommaren ?❤️
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
jag klistrade hjärtan här i mannens tråd. Han blev aldrig en kontinuerlig forumskrivare, jag hittade hans tråd här nu när jag orienterade mig på olika sidor i det uppdaterade forumet. Har skummat igenom och fylldes av en varm känsla. Lika varm som solskenet som värmer genom fönstret. Många minnen, t.ex av vårt första landsmöte när Adde plötsligt stod där och vi föll i armarna på varandra i en kram som kanske bara forumvänner kan kramas. Jag läser också mannens egen berättelse om återfallet, det jag nämnde när jag skrev ett inlägg imorse. Det var verkligen inte roligt då men det var den verkliga vändpunkten och kanske och nödvändigt för att komma dit.
Älskade mannen min, så glad jag är att du valde den nyktra vägen och ett gemensamt liv. Inte enkelt alla dagar men så värt. Det kan hända att jag tipsar dig om att gå in på forum när du kommer hem, annars inte. Det viktiga är att vi möts i livet vi delar... Åh, just nu när jag gläds åt vårt fortfarande gemensamma hem minns jag Dompa som byggde ett miljonprogram med fågelholkar när han var på behandling. Vår mulleholk var så fin i färger helt min smak, mörkrosa, blått och lite gult. Jag minns fler holkar och fler människor jag mött här. Många har faktiskt hittat kraften och vägen att ta makten i sitt liv. Det är möjligt! / mt
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..tittar ut genom fönstret.
På andra sidan industriområdet ligger ett sömnigt bostadsområde.
Höga tallar och granar skapar en tät skogsdunge som står lite frusen med snötyngda grenar.
Plötsligt kommer solen fram med sin typiskt solgula färg och får hela horisonten att lysa upp i en stark gulgrön färg.
I kontrast mot den i mitt perspektiv helt ljusblåvita himmeln som nästan i sig självt lyser så där kristallkall högt uppe i skyn.
Ett flygplan drar ett smalt vitt streck högt högt däruppe, undrar så vad de ser när de tittar ner mot marken, är allt vitt?
Inte bara träden skiner upp, mitt inre kalla liv börja så sakteliga tina upp, vinterkylan långt in i märgen börja avfrostas.
..och ett lugn och harmoni sprider sig i mina vener, jag börjar genast dagdrömma om mina sommaraktiviteter.
Påta i trädgården, snickra på marktrallen, dricka solljummet kaffe iklädd endast en svettig och smutsig bringa.
Lyssna på vinden som sakta böjer trädtopparna vid stugan, humlorna som piper när de tränger in i fingerborgsblomman rosa klasar.
En citronfjärils till synes oplanerade guppande i slänten ner mot det glittrande havet....
Och så Poff!!!
Ett moln kommer snabbt in över skogen och allt blir nästan helt svartvitt...
Musiken i mitt inre blir som en grammofonskiva som plötsligt tappar drivremmen, yoooouuummm....nggn.
Men va' F-N!, inte nu, sluta sabba min dagdröm skriker det inombords, hallå!.....hallå!
Allt ser ut som en gammalt svartvitt foto, inget liv, ingen rörelse allt är återigen fruset.
Det känns som om locket snabbt slängs på och jag kastas återigen in i den gråkalla vintern.
...men så kommer det en liten öppning i molntussarna där uppe och en gul solfläck vandrar över talltopparna...
Grammofonskivan börjar så sakta komma igång igen, mjongmjongblrm joff joff...
Och så försvinner solfäcken bort ur mitt synfält, och jag reser mig hastigt upp för att försöka följa den när den drar åt vänster från mitt fönster....
-Hey vad är det som hönder!, säger min kollega bakom ryggen på bruten svenska som nyfiket gör mig sällskap vid fönstret.
Tillsammans står vi där och tittar ut för att följa min musicerande solfläck, det måste ha sett konstigt ut.
Jag vet var jag följde med blicken, han ville se samma sak som jag men vet inte vad han ska titta efter...
-Det var en fogel va?, en fogel??
-Nej......det var ingenting svarar jag lite nedstämt, hade låtit konstigt att säga att det var min förhoppning om våren som svepte förbi.
-Det var en fogel va, du vet jag brukar se en fogel, en jättestor, jättefin brun en sån där ...du vet?
-Ormvråken, svarar jag lite uttråkad?
-Jaja Ormkråkan svarar han, det var det, ...jättefin.
-Ja jättefin säger jag, och suckar lite...
Min solfläck har nu blivit Ormkråkan som flaxade förbi, fågeln som bjöd på lite vårkänsla, bara för någon sekund.
