Senaste kommentarerna i forumet

Ganska bra! Eller, lite både och. Jag har inget stort alkoholsug alls, så jag är faktiskt inte så orolig för att trilla dit nu i helgen. Däremot är det här ett typiskt tillfälle då jag tidigare hade supit ganska hårt i ett par dagar och jag har ännu verkligen inte lärt mig vad jag ska göra istället. Visst, det ska bli skönt att inte vara bakis och jag har en del grejer hemma jag tänker fixa. Och jag ska träffa en gammal bekant över ett fika på söndag, men jag känner mig verkligen inte sugen på sitta hemma själv ikväll och glo på TV och tycka synd om mig själv. Det är som inte min grej riktigt... Förut, när jag hade varit full när jag gjort precis det så hade jag inte alls känt att det är... inte vad jag vill egentligen. Aja, det är som det är och det blir nog en helt okej helg ändå. Kanske ska unna mig lite ost och kex? Inte så dumt!

Vad fin du är som följer upp och frågar hur det är Karin! Hoppas du har en bra helg att se fram emot!

Hur känns det inför helgen?

Det går fint för mig än så länge :)

Givetvis är det du själv som avgör om du behöver behandlingshem eller inte. Jag menar bara att du kan ha möjlighet att nu få en sådan behandling betald av socialtjänsten (c:a 70-80 000 kr om jag minns rätt). Att jag är övertygad om att en vistelse på ett behandlingshem är bra för din nykterhet grundar jag på egen erfarenhet. Det är bra för alla att få tid och hjälp med att behandla sina alkoholproblem oavsett var man befinner sig i sitt miss- eller riskbruk. Ett slags time-out för att behandla sitt problem. Dessutom är det så att man inte behöver ha kommit till en viss "nivå" för att få en plats på ett behandlingshem.
vänligen
Ikaros

Tusen tack! Kämpar på.

Jag som du sket i det första tiden (nykter på dag 93 idag) Jag käkade på och tänkte det tar jag sen. Och nu är "sen" ha ha ha. Det är dags nu...
Har gått upp ca 7-8 kilo på dessa 93 dagar och det får inte fortsätta i den takten. Jag till hör dom som inte mår bra när jag går
upp i vikt. Fick köpa nya jeans förra veckan. Kommer inte i de gamla. Cest la vie. Jag är nykter och det är det viktigaste.

Mitt blodsocker far upp och ner och vill då försöka stabilisera det. Vill också se om mina A tankar förändras då jag inte äter socker och mjöl.
Kanske?

Kämpa på och käka det din kropp vill ha just nu. Tror det är det bästa. Och allt (nästan) är bättre än A.

Varma kramar

MM

Glömde skriva vad jag hade tänkt skriva först - Bra Monday Morning! Hejar på dig! Har läst några av dina inlägg, du är inspirerande!

Själv äter jag som en häst, både mat och godis , sedan jag blev nykter för 1 vecka sedan. Känns som kroppen återhämtar sig efter ett halvår med enbart sporadisk kosthållning (ingen matlust pga alkohol). Nu skriker kroppen efter nåt att stoppa i sig typ varannnan -- var tredje timme. Men det får vara så för mig just nu. Jag har druckit ganska hårt de senaste 10 månaderna, och tänker att jag låter kroppen bestämma den närmaste tiden. Men absolut är socker ett gift också, men hellre det än alkohol. (jag har i princip druckit varje dag sedan mars förra året, och rätt rejäla mängder).

Nä jag kom inte upp i önskad tid. Ska testa att sätta väckarklockan någon halvtimme senare på måndag. I hopp om att jag kommer att känna mig ett uns mer utvilad när den väl ringer. MEN jag gjorde min smoothie, och jag satte mig ner och drack den. DEN VAR GOD! ( hör och häpna ingen ingefära dearest Nyman). Istället bestod den av:

1st dadel
0.5 banan
Näve frysta blåbär
ca 2 dl mandelmjölk
1 msk jordnötssmör

Mixa ihop och njut!

Och jag känner mig så piggare! Hahahaha nu sitter ni alla och ba, ja va fan tror du. Klart man blir pigg av frukost. Well det visste jag också. Men det är mycket som är bra för en som man inte gör (eller gör). Nu hoppas jag att denna känsla håller i sig och att jag fortsätter på inslagen vägen.

