Senaste kommentarerna i forumet

Jag har ställt samma fråga, hittar inte heller. Tror inte du är oteknisk;)

Fick leta ett tag för att hitta min första tråd här...
Vill inte tappa bort den då jag ibland behöver gå in och läsa min egen berättelse.
För inte så länge sedan kunde man bara gå längst ner på sidan för att komma till sina favoriter. Nu går det inte ju...
Finns inte den funktionen längre eller är jag för oteknisk för att hitta den?
Tack för detta ovärderliga forum btw!!

Jag var varm och kall om vartannat i lite över tre dagar.
Nätterna var givetvis värst. Att vakna i svettblöta lakan gör inte någon glad.
Alla öl och boxar med vin jag har tryckt i mig har också lett till övervikt.
Jag satt mest och drack, det var den fysiska aktivitet jag ägnade mig åt.
Tacka fan att man blir fet!
I och med att jag slutade så har jag en massa mer ork så fettet skall bort.

Tack för era svar!
Nu är jag inne på min 2:a vecka helt utan alkohol. Orsaken till mitt stopp är min kontakt med företagshälsan som jag lotsats till efter en kontroll på jobbet.

Jag brottas med så blandade känslor. Dels är jag oerhört tacksam över att jag fått ögonen på mig och lyckats låta bli alkohol. Det går ju. Och min kropp mår bättre. Blodtrycket och pulsen har gått ned. Jag får inte samma fysiska svar på min oro och mina grubblerier längre. Sover gott.
Å andra sidan är jag så tom och initiaivlös. Som jag skrev tidigare känner jag mig så utlämnad och rädd för mitt sanna jag. Rädd för att bli tråkig och depressiv.
Arbetsgivaren har ställt krav på mig. Total nykterhet framöver. Och jag ska skickas på behandlingshem. Det ska dock vara öppenvård. Jag är lite chockad över de krafttag som har tagits. Men utifrån mitt läkarbesök så är jag tydligen i behov av detta.
Någon som har erfarehet av sådan behandling? Vad händer? Känner mig lite "försjukligad". Jag gick med på behandlingen och övriga villkor. Men känner mig orolig.

Hur har det gått Max?

Och massa känslor som far runt i kroppen. Trött och seg.Kollade precis en fin film med mitt barn. Det var mysigt. Drack the och andades. Och ja,det där med att svettas. Jag är jämt varm. Svettas och flåsar pg väldigt mycket övervikt som jag kan tacka vinet för. Spy galla och vakna jätte tidigt fast det är helg.

Tack för alla fina ord. Gött med lite klappar på axeln ?

Hur har du det idag min vän? Skönt att du lyckades stoppa i tid igår. Då slipper du vrida dig i bakfylle-ångest idag :) För mig verkar det vara allt-eller-inget med sådant. Om jag dricker så bara ett enda litet glas vin så vaknar den där ångesten, och de mörka plågsamma tankarna avlöser varandra. Kanske är min hjärna extra känslig på något sätt. Jag pratade med några väninnor om det någon gång, men de tyckte det lät jättemärkligt... "Är du SÄKER på att du bara dricker ett glas?" Ja, jo jag vet att det är märkligt... Jag kanske är den enda människan på jorden som reagerar så :/ Tough luck :P Hoppas du har en skön vilsam söndag <3 Kram

Åh, vad jag känner igen mig i din tråd! Du är absolut inte ensam. Hur har du det?
Kram❤️

Vilken natt! Verkar som all sorts abstinens har anfallit mig inatt? Somnade som en stock mem vaknade efter två timmar badande i svett. Hjärtat dunkade i bröstet, kände en oro i kroppen och kudden plus täcket satt fast på kroppen. Äckligt! Det var bara att byta rubbet av sängkläder och försöka somna igen. Självklar väckte jag älskade maken som undrade vad jag höll på med mitt i natten? Ja, inte sjutton hade jag någon storstädning i natt iaf.

