Senaste kommentarerna i forumet

Starkt av dig idag, var stolt.

Ja, jag känner igen mig i dig. Detta trots att jag nu är 72 år och har genomlevt ett liv med alkohol avbrutet av mer eller mindre långa nyktra perioder. Det är ensamdrickandet och rädslan för att vara nykter som jag tycker förenar oss. Du har dock en chans på grund av din ungdom. Försök att gå igenom all hjälp som finnns att få. Kanske befinner du dig i en depresion kanske har du en nedärvd alkoholism. Men en sak tycker jag är klar, du behöver hjälp helt enkelt för att du lider av en sjukdom. Alkoholism och depressioner är t.ex. klassade som sjukdomar och ändå skäms vi för dem. Det är som diabetes, ingen männniska skäms väl för det.
Men det viktigaste! Gör något och börja i morgon! Du kan ju börja med vårdcentralen om det inte finnns något bätttre, t.ex. en psykiatrisk akut. Kommmunen brukar också ha hjälp att erbjuda. AA är också ettt alternatin. MEN gör något!!
Ikaros

I kväll klara jag det, jag har sug, men jag tänker inte tillfredsställa A djävulen, jag ska lägga mig. Ligga och andas och veta att jag har klarat en dag till. Abstinensen är på väg, jag känner det, mitt humör har blivit gråtmilt som tur är sover mannen och jag kan vara hur gråtmildj jag vill utan att någon ser.
I morgon vaknar jag utan baksmälla.
Jag tar en timme i taget.
God natt.

Jag har verkligen tänkt på dig och sänt varma tankar till dig. Skönt att du fick tag i en bra terapeut, som verkar vara någon som passar dig.
Jag tycker du är så stark och jag beundrar ditt mod, för att lämna över och kapitulera är nog bland de största man kan göra för sig själv. Du kommer att fixa det här, du är stark.
Hoppas du får en skön natts sömn.
Det har gått bra för mig i dag, jag har visserligen ett litet sug, men ändå inte så värst allvarligt.
Väntar att jag ska få abstinens men har ännu inte känt av det. vi får se hur det blir i morgon.
sov gott, det ska jag göra. En dag i taget och ibland en timme i taget.
kram

52 dagar minus 2 dagar

Ja det är så tragiskt att jag varje gång jag startar ett ensamdrickande tror att jag skall uppnå något. Ett slags frid. Och sedan efter några dygn vrider jag mig i sängen och vet inte om det är dag eller natt. Och då har jag behov av någon. Ändå finnns den där hos mig, längtan av att klara mig själv med massor av sprit. Jag har lekt med tanken att skafffa så mycket alkohol så jag faktiskt super i hjäl mig. Men då kommer väl en räddare eller så blir jag så rädd själv att jag tar hjälp. Ja detta om ensamhetens drickande

bra jobbat....
Kanske just denna dag som förändrar hela ditt liv

:D

Så känner jag mig. Så fruktansvärt trött efter denna dag. Men så tacksam att det fanns hjälp att få också för mig. Ny tid inbokad till nästa vecka. En livboj och en livlina.
Tack för ert stöd o omtanke. Jag kommer fortsätta här inne också.
Behandlaren jag träffade gav mig massor av tid denna första gång, nästan två timmar blev det.
Sen berättade jag för familjen de delar de behövde få återkoppling på.
Känner mig omtumlad o mörbultad men ändå lättad. Kapitulerad. Har lagt upp allt på bordet, erkänt och blottat min största hemlighet. Som att låsa dörren till min nödutgång och lämnat ifrån mig nyckeln.
Ett praktiskt tips som kändes handfast i viktigt: ät ordentligt. Var inte hungrig. Hunger o sug känns liknande o hunger är därmed en stark triggers. Hur har jag inte slarvat med maten då...?!
Ett handfast råd som kändes tryggt att hålla i. Ville dela med mig det till er.
Nu ska jag göra mig redo för natten.
Tack alla som stöttat mig, tack Mirjam från Alkoholhjälpen och stort tack till dig Gunda, jag har allt känt att du haft mig i dina tankar idag. Kram

Jag tar kontakt med min läkare och hör vad hen säger. Det är väldigt obehagligt och inget jag vill uppleva igen.

Jag ska kolla med apotek/hälsokosten och min läkare om Movicol kan vara bra.
Kram
Raija

Jag vågar inte ens gå förbi. Inte ännu.
Jag går omvägar, rädd att min inre berusningsröst ska börja viska i mitt huvud.

Just nu tycker jag det ligger i systembolag i varje hörn.
Just idag var jag stark nog att ta bra beslut.
Att gå mina omvägar ....

Härligt att du kunde gå förbi!! Även för mig blir det en vit dag!

Tänker på dig, hoppas du har det någorlunda och jag förstår att det är en hel del som händer kring dig nu.
Stor kram från mig.

Jag gick förbi systembolaget, ja just det, gick FÖRBI, så det blir en vit dag och vit kväll i dag.

Tack för din kommentar. Det är förståeligt att du inte vill hamna i magproblem på det sättet igen, låter väldigt obehagligt. Vill bara säga att jag tycker att du kolla av med sjukvården och se vad de säger, så att du tar väl hand om dig redan från början. Prata med din VC eller kolla på/ring till vårdguiden http://www.1177.se/ för vidare rådgivning!

