skrev Odette i Skrämd till nykterhet!

Detta med sprit... jag dricker det ibland.. sjukt äckligt men men vad gör man :)! Men..... nu till en annan insikt...Lustig känsla som infunnit sig senaste..känner du igen dig i detta?... yes.. stundtals ... ok... ofta...dricker jag.. döva ångest .. döva det mesta.. men flera gånger senaste... så har jag självmant.. bara slutat mitt uppe i allt... har hällt ut det jag har i glaset och ersatt med saft... sen .. som idag... mest suttit i tysthet ... andats... blundar och känner hur min själ och kropp blir starkare .. jag väljer ju själv att avbryta drickandet ... längtar till den dag jag kan stoppa redan innan jag börjar... en dag i taget.. men jag tror jag e på rätt väg.. Jag har valt att inte räkna dagar.. alla har olika sätt.. jag väljer att räkna tillfällen.. och framför allt.. räkna de gånger jag stoppar o tid.. det för mig är en seger!!


skrev Mirabelle i Jag hoppar vidare hit :)

Absolut ska jag ta upp det här med hormonerna nu när jag blev medveten om den aspekten! Vilken tur att jag snubblade över ditt inlägg PimPim :)


skrev PimPim i Jag hoppar vidare hit :)

Och lycka till hos läkaren!
Tror det är bra att bara komma dig och glöm inte ta upp det här med hormonerna också!
Stor kram ?


skrev Mirabelle i Att ständigt försöka

Ja det skulle vara nåt :D Än är det inte för sent att lida 40-årskris och byta yrkesbana... ;)


skrev PimPim i Nu är det min tur

Allt går om man bara vill, men det bestämmer bara du själv! Fråga han i spegeln vad han vill?
Ta hand om dig! ?


skrev AL i Att ständigt försöka

Du är så himla kul Mirabelle. Stå-uppare i ditt nästa liv ! ?


skrev PimPim i Det vidare livet

... är även min yttersta vilja! Men jag måste bli frisk från flunsan först! Ropa hej när du startar så kan vi peppa varandra! ??✨
Kram ?


skrev Mirabelle i Jag hoppar vidare hit :)

Jag lovar, jag ska infinna mig hos läkaren och berätta precis hur det är att vara jag. Sedan får hen helt enkelt hjälpa mig. Jag dividerar förstås med mig själv hela tiden... Är det verkligen nödvändigt... funken kanske går över... Jag har ingen tid att slösa på onödiga läkarbesök... Men nej. Jag har bestämt mig. Det är dags att få må bra, inte bara överleva. Att ta klivet in på vårdcentralen är första steget. Det ska jag ta. Kram på er <3


skrev PimPim i Att ständigt försöka

... av att kanske börja prata med någon! Har en tung ryggsäck som jag aldrig tagit itu med men vill inte gå genom min chef till Företagshälsan... får försöka ringa dit själv imorgon!

Kram på er ?


skrev Mirabelle i Ångest

Har din tristess-känsla lagt sig? Min är envis som tusan :P


skrev Mirabelle i Det vidare livet

Du satsar stort... I like :) Jag kom igång så fint med träning, men har kommit av mig igen pga evinnerliga infektioner. Lågintensiv motion i friska luften får duga. Skönt att du ser positiva förändringar i humöret. Mitt rör sig med hisnande hastighet mellan ytterligheter för tillfället, men det är nog meningen. Det var dags att våga möta alla negativa känslor. Efter drygt 2 mån sover jag som en klubbad säl om nätterna iaf :)


skrev Mirabelle i Ångest av alkohol

Jag vet inte enns varför jag får ångest av alkohol. Jag blir i princip aldrig berusad bland folk. Hemma i soffan kan jag låta ruset svepa bort stress och bedöva mig efter att ungarna är i säng... Det handlar aldrig om några karatefyllor. Aldrig några svårhanterliga konsekvenser, som att göra bort sig, fylleringa folk eller bli osams med någon. Ändå får jag ångest. Jag får till och med ångest utan ruset. Ett enda glas vin räcker för att väcka den där ångesten. Jag vet inte mycket om halter av det ena och det andra i hjärnan, men misstänker att jag är extremt känslig för kemisk obalans... Tänkte lösa det genom att inte dricka alls. Vissa dagar är jag nöjd med mitt beslut. Andra dagar försöker jag minnas ångeststegringen som alltid följer på det efterlängtade vin-lullet.


skrev PimPim i Vart går gränsen?