Bra att Nyman påminde mig om ingefäran får inte glömma att köpa ett lass att ha redo. I de asiatiska butikerna har de riven ingefära på tub. Måste vara livets uppfinning. Så förbaskat skönt att slippa skala, riva och ha sig. Det ska jag bunkra upp med. Funderar lite på vad jag ska äta kommande vecka och det ger mig en härlig känsla av kontroll.

Ikväll blir det bio med vänner. Det kommer nog inte bli bekymmer med att tacka nej till vin om det skulle bli tillfälle. En av dem dricker inte och senast vi sågs var min blackout. Kommer nog vara halvärlig och säga något i stil med att "det har blivit så mycket vin under hösten/vintern och senaste gången så skrämde det mig. Jag tar en vit månad nu".

Det som slår mig när jag tänker på att tacka nej till vin om man är med ett mindre sällskap är att jag får ett dåligt samvete över att jag inte dricker. "Ska Pelle få tråkigt om jag dricker alkoholfritt?" tänker jag eller "Åh nu har jag berövat honom på en trevlig kväll". Jeezuz vad knäppt. Rå om ditt eget hus kvinna! Och ALLA definierar ju inte en trevlig kväll efter alkoholintaget eller hur? Vi får se. Resten av helgen kommer vara lugn utan några särskilda aktiviteter och det ska bli skönt eftersom jag uppenbarligen är så förbaskat trött.

Nyman: Tack detsamma! Låt ingen låta dig tro annat än att fredagen den 13 är en riktigt bra dag. Ska kolla upp Sober-appen, alla tricks är bra utom de dåliga (snark vad tråkigt skrivet). Kram vännen <3

Ja, vi får peppa varandra levalivet79! :)

Har även jag nu slutat med socker och mjöl sen 4 dagar :( sätter som en del av er, detta sambandet alkoholsug kontra socker.
Dag 5 - vaknar med huvudvärk från helvetet.
Känns som värsta bakfyllan, svettig och tung i kroppen.

Nästa utmaning!
Att golva Socker och mjöl djävulen med en knockout!

Nu ska jag stå emot "bullarna" på fiket istället för drinken på krogen.
Men då hjälper ju inte Antabus :D

... ypperliga exemplar av människa!

Smart grej med målkartorna! Det är som att ta ett holistiskt grepp kring sin situation. Jag har kommit av mig (igen) med träningen, men snart så... :)

Nu när jag bestämde mig för att ta tag i sockerberoendet så laddade jag ner en sån här Sober-app. Gillar den. Den peppar mig med lite olika citat och så vill jag se att ena dagen läggs till den andra. Det blir så påtagligt när man har en yttre räknare.

Får jag gissa att du kommer att ha ingefära till din morgonshot?

Ha en dag nu, kära SL, en där du finns som en helt självklar del i denna i många stycken vackra värld. Stor kram!

Det var i all välmening som jag gav det som tips. Jag aldrig tagit ifrån Lena ansvaret att själv veta vad hon själv behöver! Självklart är det så.
Valen gör vi alla helt utefter våra egna beslut härinne. Och om någon kände sig trampad på av detta så ber jag om ursäkt. Det var absolut inte min mening.

#487 som Lena skrev känns "tungt" i mina läsande ögon. Att vardagen är tung. Att tvinga sig till att le inför familjen fast man kanske inte orkar...
Det ska inte behöva vara så. Att få åka bort ett tag och slippa detta, slippa le inför familjen om man inte orkar.
Det var min tanke.

I era ögon är kanske det är negativt att på ett hem för att komma ur sitt risk/missbruk I mina ögon och det jag har hört, inget negativt alls. Tvärtom, få förunnat att få det betalt.

Och är det inte av egen kapacitet för att man är på ett behandlingshem?
Då klarar jag ju inte heller detta "av min egen kapacitet" för att jag besöker
min terapeut och läkare en gång i veckan..

Ha en bra fredag

//MM

Jag tycker inte heller du verkar vara så djupt i a.-karriären att du skulle platsa på behandlingshem. Dessutom verkar du ha ett eget, halvt dolt eget driv, som du kan komma mycket långt med. Jag tror på din egen kapacitet i grunden.

