Senaste kommentarerna i forumet

Ingen huvudvärk. Dricker jättemycket vatten och har i princip legat hemma i flera veckor pga en skada, så jag är liksom väldigt lugn o utvilad.

Sjukt socker/kaffesug.

Känner att hela systemet håller på att ställas om!

Hoppas att huvudvärken släpper ?

Emma79, vi har ju kommit nästan lika långt (dag 27 idag). Måste fråga hur du mår fysiskt. Jag har nämligen haft relativt svår huvudvärk de 3-4 senaste dagarna och jag är såå trött. Det enda som hjälper är migränmedicin (även om värken inte riktigt är åt migrän hållet). Sova bort den funkar inte, vaknar med huvudvärk varje morgon. Kan det vara spänningshuvudvärk tro ?

Emma79, vi har ju kommit nästan lika långt (dag 27 idag). Måste fråga hur du mår fysiskt. Jag har nämligen haft relativt svår huvudvärk de 3-4 senaste dagarna och jag är såå trött. Det enda som hjälper är migränmedicin (även om värken inte riktigt är åt migrän hållet). Sova bort den funkar inte, vaknar med huvudvärk varje morgon. Kan det vara spänningshuvudvärk tro ?

Håll i den känslan, men glöm inte alternativet.

Kram till dig. ♡

Och jag lyser! Vaknat flera gånger inatt men det gör inget. Så skönt att slippa stinka fylla och ha wineface.

Grattis till mig själv som firar två månader idag!! Jag har för övrigt flyttat och befinner mig på forumet det vidare livet ☺

Oja exakt så där fungerar det för mig. Dricker sällan men när jag väl dricker finns det inget stopp!!
Efter sista failet så fick jag ångest för ja, jag var för full och gjorde faktiskt bort mig.

Började skriva här första dagen och bara det gjorde att mkt ångest släppte. Inte allt men efter dagarna gick så blev det allt bättre. Nu är jag två månader alkoholfri och jag är så innerligt glad att vakna varje helg och inte känna ångest,skam eller rädsla för att ha råkat göra eller säga något dumt ikvällen innan.

Välkommen hit! Vi är många här med samma problem och jag tror även du precis som jag kan finna mycket hjälp här ?

Vi finns här för dig!! Hela vägen ❤️❤️❤️

Du har hamnat helt rätt :) Här träffar du fler som högpresterar på arbetsplatsen och betalar priset för de högsta lönepåslagen med vin som quick-fix på hemmaplan. Känner igen mig i din text... Barnen ja... Man undrar hur mycket avtryck man lämnat hos dem, även om man aldrig blivit odräglig eller dyngrak runt dem. De ser ju ändå att "vin är den holistiska lösningen på allt" liksom. Det oroar mig :/

Jag har nog inte lidit av huvudvärk, men en allt uppslukande trötthet däremot. Fast det gjorde jag nog innan vin-stopp också. Det var bara lättare att ignorera då.

Välkommen hit ska du vara. Bra jobbat med två nyktra dagar!

Nu jäklar ska jag lyckas och så fort snön smälter bort längtar jag efter mina promenader och förhoppningsvis lite andra positiva effekter på det!
Det jag har haft mycket ångest över är mina värden är och hur min lever är påverkad. Fick gallstensanfall och var på akuten för några månader sen och då såg alla de proverna de tog bra ut och det var ju många leverprover. Det fick min ångest över det att lätta lite i varje fall. Mitt blodtryck är alltid lågt. Så ja det jag kommer behöva kämpa mest med är det psykiska och om jag orsakat mina barn något lidande för vi har aldrig pratat om det... ? Jag har aldrig druckit mig så full så jag däckat eller blivit elak, varken gapat eller skrikit åt dem. De har ju sett, men aldrig ifrågasatt. Har det behövts skjutsas har jag gjort det och avstått vinet. Jag har lite kontrollsbehov och tycker inte om att tappa fokus. Så när jag känt att det börjat bli lite för snurrigt så tar jag inte mer utan dricker vatten. Bara det att med åren klarar man ju av mer, mer och mer och det blir ju ohållbart i längden! Usch! Hur kunde jag låta det gå så långt?
Sov så gott!
Kram

...hade jag fått några samtal med en psykolog angående min panikångest. Jag som läst allt som är värt att läsa i ämnet var otroligt skeptisk. Vad ska någon kunna lära mig, liksom... Då det visade sig att hon var 15-20 är yngre än jag tänkte jag nästan vända i dörren inför första besöket. Den där flicksnärtan, jisses...