... det låter som det! Så blev det för mig oxå och med tätare cykel. Gjorde inget annat än att blöda och vara yr!

Kram


skrev Mirabelle i Att ständigt försöka

Helt rätt att utnyttja möjligheten till fullo. Krama ut allt du kan ur arbetsgivaren! De kramar ju sannerligen de sista dropparna svett och blod ur oss... ;) Hos min arbetsgivare kopplas inte Företagshälsan in förrän man har blitt en gurka och det handlar om rehab. Min kollega har testat den vägen via total kollaps, långtidssjukskrivning, arbetsträning osv. De var väldigt bra, säger hon. Fast först måste man glömma vad man heter och typ försöka hänga sig i närmsta träd...


skrev Mirabelle i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!

Det har jag nog aldrig känt av... Men nu när du säger det så har jag varit varmare än vanligt. Jag har till och med skalat av mig en av alla extra tröjor ibland (lager-på-lager-på-lager är min bästa gren). Jag är vanligtvis en riktig frysfjärt. Till och med på sommaren fryser jag oftast. Kanske fick sig metabolismen en välbehövlig puff av vin-stopp :)


skrev Mirabelle i Vart går gränsen?

Där sa ni nåt! Kanske är det en bidragande faktor till måendet... Jag och hormoner går INTE ihop. P-piller har aldrig funkat i någon form. Jag blir helt personlighetsförändrad. Mina graviditeter var 9 mån resor i ren och skär galenskap. Post natal depression my butt... Jag var färdig för hispan redan innan jag klämt ut nån baby... Och nu är jag just över 40. Gått från sparsam och regelbunden mens till mindre förutsägbar cykel och väldigt rikliga blödningar... Kan det vara förklimakteriet?


skrev PimPim i Var god dröj, omkoppling sker.

... att inte ta en dropp! Tycker det är tråkigt att höra om alla journaler som måste in! Men tänk så här att har du en gång lämnat in dem behöver di inte göra det igen om du skulle hamna i liknande situation en gång till. Då är det arbetet redan gjort!
Har alltid sagt att i Sverige måste man vara frisk, för att få vara sjuk, för det är så mycket om och kring man måste fixa själv för att få livet att fungera.

Kram på dig ❤️


skrev PimPim i Vart går gränsen?

Alltid värt att kolla upp hormonerna. Först trodde jag att jag var riktigt jävla bakfull då jag fick yrselattacker och började kräkas men när det dök upp tre veckor senare igen och med mensblödning som startade några timmar efter yrseln kom började jag ana oråd. Och så fortsatte det var tredje vecka i ett halvår (jag som haft regelbunden mens innan). Men allt det har rättat till sig med en liten hormondos och på köpet fick jag ett gladare jag, något piggare och mina panikångestattacker upphörde i samband med PMS och alkohol. Och det är ytterligare en sak som faktiskt stärkt mig att ha tagit i mitt eländiga hemliga liv! ❤️

Kram på dig ☕️❤️


skrev PimPim i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!

Varför och när började jag dricka på ”fel” sätt?
Dels har det med nedstämdheten efter två ”misslyckanden” i mitt liv och smaken för vinet satte sig fort och sommaren 2013 var vi på två olika utlandssemestrar båda med all inkl och mellan dessa hade jag semester ensam hemma då partnern jobbade och barnen var hos sin far och suget efter vin när kan kom hem efter första var inte så stort, men så fort jag blev ensam, det var tomt hemma, jag struntade i min träning ja då tog jag till bag-in-boxen... smutt smutt... ut i solen och njuta, lyssna på musik, smutta lite på glaset och vips var jag inte så ensam längre.
Det var inte så att jag drack hela dagen utan det kanske blev ett glas. Då drack jag bara när barnen inte var hemma, de sista åren har jag druckit varje dag och när barnen varit hemma och toleransen hur A. togs emot i min kropp blev bara högre och högre vilket blivit ekonomiskt ohållbart.

När jag går in på min privatekonomiapp och kollar över hur mycket jag handlat vin för de sista åren får mig att må ännu sämre. SKAM. Hur i helvete kan jag med att vara så vårdslös med våra pengar? Jag har tom handlat vin på kreditkortet när det inte funnits hemma något dagarna innan barnbidrag. Vilken ansvarsfull förälder gör så?