Jag sätter mig ner på stolen, kollegan går tillbaka till sitt och jag sitter och trånar med blicken ut genom fönstret.
Jag såg våren fladdra förbi, och hela min kropp började pulsera av en smula förhoppning....
Det hade jag inte ens lagt en tanke på om jag hade druckigt alkoholen, mina tankar hade legat på om jag hade haft tillräckligt mycket hemma och hur länge det hade räckt och om jag skulle vara tvungen att knäcka den där extremt dyra flaskan som jag skulle spara för ett väldigt speciellt tillfälle...
Det behöver jag inte tänka på längre...
Det enda som finns i mitt sinne är....Ormkråkan, kom tillbaka, längtar så....
Berra
skrev Ansa i Tips och råd
Starkt av dig, Frallan (och Emma också såklart!).
Jag var också nykter igår kväll. Kilade på kvällen iväg till ett AA-möte. Hade sån jäkla ångest på eftermiddagen och kände mig jätteledsen. Det gjorde jag även efter mötet, men då mer av trötthet.
Känns konstigt men skönt att vakna utsövd och uppskatta frukosten?. Nu är jag inne på sjätte dagen??!
Kämpa på idag, du fixar det. Kram?
skrev Emma79 i Tips och råd
...tre öl I kylen. De har stått där I en månad snart ?
Min man tyckte också det var konstigt att jag plötsligt inte drack, kom med ursäkter I ett par veckor och sen läste jag Korten på bordet och berättade att även fast det utåt sett kanske inte märktes att jag haft ett problematiskt förhållande Till alkohol så var det ett enda jävla dividerande och planerande INUTI, hela tiden. Och jag orkar inte mer.
Så de där ölen står kvar.
Testa och ge det en vecka, rastlösheten lägger sig nog efter ett tag, kanske kan våra värt att investera lite tid I? Att testa iallafall!
Jag önskar dig en fin helg!
skrev JennyM i På G - äntligen
Emma du är bara några dagar bakom. Vad läste jag....30 dagar på onsdag? ??
Sen blir man väl inte jättebundis med alla bara för att man slutar dricka. En del klickar man bara inte med, oberoende om det gäller vänner eller familj. Men som du säger, toleransen ökar förhoppningsvis.
Plötsligt har längtan efter en joggingtur kommit tillbaka. Tränade mycket för några år sen och önskar att jag levde så igen. Just nu finns inte riktigt tiden, väderleken eller den 100% motivationen. Men snart kanske...?
skrev Emma79 i Skrämd till nykterhet!
..få kontroll över alkoholintaget, coolt! Också att kunna ta en vit helg innan nya utmaningar ?
Lycko dig också som kan springa, NJUT!!!
skrev Emma79 i På G - äntligen
30 dagar, det är starkt!
Vad härligt att kunna knyta än mer med släkt och vänner! Jag jobbar på mitt tålamod med folk ( mer exakt min gamla familj- vad säger man? Föräldrar o Syskon) har fått lite mer men tror att jag använt alkoholen som dämpande dyna mot verkligheten.
skrev Frallan123 i Tips och råd
Fredagkvällen gick bra, min fru drack vin och mina tre öl står fortfarande kvar i kylen.
Jag har inte berättat om mitt beslut än, men hon tyckte det var märkligt att jag inte drack. Jag sa bara att jag inte känner för det och inte ville prata om det.
Skönt att vakna upp och inte vara bakis men samtidigt saknas det något.
Nu är det lördag och det känns svårt att inte dricka idag,,,
Rastlös och orolig, har börjat röka mer nu för att dämpa ångest,,
skrev Ellan i På G - äntligen
Grattis till 30 dagar! Härligt o läsa att du känner att du blir mer social. Jag vet inte hur det har varit för dig men när jag drack ville jag helst inte träffa någon. Jag ville umgås med min bästs ”vinet”. Att sedan vakna till liv och börja upptäcka hur mycket vi missat i ex relationer till andra. Underbart! En svindyr parfym, låter lyxigt. Vilken bra påminnelse oxå. Ditt jobb med dig själv är värt det. Min första större belöning var en kraftig silverring som jag satte på fingret när jag lämnade min behandling. En text på ringen tilltalade mig och den är nu en symbol för mig.
Det krävs ett sjuhelsikes mod för att ta sig an sig själv. Sä njut av dagen, den är just din.❤️
Kram
Ellan
skrev Emma79 i Vart går gränsen?
Frågade jag mig själv / er för ett par veckor sen.
