Senaste kommentarerna i forumet

...om att försöka fylla ett tomrum jag bär på. När jag höll mig nykter tränade och mediterade jag mycket och mådde bra av det. Men ibland är det svårt att få tiden att räcka till (eller rättare sagt prioritera tiden rätt) och så fort jag slutar att ta hand om mig så kommer tomheten och jag försöker fylla på den med vinet och sen är karusellen med ångest och självförakt igång. Det handlar för mig om att inte ta det där första glaset genom att spela upp filmen med alla katastrofala konsekvenser det har gett och använda mig av det för att motstå. Jag hoppas att kampen med tiden blir lättare...

Kram på er allesammans o så kämpar vi vidare tillsammans för ett liv i frihet från alkoholen!!

Tack Skamsen och pärlemor för pepp..
Visst är det så att man är maktlös , det har jag insett för längesedan.. Ändå faller jag dit. Alkoholen tar så mycket mer än det ger. Varför glömmer jag så lätt mellan gångerna?
Nu måste jag ta kontroll över mitt liv.
Kämpa på alla där ute.
Kram

... har samma mönster med drickandet nu för tiden... och den ångest och självförakt som följer på varje gång man trillat dit och hur man försöker kompensera på alla möjliga sätt. Jag har inte förlorat allt ännu men på god väg - har ställt till det ordentligt och svikit fler än jag vill tänka på och känner mig hopplös då jag trots behandling trillat dit igen...

Precis som du skriver Skamsen så är vi maktlösa inför alkoholen och jag har insett att jag aldrig kommer kunna hantera att dricka måttligt (bevisat det för mig själv och andra flera gånger nu) så nu vill jag bara lyckas bli fri helt och hållet från alkoholen - den ska INTE få styra mig - tar nu en dag i taget och går in hit för att hitta styrka och stöttning.

Kämpa på!

Kram
Pärlemor

... från din vän MondayMorning!

Angående ångesten så är det även så för mig att alkoholen skapar den (även om jag är en ngt orolig själ) men vet från en tidigare period när jag var helnykter i över 6 månader hur bra jag mådde då och i stort sett ingen ångest. Därför känns det så hoppfullt att ju fler nyktra dagar jag får desto bättre kommer jag att må.

Mer och mer tydligt framstår det för mig att jag inte kan dricka måttligt - jag tänker att jag bara ska ta 1-2 glas vin men det slutar med att jag dricker tills allt tar slut och jag däckar... har dock haft olika mönster i mitt drickande - tidigare (innan jag sökte hjälp) så var det mer att jag drack nästan varje dag men "bara" 2-3 glas men nu är det som om jag tänker att varje gång är min sista och går "all in"... Sjukt beteende och tror därför inte att jag någonsin kommer att kunna dricka måttligt.. men tar dag för dag och kommer att kämpa för livet för min nykterhet - för mig själv och för min familjs skull!

Så glad att jag hittat hit - kram på er!
Pärlemor

Du behöver inte vänta till att sjunka till nån slags botten. Jag trodde själv att den där dagen skulle komma när jag kände att jag druckit "klart". Men jag har legat på botten så många gånger och det har inte hjälpt mig till ett alkoholstopp. Du ska sluta nu, innan du förlorar allt och förlorar mer respekt för dig själv. Jag känner igen det du skriver om att sopa igen spåren. Syns det inte så har det inte hänt. Men det har ju det! Gång på gång på gång som du också berättar för oss här nu. Skam, ångest och självförakt är inga roliga medresenärer alls. Ja, maktlös är du kanske - om du fortsätter att dricka. Vi som inte har kontrollen ÄR maktlösa inför alkoholen då den är starkare än oss själva. Därför ska vi inte dricka. Vi kan det inte.
För mig är det tredje gången jag startar en kontakt på forumet och jag har lovat mig själv att oavsett vad som händer och oavsett hur det går ska jag denna gång inte tappa kontakten med forumet. Här är min ärlighetsfundament, här ska jag säga exakt hur det är för jag behöver se svart på vitt hur jag har det. Jag följer dig gärna Helle, gör som många av oss, ta en dag i taget, en halvdag eller en timma i taget. Allt efter situation och dagsform. Du vill vara nykter skriver du, då är forumet en mycket bra start. Välkommen in i värmen!

