Senaste kommentarerna i forumet

Nu har jag tagit tabletten. Funderar på om detta är dag 3 eller 4... Jag drack i måndags kväll. Idag är det fredag. Då har jag varit utan A tisdag, onsdag, torsdag och fredag. Alltså dag 4. Skrev någon annanstans att detta är dag 3. Men jag bestämmer att det är dag 4. Så det så :)

... den där känslan av att ha blivit lämnad. Det är ju en "kär" vän som försvunnit. Jag är på dag 3 idag och är också lite nere. Det är faktiskt en stor sorg. Jag har dock bestämt mig för att i morgon skall det vara dag 5. Jag har en sån där nedräknare på min mobil, där jag räknar ner till min Greklandsresa i september och min London-resa över jul. Där har jag satt en "uppräknare". Just nu står den på 3 dagar, 17 timmar och 53 minuter. Om jag bryter min nykterhet åker den ner på noll. Alltid något att sträva efter :)

Resan var privat. 5 h från dörr till dörr och så tillbaka på kvällen. En väninna jag aldrig träffat tidigare och vi ägnade precis hela min vistelse till att prata och jag gav henne massa datasupport :) Hade några frestelser på vägen hem som jag lyckades motstå.

Att "se på" när andra dricker har jag visserligen bara provat med min familj. De vet att jag har problem men tror att jag har dem under kontroll. Att jag sedan smyger... Det vet jag inte hur mycket de vet om... När min väninna kommer så måste jag ha tagit Antabus för att klara det. Annars åker jag dit. Garanterat.

På tal om sorg. Det är ju inte bara det att man får avstå från alkoholen, det är ju också en sorg att vi har hamnat i denna sits. I alla fall för mig. Framförallt när hela uppväxten gått åt till att hata mamma när hon drack. Hur jävla dum får man vara?

Med hopp om att dag 5 blir bättre!!

Min resa igår gick bra. Hade nästan en timme vid centralen i staden jag varit i och hade en halv tanke om att gå någonstans och ta mig ett glas vin. Jag hade inte tagit Antabus på morgonen, det var alldeles för tidigt, och sen glömde jag bort det. Men jag slog bort tanken så fort den kom fram. Var i bistron på tåget, där sålde de vin. Slog bort tanken igen. Direkt när jag kom hem tog jag en tablett. Nu skall jag snart iväg till en sjuk vän med några böcker. På vägen finns ett bolag. Jag kommer att ta dagens tablett innan jag åker. Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan tabletterna, då hade jag inte ens klarat 4 dygn. Är det "fusk"? Jag känner det som jag fuskar. Alla ni andra verkar klara det bra utan hjälp. Men jag har försökt utan hjälp i 2 år och det går inte. Är det fel att känna att jag fuskar? Eller skall jag bara vara tacksam för att detta funkar (när jag väl tar tabletterna, så där måste jag ju ändå skärpa mig ordentligt).

Om någon läser så önskar jag er en trevlig kväll (i regnet). Detta är min sista semesterdag, så jag är väl inte så där jätteglad åt regnet...

Pion,
jag skulle hälla ut vinet och göra något som får mig på andra tankar. Kämpa på.

Bara 2 glas, så maken inte märker att jag mår så här dåligt. Samtidigt vet jag ju att jag måste igenom det. Åh, gode gud vad detta är svårt.

Nu är det svårt! Fredag eftermiddag och hyfsat väder och tankarna på kallt vitt vin mal i huvudet....

Idag har jag hälsat på i min gamla tråd, läst hela faktiskt...
Och så ville jag hälsa på hos dig och ser att din Rivis är borta. Förstår din frustration i tomrummet efter henne. Hoppas det känns bättre nu när lite tid gått.
Blev ändå glad att se ett livstecken från dig.
Kram Tilde

Som tur är så är det helg nu. Försök o vila mycket. Tråkigt att höra att det fysiska sitter i så länge, men det borde snart vara över! Håll ut o håll i imorgon!❤️

Tack, Anna, för din kommentar! Kan inte riktikt fatta att det faktiskt betyder så himla mycket! Från att vara ensam i helvetet är det någon därute som stöttar och finns där ❤️. Jag har läst i din tråd mycket och det har varit bra för mig. Hoppas du snart mår bättre och hoppas på rapport om hur samtalet med den nyktre mannen gick. Kram

Anna,
såg att du hade abstines nu. Ta fighten för det är ingen annan än du som bestämmer vad som ska komma in i din kropp. Gör något och ruska av dig alkoholdjävulen. Drick vatten och powerwalka eller nått. Den släpper snart. Kämpa på.