På onsdag firar jag en vit månad. Det känns overkligt och samtidigt så rätt. Befriande. Att inte behöva tänka vart gränsen går, jag dricker inte o så är det bara.
Jag skrev ett inlägg i Jenny M:s tråd igår om att ev ta ett eller två glas på semestern ( ja ingen grogg på Antalya semestern hörrni här snackar vi vinprovning I Provence! - jävla snobb-tankar, de finns fortfarande där, det där rättfärdigandet, som att det ena har mer dignitet än det andra ) och det GNAGER. Jag ska inte ta några glas, vet inte varför jag skrev det där.
Gör jag det blir ju det belöningarnas belöning och det kommer att bli dyrt att åka till Provence var o varannan dag det skulle bli lite stressigt på jobbet.
Skojar.
Jag känner mig fortfarande osäker på vad jag gör. Frågorna: överdrev jag det här? Var det verkligen ett problem? Missar jag något nu när jag inte dricker? Bara det faktumet att folk tror jag slutat för att jag hade problem ( som att DE liksom är safea I sitt drickande?) det är ju bara att jag INSETT mitt problem.
Är jag så här tråkig i onödan?
Älskar forumet med dess totala tranparens. Att få dela med sig av ups and downs.
Tack ??
skrev Odette i Skrämd till nykterhet!
Usch ryggskott :(.. stackars dig Emma79:(... krya!! Solen strålar in genom fönstret.. jag sov gott.. sååå viktigt.. idag har vi kalas för min man ( fuller 42 men vill ha barnkalas ) så det blir varm korv , tårta, saft chips ballonger och lite bubbel för dem som vill ha. Idag kör jag vitt helt! Imorgon med .. nya jobbet börjar på måndag. Är glad för varje gång jag står emot.. hade varit såååå lätt att döva oron inför måndag med en rejäl dags vin lull .. men priset jag betalar e allt för högt ! Önskar er en fin dag kära vänner ❤️❤️❤️ Nu ska jag till gymmet och springa av mig varje tillstymmelse till oro och inre stress.. hoppas ni mär bra fina❤️ Mary, lycka till med inredningen :)❤️
skrev Konsekvensen i Min tanketråd
Känner precis samma när det är något jag måste göra.
Ta mig iväg någonstans, gå på ett speciellt möte, styra upp hemmet och familjen.
I alkoholtestets frågor finns en som heter ”har du avstått att göra något du planerat senaste året för att druckit?”
Nej. Inte här. Tvärtom. Jag lyckas göra de där sakerna bäst när jag druckit. Fast jag dricker aldrig mycket. En slurk, ett glas. Men ändå
Då är det inte lätt.
Men så imponerande det är att läsa om dina 10 dagar. Hoppas verkligen du kan glädjas av det. Heja dig!!
skrev Emma79 i Min tanketråd
Härligt att du fixade det igår!
Jag tror att man måste ta en sak I taget, börja med den värsta!
Jag har sockersug som aldrig förr men behandlar det med frukt och tap keso. Det låter skittrist men verkar funka.
Kaffe blir de små glimtarna under dagen, undviker brygg då kvantiteterna är lite som BIB, fri tillgång. Nej det blir 3 nespresso om dagen och kanske någon kaffe på stan.
Stackars kroppen o knoppen måste vänja sig vid denna spårväxling.
Ha en fin lördag!
skrev Framtidshopp i Min tanketråd
Denna morgon är jag stolt och glad. Jag föll inte för frestelsen igår. När barnen lagt sig virkade jag en stund och tog sedan två glas alkoholfritt vin med min partner i soffan. Där kom också kommentaren jag väntat på:
“Någon gång kan vi ju dra till det men då kanske vi får ordna barnvakt och åka någonstans...” Jag tror att det sakta börjar gå upp ett ljus om att jag kanske menar allvar. I morgon är det två veckor. Jag vet inte om jag kommer prova att dricka måttligt eller stanna i alkoholfrihet.
Min tanke just nu är att först och främst avgifta kroppen. Från alkohol i första hand. Från koffein i andra hand. Egentligen tror jag att jag skulle behöva sockerdetoxa också. Alla dessa fungerar ju på liknande sätt och triggar belöningscentrat i hjärnan. Jag blir tillfälligt glad och/eller pigg. Hittills har jag bara bytt ett beroende mot ett annat när jag velat dra ner på något annat.
Mindre godis/kolhydrater = mer alkohol= mer kaffe och ångest dagen efter...