Lyckades ta mig upp till kaffekokaren och duschen helt av banan. Kände mig ordentligt bakfull och vimsig innan alla bitarna kom på plats i huvudet. Jag bestämde mig för att köra till jobbet isf att ta tåget. Det var skönt att köra i morse. Nästan inga andra trafikanter, ljudbok i örat och kaffe. Jag kan inte låta bli att fundera på om mina medtrafikanter inte har någon alkohol i blodet? Jag har pendlat ca fem mil om dagen de senaste åren med både bil och tåg. Är någon berusad på tåget så skiter jag i det, men är någon påverkad bakom ratten är det en annan sak. Det jag skulle komma till att jag inte har sett röken av en polisbil på vägarna eller en kontroll av något slag. Tänker bl.a. på alla rara föräldrar som kör sina barn och ungdomar på söndag morgonen till träning eller tävling. Nu ska inte jag vara någon "Rickard Rättrådig" och slå mig för bröstet, men det var tankarna jag hade i morse.

Idag nykter, förhoppningsvis även i morgon

Attack!

Välkommen tillbaka Jasmine , Ja , som du vet ör A en listig o farlig fiende .. Så bra att du är här igen .. Lycka Till nu ? Kram Lerigen

Hur galet det än låter så kan det ändå vara bra?
Har jag skam? Som fan!
Skäms jag över att ha dragit i mig stark cider på rekord fart på en offentlig toalett tex en måndag mitt på dagen?
Svettas som en gris?
Skaka och spy?
Jovars, jag skämms!

Men idag har jag inte skämt ut mig.

Jag tror att personalen på Systemet ser så många sjuka människor att de inte riktigt orkar välja ut en person att ojja sig över.

När man läser historier som din... Det är ju då man tar sig i kragen och går/kryper/ålar vidare. För det finns livs levande bevis på att det går att leva ett bra liv utan alkohol. Och det går även att hamna i helvetet på jorden med alkohol. Historier som din inspirerar till att göra bra val. Igen. Och igen. Sluta aldrig att dela med dig! Kram

Jag fattar vad du menar. Man känner igen andra med samma problematik ganska direkt. En del använder det som ursäkt för att fortsätta business as usual. Om andra gör likadant så måste det vara "normalt". Jag har nog gjort mig skyldig till det själv många gånger, trivialiserat och normaliserat mitt eget problembruk med frasen "Alla andra..." Sedan kom den där punkten då jag struntar i alla andra. JAG vill må bra i MITT liv. Och jag vill göra det så som du beskriver i ditt inlägg, hitta vardagsharmonin och stillhet i sinnet. Bara genom att se bakom alkohol-lullets bedrägliga dimma och fatta beslutet så har vi kommit en bra bit på väg. Oavsett hur många gånger vi faller på vägen så har vi gått igenom det avgörande steget av klarsyn. Vi blir aldrig som vi var förut, inte enns när vi önskar att vi kunde backa bandet och vin-lulla vidare utan att bry oss :) Vi är på väg! Kram

Härligt att du är tillbaka här :) Trött. Check. Sliten. Check. Ledsen. Check. Allmänt livstrött. Check. Vi lider av samma åkomma du och jag. Alkoholen blir lätt en stötdämpare. Men egentligen är man mycket bättre rustad att möta allt det där helt nykter. Sakta värker nya hållbara livsstrategier och förhållningssätt till det som nöter ner själen fram. Ser fram emot att följa dig på din resa mot levnadsglädje. Vi SKA hitta den! Kram

Tack fina du. Exakt det jag försökte sända ut,vardagsharmoni. Stillhet i sinnet. Kunna tänka klart utan den där känslan av dimma i huvudet. Den där parasiten som lever i mig,som nästan fungerar som en länk till att känna igen andra "alkoholiserade" Som utan att säga nåt,vet att den andra också kämpar. Det är läskigt. Vet nån vad jag menar eller har jag blivit galen?