Tack, Anna, för din kommentar! Kan inte riktikt fatta att det faktiskt betyder så himla mycket! Från att vara ensam i helvetet är det någon därute som stöttar och finns där ❤️. Jag har läst i din tråd mycket och det har varit bra för mig. Hoppas du snart mår bättre och hoppas på rapport om hur samtalet med den nyktre mannen gick. Kram

Vad bra att du vill gå med i kampen mot alkoholen. Jag mår inte heller så bra idag och vet att jag måste klara en nykter helg. Rida ut det helt enkelt. Imorgon har jag bjudit hem ett par där mannen är nykter (alkoholist?) och jag måste våga fråga honom och hans normaldrickande fru om hur det funkar. Hoppas du rider ut eftermiddagen. En dag i taget. Försök att ta denna förmiddagen först-så har jag läst att de som varit nyktra en längre tid klarat ut det i de allra flesta fall. Kram

Ja, det är rätt-på måndag är det redan dag 9. Ska göra som du - tar en promenad istället för bolaget.
Hoppas höra hur det går för dig också lördag, söndag.
Lycka till!

Nu har synstörningar gått över till tung huvudvärk och enorm trötthet. Trots allt så är det bara dag 6 så tillbaka där jag var för en månad sedan. Nu tänker jag inför helgen att det här vill jag inte gå igenom om en vecka igen...det är noll alkohol idag fredag. Ja Sisyfos, jag är så orolig som det verkar - det kryper i hela mig. Det är som en slänggunga - upp och ner, hit och dit. Jag har en tuff resa framför mig. Jag ska på en stor Häslokontroll i oktober genom jobbet så jag tänker att jag bärgar mig tills dess. Det är definitivt ångest som visar sig i min kropp... Jag var med i en stor forskningsstudie i vintras med blodprov och allt och då var mina värden bra.
Sisyfos, en reklam för ett visst klädmärke kommer för mig; Just do it! I det vidare livet kan vi väl mötas och prata lite träning :-) Tack för att du hörde av dig!
kram

Just denna känslan som jag måste komma ihåg! Från det att jag slår upp ögonen på morgonen mår jag dåligt. Ångest, oro och det kryper i kroppen. Kan inte ta mig för någonting....bara väntar till15.30, som är min tid för tillåtande. Då får jag belöna mig själv för att ha stått ut ännu en dag. Då kan jag skänka kroppen lugn. Samma, samma varje dag. Tänk om det fanns en knapp att trycka på, så man för ett ögonblick får känna på känslan som jag har nu. Som en varningssignal, liksom. Varför glömmer man så fort hur det faktiskt var?

Dag 6 fredag,
nu kommer helgen och på måndag är det redan dag 9. Det känns bra. Är på väg att förändra mig och nuet. Tänker på vad jag ska göra istället för att dricka öl och vin i helgen. Förstår att jag får en massa tid till annat. Tänker på träna, städa, sortera saker, laga saker, äta gott, hitta på något med barnen, streama film, sätta mål och planera. Typ ha en lugn helg och njuta så gott jag kan. Istället för bolaget nu på lunchen så blir det träning. Mår bra. Känns bra inom mig.

Fjärde morgonen utan baksmälla eller rättare sagt tredje eftersom jag var bakis på tisdag, men fjärde a-fria dagen! Jag är relativt morgonpigg, speciellt på somrarna och därför känns dom här mornarna utan baksmälla alldeles extra underbara! I går var jag in till stan utan att köpa vin även om jag hade en del sug och ganska mycket tankar om hur "trist" livet ter sig utan vin... Var till bibblan och lånade böcker om hjärnan och beroenden och fick också hem en bok som jag hade beställt. Den heter Beroendehjärnan skriven av Martina Johansson som är en LCHF-"kändis" som bloggar och skriver böcker. På något sätt känns suget lite mera hanterbart om man kan förklara den. På något sätt känns det också som om den får mindre kraft och makt då.

Och det är väl det vi ska njuta av istället för vin, Kvällsdopp och kanske spinning när du mår bättre. Undrar vad det är som får en att lägga av med de goda vanorna. Jag har galet svårt att få motionen att bli en vana igen, trots att jag älskar att träna. Lättare med att låta a bli en vana, trots att jag hatar bakfyllan. Aldrig mer en vana ska det bli, detta vindrickande.
Vet inte om det är abstinens, har du gått till nån läkare för en vanlig hälsokontroll? Du verkar så orolig. På mina prover syntes ingenting trots att jag drack rätt mycket några år. Det är f.ö. En rätt skön känsla när man inte behöver vara orolig för att gå till läkare o att missbruket ska synas.

Krumeluren visst blir det lite gråare men hellre det än det kolsvarta som kommer med ett bakrus.
Tänker mycket på hur mitt liv kantats av snabba kickar och flykt, det jag vill finna nu är ro i kropp och själ.
Känslan när man tittar ut över vatten vill jag alltid ha och det är dit jag strävar.
Är inte lätt men det är lättare än att dricka och försöka hålla ihop livet, så bygger vidare på mitt liv.
Önskar er en härlig fredag med kloka val som passar er väg

Nu börjar dag 3. Bjuden sedan långe på stort jämnt firande ikväll men kommer ta bilen dit. Ska bli konstigt.