Jag funderar över grejer jag inte gillar med mig själv och vinet är en bidragande orsak till detta, bara det att det är bara jag som vet om det, ingen annan. Jag har ingen annan att prata med även och jag känner hur mycket folk som helst så känns det som om jag inte kan prata med någon. SKAM

På insidan är jag i kaos och nu har jag börjat i rätt ende, att dumpa min ”bästa” vän för att försöka komma ut och umgås med äkta vänner. En dag kanske jag kan öppna mig för dem, vem vet?

Det finns ingen som vet om mitt dagliga rus de sista 3-4 åren. Har jag gått på AW med vänner kolleger så har jag alltid sett till att grunda hemma med en vinare innan, utan att det ens märks på mig. Sen har jag kanske druckit 2 glas ute och där brukar det ta stopp för mig. Då kan man säga att jag druckit 6-7 glas på lika många timmar och då är jag riktigt fnissig och får ett munläder utav dess like. Dock är det aldrig någon vetat om min rejäla grundning. Och jag blir aldrig så full att jag inte vet vad jag gör eller får minnesluckor.

Min partner är den enda som ifrågasatt mig några gånger om varför jag alltid dricker vin på fre och lör. Jag har varit utan någon kväll några gånger men det var väldigt sällan. Att komma hem på fredagen med matvarorna hälla upp ett glas vin och ställa sig och laga något gott sätta på en podd har varit som avkoppling för mig efter en veckas arbete. För 4-5 år sedan gjorde jag aldrig så, då var det träningsfys före fredagsmys som gällde. Vad hände? SKAM

Mycket hände på vägen och idag önskar jag att mina barn får ha en nykter mamma ikväll - och jag vet att de får ha det ❤️

Kram till er alla inspiratörer ❤️


skrev Emma79 i Var god dröj, omkoppling sker.

... vissa saker är helt upponer och omöjliga att ge en vettig förklaring. Det kan man inte göra så mkt åt.

Dig själv kan du ändra på och det gör du och HEJA DIG att du finner styrka i nykterheten när allt annat rasar omkring ?


skrev Tess45 i Var god dröj, omkoppling sker.

Jag får problem när jag inte förstår och inte får det förklarat för mig.
Jag är inte ok med att öppna journaler där mitt gamla självskadebeteende omnämns.
Eller varför inte läsa om mina tre allvarliga självmordsförsök?
Just ja, då blev jag ju tvångsinlagd eftersom jag ansågs vara en fara för mig själv.
Får jag lånet om hon läser om det?
Om hon läser om en person som faktiskt inte är jag längre?

Jag klarar att betala skulden på två månader.
Jag kan åka till stan för att plugga, lagar mat och sköter hygienen hos min vän.
Det klarar jag utan att det känns alltför besvärligt.
Att visa en massa journaler utan att förstå varför fixar jag dock inte.

Jag håller mina poäng i skolan.
Jag kan vara hel, ren och mätt.
Framför allt så kan jag hålla mig nykter! ?✌✊

Jag är fanemej lyrisk över att jag är nykter.

Tack kära ni!
Era ord betyder oerhört mycket. ❤❤❤


skrev Ladybird-of the night i Jag orkar inte vakna bakis mer.

Jag är så jäkla irriterad! Känner mig som ett monster. Abstinens antagligen. Så jäkla trött i kropp och knopp. Skönt att inte vara bakis men annars känner jag ingen större skillnad energimässigt.. Vill ha viiiiin!!


skrev Emma79 i Vart går gränsen?

Pim-Pim- Jag har gjort mitt bästa, och solen tittade fram så allt känns OK! Läste ditt inlägg om förklimakteriet, har funderat på det en del och tror att jag ska gå o mäta blodet lite.

Men iaf så firar jag 3 vita veckor idag, bjuder alla fina själar härinne på nybryggt ☕️❣️

Skämt åsido- ska på min största utmaning hittills, cocktailparty. Så otippat, när fan går man på cocktailparty nuförtiden?! Men det ska jag iallafall.

Är inte rädd för att slita åt mig och klunka en drink, är bara osäker på hur jag ska identifiera / presentera mig själv.

Går fegvägen, säger något om smärtstillande eller antibiotika.

Utmaningen blir också väldigt mycket att man kan vara ett roligt sällskap fast man inte dricker. Den är knepig. Vet exakt att folk letar en partner in crime i sina dryckesvänner och de nyktra känns som astråkiga förrädare.

En ny erfarenhet helt enkelt, uppdaterar imorgon!


skrev PimPim i Vart går gränsen?

... food porn ???

Jag surplar Loka Sultron Lime just nu och det är riktigt gott det! ???

Har du fått i dig tillräckligt med dopaminfrämjande ämnen idag?