Vad bra att du kom tillbaka hit! Klart du fixar det, du har ju viljan!

Så skönt att bli av med A-jävlen, så kan man sen ta tag i allt annat som skyfflats bort och sen bli en perfekt individ ?

Nejdå, en sak i taget. Det är dock enklare att konfrontera livet med ett fräscht sinne.

Ser fram emot att få läsa i din tråd!

Jag blir varm i hjärtat när jag läser om dina nya tag. Dricka te. Läsa för barnet. Diska. Andas. Du är fin... Jag anar en vardagsharmoni, stilla ögonblick av lycka över det lilla i tillvaron. Det som är livet. En känsla av förtröstan infinner sig. Det blir bra det här. Tack för det <3

Skammen funderar jag på. Hur skamligt det kändes att gå till bolaget,ta den där boxen och veta att all personal kände igen mig. "hon där tragiska alkoholisten som är här nästan varje dag. Men att det liksom inte spelade någon roll längre,alla visste så ingen mening med att dölja. Min stackars lever. Mina stackars pengar. Så fruktansvärt mycket pengar jag lagt ner på den där förbannade A. Men nu ska det bli nya tag. Dricka the på kvällen,läsa för mitt barn. Diska innan läggdags,andas frisk luft. Jag är ju fin. Så fin utan a som plufsar till mig och ger mig ångest och dålig andedräkt.Rädd för att somna och inte vakna igen pg av hjärtstopp eller liknande.Det här går inte längre. De där skakningarna i händerna,så pinsamt. Smärta i leder. Herregud.

Försök att inte bestämma dejt med ångesten redan. Det är ju inte tisdag idag.
Jag vet att det är lätt hänt att gruva sig men då är risken att ångesten redan kickar in.
Jag tror, nej vet, i mitt fall att det är lätt att ta till "medicinen" pga ångest.
Idag är idag och just nu behöver jag inte ha ångest över något.
Damn, vi slipper ju vara bakfulla! ?

En tanke som slagit mig som kille sen jag äntrade detta forum...majoriteten av de som skriver här är kvinnor i medelåldern eller strax däröver...Några enstaka killar/män har också dykt upp emellanåt. Är det så att kvinnor i allmänhet söker sig till forum som dessa i högre utsträckning? Att män hanterar det på ett annat sätt och generellt inte har samma behov av att uttrycka sig/dela med sig/prata om det? Eller kan det vara så att många män finns här på forumet, men inte är lika benägna att dela med sig av sin historia eller kommentera andras?

Och vad är det med vin? Majoriteten av de som är här har just problemet när det gäller denna typ av dryck och inte andra spritdrycker. Är det för att det är så gott? Eller är det boxarnas fel? Eller den typiska gemensamma nämnaren mellan kvinnor och vin?

Tråkig tråkigare tråkigast... Avstår från alldeles för mycket. Hoppas våren lyfter oss ur den själsliga ledan.

En gång var jag på andra sidan jorden o mitt barn blev väldigt sjukt och jag var utom mig av oro och ångest. Gick framåt på lugnande och alkohol ( men det är en annan historia ) .

Det enda jag ville var att komma hem till den gråa förutsägbara vardagen. Jag önskade det så innerligt.

Allt handlar om perspektiv, och tålamod. ” man behöver inte ha roligt hela tiden” sa morsan när jag var liten.

Våren kommer nog att hjälpa en hel del tror jag, det känns som att denna vinter är superextralång!

Kämpa på❣️

// Emma

Så känns det i dessa dagar. Vet att det är farliga känslor.
Avstår från mycket socialt umgänge som nästan alltid innefattar alkohol. Avstår nog för mycket.
Tränar, är kreativ, städar o pysslar o är så jäkla ”duktig”.
Hjälper ej mot denna inre leda.
Kan våren hjälpa tro?

Ångest är för jävligt men man dör liksom inte av den. Det går över!

( ska läsa det där själv nästa gång den drabbar mig! )

Inhale. Exhale. Repeat.