Griniga gubbar finns det gott om, de kanske borde sova på balkongen och kyla ned sig ?
Ha en fin dag

Tack Märtan och Levande för era tröstande och lugnande ord. Tack Pi för din hälsning. Jag läser er alla och många fler. Uppskattar er alla och våra olikheter - lär mig mycket om andra sätt att tänka. Vilket underbart Forum vi har!!

Vaknar och mår bra men har en störning på synen. En skugga över vänster öga och skärpan är dålig. Min lilla tinnitus är också värre än vanligt (förvärvad på arenakonstert i ungdomen) Hade jag varit bakis nu hade jag tänkt att jag måste sluta dricka så mycket/ofta. Nu undrar jag mest om detta är abstinens. Någon spinning är det inte tal om - mår lite illa. Är det hypokondrikern i mig som talar?
Ikväll är det fredagsmys som jag redan nu tar kontrollen över. Det blir en film och grönsaksstavar+dippa, lite snacks. Fruktdrink och Cola Zero. Kvällspromenad med man och son. Kanske ett Kvällsdopp. Det är varmare i vattnet nu än i luften vilket jag tycker är så galet skönt ... Sådär tvärtom ...
Ha en skön dag alla!

på internet, ofta på dating-sidor som utlovar kontakt med ensamma ryska eller asiatiska kvinnor. Jag pratade med min äldsta son igår och vi kom in på ämnet. Tydligen finns det forskning kring det där; det som gör att kärlekstörstande män bara fortsätter att skicka pengar till någon dom aldrig träffat och som kanske inte ens är en kvinna. Vi människor har en tendens att inte vilja erkänna misstag, att hellre fortsätta, t.o.m. eskalera det beteende som vi innerst inne vet är fel, i förhoppningen att det ska visa sig att vi hade rätt i alla fall.

Jag har sett ner på dom här männen, tyckt att dom är patetiska. Men igår insåg jag att jag är likadan, fast på ett annat plan. Jag har många gånger, efter en nykter period, försökt återgå till normalt drickande. Tämligen omgående har jag gått från ett glas vin per kväll till två, sedan tre, sedan fler, och så har det hela gått överstyr. Någonstans längs vägen har jag ju insett vart jag var på väg, men jag har ändå inte brutit medans jag fortfarande kunde. Jag har helt enkelt hellre låtit allt gå åt h.e än erkänna mitt misstag.

Tack Anna för att du förklarade gåtan. Jag lever ju ensam så jag har dålig koll på vad som händer med kvinnor i den där åldern. Vi män köper en sportbil, hatt och coola solglasögon och så är den saken avklarad. Jag minns att jag gick in i puberteten samtidigt som min mor nådde klimakteriet. Minnena är vaga, men det var en tid av känslomässiga bråk, tårar och tandagnisslan. Vad jag tydligt minns dock, är att min far jobbade väldigt mycket övertid under den perioden. Stackarn.

Ha en fantastisk dag!

efter salongsberusning och upprymdhet. Tristess i nykterheten. När jag känner det, så är jag ärlig och tänker på hela scenariot om jag skulle börja dricka. Salongsberusningen passerar jag på ½-1 timme, sedan följer kraftigare berusning, som följs av ångest för att jag dricker (igen), som ska dövas med mer alkohol (då räcker inte salongsberusning) som ofta leder till blackouter, följt av mer ångest, etc.
Till slut ska fyllan avbrytas, då följer de fasansfulla abstinensbesvären, den nattsvarta ångesten, den intensiva längtan efter att friskna till och få må bättre.
Så om jag ärligt jämför tillstånden. Tristess, långtråkighet och lite nere i nykterheten jämförs med det nattsvarta när fyllan ska avslutas, och det bra måendet i nykterheten (som ofta varar långa perioder) jämförs med en flyktig ½-timmes salongsberusning. Ja, då är det mycket lättare för mig att vara nykter. Hela tiden, dag för dag.

Stort grattis till dina 80 dagar Krumeluren. Du går strax före mig på den nyktra stigen. När vi är många som följer stigen känner man sig lite tryggare. Kämpa vidare nu, jag följer dig hack i häl!

Riktigt imponerad blir jag utav dig som kan klara av att sitta intill andra som dricker A utan att falla i det själv.. då behöver man viljan på sin sida verkligen.

Ska du inom arbets resa eller är det privat?

Känner en sjuk SORG bara i att jag bestämt att helgen ska det inte bli något avslappnat glas vin.. för att sen en arbets vecka åter igen ska börja. . O så är de, livet .. ingenting als mer en så.

Riktigt nere är jag idag, på min dag 4. Känner med allt jag KAN känna att jag vill ha vin , inte nu men till helgen.

Det känns som att man blivit lämnad
Hur sjukt låter det ?