Varma hälsningar,
Miriam Alkoholhjälpen

Låter så härligt att kunna vända tanken om sig själv, jag strävar dit jag också.
Gläds verkligen med dig!

Att falla och komma upp är inte att förlora då du inte ger upp. Ger du upp kampen då förlorar du.
Hörde dessa kloka ord och fick åter igen en aha upplevelse.
Här inne faller vi, men vi ger inte upp, alltså har vi inte förlorat.
Åter igen tackar jag någon där uppe för att jag hittade hit.

Skickar styrkekram din väg Nyckelpigan.. jag sitter ju i en liknande sits och håller med dig det är fruktansvärt att arbetsgivaren kommer undan... jag försöker att inte tappa tron att allt kommer lösa sig... att det snart är över.... A tar ju bort ångesten för stunden.. men sen kommer den tillbaka tusenfalt när ruset försvinner... jag försöker tänka på det när suget sätter in.. just hur bra det är att ha kontroll över sig själv.. DU är enormt stark och du kommer komma ur detta.. Håller alla tummar för dig.. och även för mig själv.. att eländet snart är över.. Kram

Tack för alla fina ord! Just nu river ångesten i mig... vill ha upprättelse men kommer inte att få det... känns så fel att man kan göra hur som helst som arbetsgivare ich så får jag betala priset. Detta är den sorts ångest som jag skulle vilja döva med a... måste hitta ett annat sätt... kram

Så strongt gjort av dig och både berätta om dina alkoholproblem för nära och kära och sen aktivt söka hjälp. Det är ett första väldigt viktigt steg! Hoppas att du fick tag på nåt bra. Skulle du behöva mer hjälp med kontaktuppgifter kan du alltid ringa till alkohollinjen: http://alkohollinjen.se/
Där kan du anonymt prata med en rådgivare som vid behov kan lotsa dig vidare.

Fortsatt lycka till, allt gott
Miriam Alkoholhjälpen

Nu rullar tårarna på mig också, jag är så glad för din skull. Tänk vad modig och star du är som vågade ta din familj till hjälp förts och främst. Sen tar du tag i och skaffa hjälp utifrån, min hatt lyfter jag för din skull. Massor massor av kramar får du här. Mina tankar finns hos dig och jag gläds verkligen med dig.
Vi har en sjukdom och det är ett helvetes jobb att ta sig upp ur det här.
Vill så gärna höra när du orkar berätta hur det gick för dig i dag. Du kanske inte vill berätta så då respekterar jag det också. Mina kramar och hejarop har du från mig.
KRAM

Jag har insett att jag har två vägar:

1) Jag tar ansvar för mitt liv och min familj, kämpar på med att vara nykter.
2) Jag super ihjäl mig.

Valet är enkelt.

KRAM Gråt på och känn lättnaden efteråt. Du kommer att komma ur detta starkare än någonsin
Släpp kontrollen och se framåt mot ett nyktert och ärligt liv.

Man måste på nått sjukt sätt nå den jävla nedersta botten, först då kan man börja ta sig upp.

Jag gjorde exakt samma sak för 21 dagar sedan efter 8 dagars rejält drickande.
Grät konstant i 5 dagar! Och jag sen sökte hjälp!

Du har precis tagit ett JÄTTE kliv framåt.
Fortsätt den vägen med stöd av din älskade familj.

VARMA VARMA KRAMAR!

Ja, jag har tagit steget att fullt ut erkänna och berätta för mina familj idag, make o två barn i övre tonåren. De kastade inte ut mig, skrek inte på mig, blev inte förbannade på mig men de uppmanade mig att visa att jag tar detta på allvar nu och söker hjälp.
Började googla och sökte alternativ till landstingets mottagningar. Ringde till flera obesvarade telefoner. Grät.
Ringde vidare o berättade för två vänner som är de som kommit hit några gånger när jag varit påverkad mitt i vardagen. Fick så mycket stöd tillbaka. Och ett tips om en behandlare som finns här mitt i lilla orten, detta är något som jag inte kände till alls. Så jag ringde denna behandlare och fick en tid sent i eftermiddag. Sedan ringde ett av de andra numren jag ringt men där ingen svarade och där finns nu en till som gärna vill ge mig stöd genom och ut ur detta. VI ska träffas om någon vecka. Jag är alltså inte utan yttre stöd och hjälp längre och vet ni, NU kommer tårarna. All den innestängda ledsnaden bara väller ut ur mig. Känner mig så lättad efter att fullt ut nu ha erkänt hur stort problem detta är och varit för mig.
Så nu längtar jag till samtalet i eftermiddag, det känns som en livboj som slängts ut till mig i detta svarta hav av kamp och rädsla. En livlina och en livboj, och jag behöver inte hålla på med denna kamp i smyg längre.
Min man älskar mig bara mer nu sa han...usch nu gråter jag ännu mer, men det är en gråt som gör mig lättad.
Kram till alla som behöver och vill ha en. Jag vill ha massa kramar idag, vill känna att det finns en annan människa som håller om mig så jag säkert vet att jag inte längre är ensam i detta. Kram

Alkohol bryter ner muskler snabbt.
Därav funkar träning och alkohol inte speciellt bra
Musklerna bryts även ner i ansiktet.

Under två år när jag inte drack en droppe, såg jag ca 10-15 år yngre ut än perioden innan när jag drack.