Den här måndagen har sett ut som så många andra måndagar. Se till att sopa igen spåren efter helgens fylla. Vilket innebär till bolaget och fylla på så att ingen märker hur mycket jag drack under helgen. Det får inte märkas att det saknas flaskor .. Så trött på detta ljugandet och smusslande...
Att det viktigaste kan vara att upprätthålla en fasad .. Som om mina alkoholproblem inte fanns om ingen märker av den.. Vem ljuger jag för? Alla andra.. Men skammen , ångesten och självföraktet finns likväl kvar och gnager och förgör.
Nu vet jag att jag kommer att kunna hålla mig nyktet två tre veckor, sen brukar jag va på det igen. 2-3 dagars fyllor följt av 3 dagars svår ångest. Däremellan kommer dagar av flit, städning, bakning och pyssel . Kompensationskomplex har jag hört att det kallas.
Vill inte dricka , vill vara nykter .., vågar inte lita på att jag klarar det. Har misslyckat och svikigt mig själv så många gånger.
Måste jag förlora allt innan jag förstår?
Känner mig maktlös.

Jag oxå drack vin på fredag och lördag, som jag hade inhandlat själv för att jag belöna mig ? eller varför eg tänker jag, hade då inte druckit på 14 dagar.....känner mig så misslyckad och har ångest även idag fast jag inte gjorde ngt dumt eller sprang ut på krogen för att dricka mera (en tendens jag haft när alkoholen tagit slut hemma.) Men ny får jag ta nya tag och bryta gamla invanda vanor......fast jag bara är så jävla trött på mig själv..men det går över om ngt dagar :)

Försök att inte älta.
Hjälper inte. Det som är gjort är gjort.
Låt det passera som små moln på himmlen.

Varje dag är en ny dag och vi förtjänar att ha våra nya dagar.

En vän sa till mig en gång när jag var som värst.
Din Måndag Morgon kommer också en dag....
Den har kommit nu, därav mitt nick.

Måndag Morgon, där det är en ny vecka med nya möjligheter att få göra om och göra rätt.
Nästan som lite Nyår fast 52 ggr om året och en gång i veckan...

Grattis till 4 och 5 dagar.
Kämpa på

Ångesten är något som är en röd tråd härinne och är många gånger (inte alltid såklart) förknippat med våra problem med A.
Har ofta funderat på om jag dricker för att jag har ångest eller om ångesten kommer av mitt intag av A. Jag har aldrig ångest, är inte deprimerad när jag inte dricker så svaret är att de mörka tankar jag har, när jag mår skit är när jag har druckit.

Känslan att vakna pigg och fin (är på väg till gymmet i skrivande stund för att tufft spinningpass) mot att gå som en zombie där livet nästan inte är värt att leva. Tomheten som infinner sig vid bakfylla.

Ångesten du har kommer att klinga av ju fler dina nyktra dagar blir. Hjärnan glömmer ju tack o lov. Tyvärr glömmer den också hur skitdåligt vi mår när vi dricker. Så håll kvar känslan av ångest, men lägg den på en annan hylla. Lägg den på hylla nummer 2. Då kan du plocka fram den ibland, känna lite på den och inse att så VILL jag inte må.

Det är min styrka i detta. Jag vill inte må skit. Jag vill vakna glad och lycklig.
Och det är inte förenat med intag av A.

Lycka till och kämpa på.

Kram

MM

får jag av att läsa er – Pärlemor och Frihet! Det är något stort vi är med om nu!

Tack!! Det som har hjälpt mig dessa dagar är att vara inne här och läsa. Det finns en sådan värme och så mycket peppningar, stöttande som ger mig hopp. Jag vill ta rygg på de som går före och få stötta/stöttas av andra som också kämpar. Jag vill bli fri att få leva ett lyckligt liv och att slippa vara styrd av alkoholen. Mina barn förtjänar att ha en nykter mamma som kan ge dem trygghet och stabilitet. Nu ska här kämpas!!

Kram

Alla här är stöttande, varma och många kämpar med ångest och liknande situation som din.
Måste säga... DAG 5....grattis! det är fantastiskt bra jobbat!
Försök tänka på hur fantastisk du är som vill ha en förändring. Även om jag är själv är mästare på att älta så vet jag också att det inte hjälper. Det enda som kan hjälpa mig är att kämpa vidare. En dag i taget, eller en timme i taget, tom en minut i taget är de kloka råd andra här har gett mig.
Är själv på dag 4 och idag är det kämpa som gäller.
Kram

Känner med dig! Kan inte vara lätt att kämpa med sitt eget och samtidigt hitta kraft att ta hand om sin partner.
Jag är har ju inga råd att ge på detta men skickar dig en kram och hoppas det finns goda råd på anhörig tråden. Men stanna här oxå!