Mindre alkohol = mer godis/kolhydrater och kaffe = mer ångest på morgoneb
En tanke är att om jag drar ner för att sedan sluta helt med alla tre så måste jag stilla rastlösheten och ångesten på bättre sätt. Synd att jag inte gillar att träna eller städa...
skrev Tess45 i När att bli påkommen kanske är vändningen
För att få hjälp så behöver man nog vara ärlig.
Jag försöker se det såhär; har jag en åkomma med 25 symtom så behöver jag klargöra detta för att få adekvat hjälp.
Det är liksom inget vidare att vara en suput, det är progressiv.
Jag har smygsupit fanemej överallt, vi snackar toaletter på tåget, toan på bibblan osv.
Jag kom undan med det för att jag nästan aldrig söp mig påtagligt full.
Det -är- svårt att erkänna för sjukhus personalen om sitt bruk.
Gör det ändå, annars är risken att det eskalerar.
Här inne finns det stöd, vännen.
Du är inte ensam.
Och du, var snäll mot dig själv. ❤
skrev JennyM i På G - äntligen
Och jag ska kosta på mig en snordyr parfym jag sneglat på. Och jag ska ut och luncha med några familjemedlemmar. Underbart ?
Har märkt en sak med mig själv. Jag tar oftare kontakt med nära och kära och föreslår träffar. Prata har vi alltid gjort, men plötsligt är det viktigt att ses och kramas. Underbar utveckling ?
Har även bokat in mig på div evenemang, tjohooo. Nya livet är så härligt ??
Härlig lördag till er alla.
PS: jag läser nästan i alla era trådar, men kommenterar sällan. Tar till mig era snusförnuftiga kommentarer. Ni är så kloka där ute ?☀️
skrev Hydrangea i Nu får det vara nog
Fina ni, tack så mycket ❤️ Känner verkligen värmen! Och ja, det jag vill är väl i första taget att ta en paus, som kanske kan leda till att jag slutar helt. Har inte riktigt funderat ut vad målet är, mer än att jag tänker sluta för nu iallafall. Så jag kan få känna skillnaden och se allt vad fördelar heter med att vara nykter ✨
Var på fest ikväll utan att dricka en droppe, och det var något helt nytt för mig, men jag hade kul trots att jag många gånger fick tacka nej till en sup sådär lagomt motvilligt! Känner mig snäppet mer kraftfull, och jag hoppas jag kan hålla i detta ?
En stor del till att jag började dricka var för att jag har svåra sömnproblem och spriten har hjälpt mig somna (läs däcka) och det är nog det som kommer bli det svåraste i allt detta tror jag.. har någon något liknande bekymmer, och vad brukar ni göra för att hantera det?
Återigen, tack för värmen fina ni ❤️
skrev Mirabelle i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!
Det är en förkortning av Lågaffektivt bemötande. Kort och gott så handlar det om att stå stadig och lugn. Affekt smittar. Genom att bibehålla ditt lugn och förhålla dig neutral i ett skarpt läge så hjälper du den som har tappar fattningen att bemästra sitt känsloläge. Det kräver rätt mycket förarbete, som kartläggning, struktur kring individen för att skapa en känsla av sammanhang och kravanpassning. Det viktigaste är egentligen filosofin och människosynen metoden bygger på... Att ingen någonsin reagerar och agerar "för att vara besvärlig". Alla människor vill lyckas i samspelet, men vi (eller situationer och miljöer) ställer ofta orimliga krav som individen helt enkelt inte klarar av. Följden blir affekt, över vilken individen inte har kontroll. Miljö, situationer och krav måste därför anpassas så att individen har möjlighet att lyckas, växa och blomstra.
skrev Liten stor i Det vidare livet
..börjar ju imorgon även om klockan är över 12.00 nu :)
Helgen och veckorna som kommer är full av fester, middagar, inbjudningar till parmiddagar etc. hade tidigare varit stora risker men då min fru äntligen förstått på riktigt mina problem med allt från stress, ångest, Alkohol etc är hon numera med proaktivt så att säga. Tex om vi är bjudna på ngn stor fest kan hon redan i telefon säga ”det är perfekt, min man kör vit period så han kan köra” osv. Tips till er som svajar med a och har en partner - var övertydliga med att ni behöver hjälp och stöttning. Det underlättar så otroligt mycket. Trodde jag varit det tidigare men det är nog först nu hon förstått.
Njutit av en lång och skön fredagkväll och med skarpa ögon och hjärna ska jag nog ta och njuta av en film nu när resten av familjen somnat. Nyktert är så jävla bra.
Å tack för peppet :)
Tack för att delar med dig ❤️
//PimPim