Igår var svår. Irritation. Ältande tankar. Rastlöshet som jag ville dämpa. Men med vad? Letade till och med igenom min mans fickor efter cigaretter (jag röker inte egentligen, han smygröker). Hittade inga som tur är.
Jag bestämde mig för att stänga av hjärnan ? och acceptera känslan. Att vara i känslan.
Idag är en ny dag. Dag 12. Lite ångest på morgonen. Rastlöshet. Ska träna av mig känslan idag.
Har mycket känslor som rusar. Känner mig trängd i mitt liv. Jag och min man har flera gånger försökt starta om men jag har så mycket ilska i mig. Han har behandlat mig orättvist, lögner och svek, genom åren. Det är inte lätt att lämna när man har allt tillsammans.

Har misslyckats för mkt tidigare men känns annorlunda idag. Först på grund av en del kroppsliga besvär som kommit stundtals som skrämt mig. Även 15 kg extra som osund mat o dryck orsakat sista åren. Dag ett idag. Ska med hjälp av kortare delmål samla på mig fler delmål och till slut nå vit månad. Varit en rätt lång sunkperiod nu så får se hur närmsta dagarna kommer kännas. Vet att det brukar kännas bättre efter 4-5 dagar.

...och nu har det gått två veckor faktiskt. Kanske jag ska fira det med en riktig nyttig fredagsmiddag haha ? varför inte?
Du har rätt Ester, glädjen och energin kommer tillbaka. Det känns bara lite deppigt och tomt just nu. Det är bara att gilla läget och stå ut med känslorna som finns just nu.

Nej Lena72, jag tror att du vet bäst själv vad du behöver. Du har motivationen nu. Du har verktyg. Det kommer inte att vara lätt efter ett behandlingshem heller. Om du får ett sånt erbjudande kan du överväga det. För möjligheterna med en sån vistelse är säkert stora. Om inte, så kan du klara det här ändå. Du har ett relativt kortvarigt missnruk bakom dig. Eftersom du är då väldigt ärlig i din tråd så syns kampen så tydligt. Men jag tror verkligen att du kan greja det här nu även utan behandlingshem.

Tack för ditt svar! Känns hoppfullt att höra och jag kämpar vidare med dagar av gråhet och nätter av sömnlöshet och längtar efter att komma dit du är. Snart så...

jag vill inte förstöra stämningen med skenet från en datorskärm, men dagen måste ju börja någon gång och nu verkar vara en bra tid. Jag gick upp klockan tre i morse efter att ha vridit och vänt mig i sängen ett tag. Jag var täppt i näsan och tröttnade till slut på att andas genom munnen, jag vet ju att det blir bättre när jag ställer mig upp. Månen var full och lyste klart genom en glipa i det tunna molntäcket, hela det snötäckta landskapet lystes upp med ett starkt sken som gav en illusion av dagsljus. Det var svårt att urskilja detaljer, det är precis som om månljus filtrerar bort en del, kanske för att allt ska bli mjukt och lent och vackert.

Jag kunde inte förmå mig att tända ljuset; jag ville inte förstöra mitt mörkerseende, så jag gick runt i ett mörklagt hus och tittade ut genom fönstren på mitt lilla hörn av världen. Det är så vackert, tänkte jag, det här vill jag komma närmre. Så jag kopplade min alltid lika villiga hund och gav mig ut på en osedvanligt tidig morgonpromenad. Det var tillräckligt kallt för att inte vara halt och hunden var lite trött så vi gick i ett tempo som passade stämningen. En förfallen och till hälften inrasad ladugård ligger längs vår väg; en gammal bildörr står lutad mot den del av fasaden som fortfarande står upp. De dörrar som ännu inte rasat står till hälften öppna och inbjuder tillsammans med fullmånen till fantasier om varulvar som hukar i skuggorna.