Du har rätt Dionysa. Tack! Idag håller jag tyst om det och söker reda på hjälp på andra ställen. Eller kämpar på här med allt bra stöd här finns och väntar till Maj då jag kan få KBT via vårdcentralen igen. Fick nämligen inte när jag var där för 5 veckor sedan då det inte hade gått tillräckligt lång tid sen sista vändan. Man får visst inte må dåligt igen förrän efter 15 månader.

är ju fr.a. anställd av företaget. Om du vill ha någon du kan lita på till 100%, får du nog söka upp den någon annanstans. Det finns flera andra ställen att gå till. Det är min erfarenhet i varje fall.
Hoppas det blir bra till sist!
Hälsar Dionysa.

Har så svårt att ta beslut. Jag ska resa till huvudkontoret imorgon och vet att det innebär frestelser. På glöggfesten, på hotellet och på tåget hem. Usch- varför finns det alkohol överallt. Det är dessutom dålig stämning där just nu så det gör det inte lättare att vara där.

Funderar starkt på att avboka, skylla på att jag är sjuk eller något för jag är rädd att jag kanske inte kan stå emot. Men å andra sidan får jag dåligt samvete om jag inte åker, då två kollegor ska avtackas och de är två mycket fina personer. Och har jag dåligt samvete är risken att jag dricker på hemmaplan av den anledningen. Men det är dock enklare tror jag om jag bara lyckas undvika systembolaget.

Andra dilemmat är att idag ska jag till företagshälsovården och vet inte om jag ska berätta om alkoholintaget det senaste året/ åren eller inte. Jag ska dit då jag för 4 veckor sedan ringde med panikångest, på gränsen till utmattning då jag var på huvudkontoret och kände av stämningen, inser att min nya chef glömmer bort mig då jag inte sitter framför hennes näsa, längre tids deppighet ( kanske pga av alkoholen- kanske bara för att jag varit deppig), besked om att jag snart måste flytta till kontorsstaden om jag vill behålla min fasta tjänst (just nu utlånad till ett projekt) vilket är omöjligt för mig och min dotter. Jag hade varit arg och besviken länge men då klarade jag inte av att hålla ihop det längre. Grät på toaletten, svårt att andas osv så ringde och fick tid 4 veckor senare :-O ....men det är en annan historia.

Jag tror nog jag vill hålla alkoholintaget utanför trots allt. Jag kan se att mycket av mina ångestkänslor är jobb relaterade. Har svårt att koncentrera mig på jobbet, svårt att motivera mig, känner en hel del ilska och får direkt ångest och dåligt samvete. Har alltid varit en högpresterare, älskat att jobba 16 timmar om dygnet i återkommande begränsade perioder (då drack jag inget kan jag ju tillägga) men insåg att jag inte kunde ha det jobbet då min dotter så klart avskydde det. Så jag bytte till ett 'lugnare' jobb på samma arbetsplats. Ett jobb som jag inte riktigt brinner för och dessutom fick jag enormt mycket tid för tankar jag tryckt undan i åratal. Till slut orkade jag nog inte med detta och tryckte ner tankar och känslor med vin dimman.

Hur som helst, tappar ju fokus här märker jag men tankarna snurrar i 190 och jag kan inte bestämma mig. Kanske kan få hjälp att ta beslut om resa till av företagshälsovården.

Ska man berätta? skvallrar de till företaget?

med alkoholen. Hälsa, ekonomi, psyke, etc. Med detta i åtanke och med det sunda förnuftet borde det då vara lätt att låta bli.
I andra vågskålen finns längtan, saknad och sug.

Men med de rätta tankarna och kloka val bör man se till att rätt vågskål väger tyngst. Samt hindra handen från att sträckas ut efter glas med fel sorts innehåll.

Ja nu ser du Gunda, när du är ute och julhandlar, fyller vi upp din tråd med inlägg.