Men men, sakta men säkert bröts mitt motstånd ned och hon lyckades med en del saker ingen tidigare gjort. Jag fick helt enkelt hjälp, och kom en bit framåt.

Sedan tyckte jag förstås att jag var botad och slutade. Ack, så fel man kan ha...

JA! Just så!

Jag var där idag och min terapeut säger i princip ingenting, upprepar senaste orden, refererar till något gammalt.

Men ibland gnistrar det till och hon ser samband jag inte sett.

Ibland kommer mina mest pinsamma tillkortakommanden att bli superintressanta och säger väldigt mycket om mig.

Hon dömer inte o lyssnar på allt och jag kan säga allt. Som en bikt. Det tycker jag kan vara värt alla de där pengarna det kostar.

Att bara säga saker högt. Få vara tjatig låta det ta tid.

Skönt, tycker jag ?

Fy, vilken situation du har hamnat i. Påminns ännu en gång om hur olika våra liv ser ut, vi som håller till här.

Alltså, varför i hela världen behöver de ha papper angående din diagnos? Visst, jag fattar att man inte lättvindigt kan sprida pengar hur som haver, men det här... Och dina bonusbarn... Nu när du äntligen orkat ta tag i ditt liv och är på rätt väg. Vilket bakslag.

Blir i alla fall jätteglad och imponerad av den styrka du uppvisar, särskilt den sista raden angående nykterhet. Vilken otrolig kämpe du är!

Åh, vad jag önskar att du får hjälp på ett eller annat sätt. Lycka till! ♡ Kram

Nej ironiskt nog har man ju tyckt det. Jag är glad över att jag tycker om Loka också, för då kan jag ha det i glaset som vana när man sträcker sig efter glaset för att ta en klunk!
Ha en fin kväll!
Kram

Lova det, vi har ju pratat om det här förr. Säger som AL: Vi vill ju ha dig kvar, finaste du! ♡ Kram

Filmmys med barn är det bästa! Här har vi tillsammans städat köket efter middagen sedan legat i sängen o läst o snackat ☺️

Släng de där slattarna för 17, blä!

Och heja levande ansiktet ?

Och vad bra att du hamnade här, det är en trygg och inspirerande plats!

Jag hade fruktansvärd huvudvärk i två dagar ungefär men den gick över med Ipren.

Vilket bra beslut du tagit!

Vinet är ingen bra vän alls, jag lovar ?

// emma

Den första tiden låg jag väl i princip i sängen och tänkte konstant på drickat. Inte att jag ville dricka, mer fokusera på att inte göra det och helt enkelt stå ut.
Redan efter 2-3 veckor hade det värsta lättast, och första gången 2010, trillade jag då dit. Fick väl för mig att det inte varit så svårt, och att jag väl kunde pröva. Andra gången hade jag innerst inne bestämt mig för minst 6 månader. Jag mådde slut men även denna gång vände det efter ett par veckor.
Gjorde ett besök på SÅ, mest för jag var nyfiken. Skrev ju då om det i min tråd , vill minnas att den hette " Vill sluta Nu!"
Var faktiskt lite spännande att prova AA. Gjorde till och med en kort delning, och i med att jag började med att tala om att jag är alkoholist- som alla övriga med - så kändes det som att det blev en form av acceptans för mig själv. Sedan dess inga fler besök, kände nog att jag oavsett måste fixa detta själv, men jag tror på konceptet för de flesta. Det fina var att min bild av alkisar och missbrukare i och med detta förändrades. Idag vet jag att trots att det är svårt, kan alla bli nyktra. Det handlar nog om en ärlig vilja, tålamod och mycket självdisciplin. Trots detta är jag medveten om att det är en oerhört svår uppgift, och jag hyser stor respekt för alla som kämpar, och beundran för alla som klarar av att hålla sig ifrån giftet. Alla kan falla tillbaka och det gäller att o så fall bryta direkt. Fallen blir tyngre och värre för varje gång och utgången blir vidrig.
Jag har fått en andra chans! Nej, jag har gett mig en andra chans. Nykterheten får vi inte. Vi måste på något vis erövra den. Även om jag inte gjorde det så uppmanar jag alla att ta hjälp.
Nu önskar jag dig styrka och uthållighet. Livet väntar på dig!!
//PP