Min nyckelknippa i jackfickan ger ifrån sig ett litet klickande för varje steg jag tar, men när jag stannar blir det helt tyst. Det är som om vi är de enda levande varelserna i den här delen av skogen. Hunden verkar närmast besviken; han hittar inga färska spår, kanske är vi för tidigt ute. Granarna är inte lika yviga som dom brukar, snön tynger grenarna så att dom pekar neråt, som i ett försök att skaka av sig snön. Lövträden har ersatt bladverket med snö så att jag inte ser lika långt in i skogen som annars. Den lilla bäcken som rinner längs vägen och sedan viker av inåt min tomt hyser tillräckligt med vatten i rörelse för att inte ha frusit än. Nedfallna grenar, täckta av snö, korsar den som broar över en flod. Naturen erbjuder mig en sinnesro som jag inte har upplevt på länge.

Just nu, i denna stund, är detta allt jag önskar av livet: det jag redan har.

inga ord just nu....
Tycker ni det? Men det går ju bättre nu än i somras.
Suck

Grattis till dig själv Bjorkek!
Jag förstår hur det känns, går genom en massa tvivel och känns som man åker karusell rent emotionellt själv samtidigt som jag på något sätt känner lugnet. Känns komplicerat.
Visst är det fantastiskt hur snabbt man ser den yttre förändringen! Inga blodsprängda ögon, ingen påsig och grå hy, ingen baksmälla...sen får man rengöra insidan av kroppen och själen så klart. Känns som en lång väg att gå men ack så värt.
Jag håller tummarna för oss. Vi klarar ihop det!

Det har verkligen varit en seg dag. Började morgonen med att knappt komma upp ur sängen. Varje kväll är jag optimistisk och tänker att imorgon ska jag upp i tid, jag sätter klockan på 6-6.30. Sen när den väl ringer så slutar det ändå att jag snoozar till 7.30-8 för att få en väldig panik. Så var det idag med. Det är inte heller att jag snoozar, ibland händer det att jag vaknar men då ska det kollas instagram, Twitter, nyheter, kanske spela ett parti Ruzzle? Ursäkterna är många för att slippa gå upp. Men upp måste man ju till slut och då kan det ju vara skönt att inte behöva rusa runt som en nackad tupp och leta efter vänster strumpan, eller hur?
I alla fall så var det även denna morgon och trots att jag fått goda 7 timmars sömn och en extra slapptimme i sängen så var jag så trött hela dagen. Orkade inte ta mig för något. Kände mig nedstämd och ihålig. Men till slut blev det kväll och det var tillåtet att lämna kontoret. Planerade middag (andra dagen på raken med hemlagat tjoflöjt husmor här!), gick och handlade och tog mig hem. Lade mig på soffan en halvtimme men sen ställde jag mig vid spisen! Och det blev inte bara en utan två matlådor av delikatesserna med! Städade undan lite och har degat vidare i soffan. Känner mig mindre trött. Men så krävdes kvällsaktiviterna knappast någon tankekraft. Men oavsett så känner jag mig stolt över att ha gjort sånt som jag annars skiter i för att jag beställer hem mat, äter ute eller äter en påse godis till middag istället. Känner en uns nöjdhet ändå.
Imorgon däremot ska jag ta mig upp i tid. Nästa mål är att jag ska komma igång med att äta frukost igen. Det har försakats av min vilja att ligga kvar i sängen. Men nu har jag köpt ingredienser till en smoothie som jag är sugen på att testa. Wish me luck!

God natt people!

visade ingen påverkan på levern eller andra organ. Det gjorde att jag drog slutsatsen att det inte är så illa med mitt drickande. Det kanske är ett större problem för min omgivning? Är det mina nära och kära som har problem eller jag?

Ja, Vinärgott, det är nu fjärde dagen och det känns så skönt i hjärtat.

Hej
Du har alla förutsättningar att lyckas, tror jag. Din senaste kamp hjälper också mig. Skönt att antabus finns utan den hade jag säkert varit död i dag.
Ikaros

Hej Januari17
Jag tycker inte du är gnällig, Exakt som du beskriver det kände jag mig i höstas efter mitt återfall i oktober. Det tog tid innan ljuset kom. Nu, i dag känner jag att livet är värt att leva. Varje dag känns utvecklande trots att jag är 72 år. Så hade jag inte känt om jag bedövat mig med alkohol. För mig har drickandet inneburit att jag legat i sängen nästan medvetslös i landet ingenstans.
Med det vill jag ha sagt det litet beskäftiga att det tar tid. Det är värt att kämpa för ett bättre liv.
vänligen
Ikaros