Hoppas du fick en trevlig shoppingdag Gunda, och att det går fortsatt bra med ditt nya liv i frihet.

det en riktigt fin känsla med nykter start på dagen. Kom just hem från en timme med gymnastik, steg upp åt frukost och stack till träning. Kom ut därifrån, himlen började spricka upp och solen tittade fram. Mår så där bra så man inte riktigt vet var man ska bli av. Nu blir det lite jobb vid datorn och sedan väljer jag ut en god lunch, kan ju göra det nu när pengarna räcker till. Räknade för ett tag sedan ut att alkoholen kostade mig ca 4500 kronor i månaden, då ingick dagligt handlande på systemet och en massa middagar med dricka på krogen samt extra festande på helger osv. Ruggiga pengar och ohållbart i längden.

ganska övertygad om att du kommer att skriva 21 dagar om en vecka.

Och man mår bara bättre och bättre och den "må bra" känslan ger ju
en drivkraft. Jag som du, känner en stark tacksamhet över mina nyktra
dagar....

Ha en underbar dag på din lilla resa- Ät och må gott.

Kram

MM

Du dricker ju inte mycket, men mycket när du dricker! om jag förstått dig rätt. Ett slag alkoholistiskt beteende. Kan man vara "alkoholist" utan att dricka (mycket) alkohol? Har du kanske samma beteende även på andra områden; att du blir hejdlös även i andra sammanhang – går "all-in" även där?
undrar Dionysa.

Välkommen till Forumet, förresten!

Jag stretar på och lägger dag till dag men den där självklara övertygelsen infinner sig inte. Jag vet att det är rätt val det jag gör nu men suget finns där som en ständig påminnelse om att det finns en annan väg att gå också. Det sitter en tjattrande apa på min axel som berättar att det kommer ensamma kvällar här till helgen då ingen kommer se eller veta något om vad jag gör...känner en lockelse i det apskrället skränar om; släpp taget, låt dig få domna bort lite, det är ju så skönt...
Denna vecka kommer jag behöva jobba mycket med minus och plus, fördelar och nackdelar, vinster och förluster.
Jag sover så oerhört mycket bättre utan alkohol.
Jag slipper skam, skuld, rädsla och ångest.
Jag kan framförallt se min familj i ögonen utan skam och rädsla, jag gör dem inte illa längre.
Min kropp mår bättre utan alkohol, ser att huden i ansiktet ser något mindre sliten ut efter bara dessa få dagar.
Jag tänker klarare och kan göra det mesta så mycket bättre utan alkohol och bakfyllans upptagenhet.
Jag kan vara en bättre medmänniska och vän utan alkoholens avtrubbning eftersom jag kan vara närvarande och fullt uppmärksam på den jag möter.
Jag blir mindre självupptagen utan alkohol, jag somnar inte ifrån livet där det pågår.
Som sagt - fördelar och nackdelar kommer det att bli denna vecka.

A-gruppen här på Lexis initiativ fyller en klar funktion. Mick, lycka till med din dag. Gunda, ha det kul idag med dina vänner. MM, tack för fina ord. Lexi, vi väntar på ett livstecken från dig och försöker hålla ställningarna här tills du hör av dig. Idag är det för mig den tionde dagen och jag vet att den kommer att bli vit eftersom tillgången är strypt och jag har sällskap i kväll.

Den sk alkjävulen har slagit till ordentligt. Mot mannen. Han fick ställa in morgonturen och jag kände på honom; svettig, kall, ingen puls = han var så spänd att pulsen inte kändes. Jag ömsom bannade, ömsom togomhand. Hur ska man bete sig i en sådan situation? Vad tror ni? Hur skulle ni vilja bli bemötta? Av en välmående partner som jag just nu faktiskt är efter två månaders hrm... hyfsad... avhållsamhet. Tror jag snart får börja skriva under rubriken Anhörig.

Hej så länge alla fin-fina och alla andra!
/D

Grattis till dig :) Låter som du har en bra dag framför dig. Själv e jag ny här ochbhar bestämt mig för att sluta med A. Ni ger mycket motivation till att kämpa. Ha nu en underbar dag och fortsätt kämpa. Kram

Hej! Vilken inspirerande läsning från dig, Äntligen fri. Jag e själv helt ny här och håller på att läsa runt och hämta kraft till att sluta med A helt. Du gav mig verkligen inspo att kämpa. Ska även söka upp nåra av böckerna du tipsar om.
Alla ni andra som me skrivit här. Ni e kämpar!! Har förstått att detta e ett bra forum som stöttar och ger hejarop till varandra. Kram till er alla