trevligt att se dig här igen! Vi har ju varit med ett tag på forumet. Jag är nykter nu tack vare antabus och inne på min tredje vecka. Tänker mkt på alkohol och drickande, men samtidigt är jag väldigt glad varje morgon när jag vaknar nykter. När det gäller AA har jag varit med till och från, de senaste åren väldigt sällan. Men jag gillar ändå AA, och nu har jag hittat en grupp som jag trivs väldigt bra i, går dit en gång i veckan och får lugn i själen av att lyssna på andra människor och bidra med några ord när jag känner för det. Att bara gå på AA var inget för mig heller i längden, men i dag är det mer som att gå i kyrkan och bara sitta och njuta av stillhet och orgelmusik. Det är skönt att slippa förhandla varje dag med hr A, men hade jag inte haft antabus hade han nog vunnit flera gånger den senaste tiden. Det är trist att huvet är upptagen av tanken på ruset, jag hoppas det klingar av ju längre jag är nykter. Kram/

Idag ringde jag anonymnt till ett behandlingshem och frågade lite, det kändes positivt. Sedan ringde jag till soc och fick numret till deras ”superduktiga tjej” av en gullig dam på individomsorgen. Jag tänkte ringa på torsdag. Verkligen ta tag i detta “på riktigt” men nu backar jag... Jag vågar verkligen inte riskera det! Ingen i släkten vet mer än min man och min mamma, barnen har inte märkt något eftersom jag druckit efter läggdags och arbetskamraterna vet inget de heller. Jag har inte råd varken socialt eller ekonomiskt att bli anmäld...

Jag känner igen det där raka strecket som upplevs i tillvaron i nyktra perioder. Citerar Dean Martin: "I feel sorry for people who don't drink. When they wake up in the morning, that's as good as they're going to feel all day". Att få vakna på morgonen och känna, det kommer inte bli bättre än så här...

Läste också det här om att belöna/bedöva sig själv. De senaste åren när jag druckit mycket har resonemanget gått: Har dagen varit bra och lyckad, eller när jag åstadkommit nått positivt, har jag alltid känt att det såklart måste firas, i form av belöning. Har dagen varit jobbig, nästan outhärdlig har A alltid funnits där som en tröst, en sista utväg. Människor sviker, men jag har iaf A hemma och det kommer kännas bättre efter några glas.

Vi är mästare på att lura oss själva...

Jag kan inte stoppa vid 3 ...har jag tagit 1 glas blir det gärna 5-6 glas + minneslucka + svettningar+ångest +dålig sömn = så värdelöst använd tid. Det är inte ens roligt längre. Mitt mål är att vara stolt över att jag väljer att inte dricka ikväll/idag/just nu ..

Du har så rätt... ( fick jobbet för dryg vecka sen ;))... jag drar nått gammalt över mig nu. stanna upp, pausa, lugna ner mig... drick ännu ett glas vatten.. ät lite bär.. ( min besatthet.. ) .. och bara ta ett GIGANTISKT steg tillbaka.. jag hetsar ju upp mig själv.. jag veeeet ! Ramlade över två glas vin innan ska erkännas.. vid 16.30... men mådde illa av det så hällde ut sista glaset och druckit vatten sen dess.. alltid nått..
Nä Mirabelle du har rätt.. nu lugnar jag ner mig ;) .. Tack <3

Ja en anledning hittar man alltid. Så enkelt att rättfärdiga drickande när man är mitt i det.

Drog ner ett tag för ett år sedan drack jättelite. Då började jag shoppa istället. Rättfärdigade varenda liten strumpa jag köpte ( till en överfull garderob ).

Belöning. Beroenden.

... ikväll blev det inlagda persikor med riven choklad efter middagen, och jag flög som på moln ?