Senaste kommentarerna i forumet

Halloweenbestyr. Spöken framför sprit. Trött. Lite raslös men mest trött, sporadisk ångest. Men den är hanterbar. Tittar på tin tin med dottern. Kapten hadock borde ta itu med alkoholen han med.

Hej
Jag har läst allt du skrivit och det har berört mig djupt. Det verkar som du för en ensam och ständig kamp mot alkoholen. Du är en kämpe!
Jag känner också igen mig mycket väl från den tid då min alkoholism grundlades. Då fanns den där, hemligheten mellan flaskan och mig. Närmast ett kärleksförhålllande som jag inte ville och kunde ge upp. Sedan blev allt mycket värrre när alkoholen stegvis tog över mer och mer.
Men jag tror du har en verklig chans NU innan allt blir värre för dig.
Det finns två sätt att strida, endera krigar man som du för att vinna eller så ger man upp. Kapitulerar inför alkoholen och inser att den är starkare än vad man själv är.
OM du bestämmer dig för detta så ta all hjälp som du kan få. Den finnns inom sjukvården, kommunen, AA, här i detta forum och så vidare. Och jag vet att du kommer att få alll respekt om du säger hur det är och att du nu vill sluta dricka, att alkoholen blivit övermäktig.
LYCKA TILL

Ja, det här Forumet fungerar verkligen bra. Här finns utrymme att både begrunda, avdramatisera och förstå allvaret i missbruket. De som skriver är insatta på olika sätt och moraliserar aldrig. Vilken missbrukarvård kan erbjuda det?!

har varit en vanlig sysselsättning för mig också. Jag upptäckte tidigt i min alkoholistkarriär att det fanns många fördelar med att dricka ensam. Ingen risk att någon snyltade på den gudomliga alkoholen, ingen runt sig som babblade, krånglade eller stökade. Bara helt kunna ägna sig åt sitt eget drickande och sin egen fylla. Och ingen risk att någon drack ur flaskorna när man slocknat/ankrat, man kunde fortsätta när man vaknade.

Denna typ av drickande gör också förmodligen att man utvecklar alkoholismen mycket snabbare, än de som bara dricker när det är fest och i lag med andra. Då blir det färre tillfällen, fyllorna blir glesare i almanackan. Det är sällan fester på måndagar, men inget hindrar att man dricker själv då.

Jo, många av oss alkoholister har nog en hel del speciella egenheter. Många av oss har t.ex.en oerhört stark vilja. Och det kan vara en stor fördel om man blir så klarsynt och förståndig att man vill sluta med skiten. Då vänder man viljan mot all alkohol.
Det kan till och med vara så att det är en viss fördel med att ha varit en "ensamhetsdrickare". Har man inte varit beroende av att andra måste festa för att få dricka själv, behöver man ju inte heller vara beroende av att andra ska sluta med alkoholen för att man ska sluta själv.
Har man lyckats att bli alkoholist på egen hand, ska man väl klara av att bli nykter på egen hand. Jag menar då inte att man ska undvika att söka hjälp, utan att man kanske har bättre förutsättningar att jobba med sig själv, sina tankar och sin nykterhet.

Ja detta forum är ett mycket bra stöd när man ska beträda den nyktra stigen och påbörja sin vandring mot ett bättre liv. Här upptäcker man att det finns många andra med alkoholproblem, som delar med sig av idéer, tankar, erfarenheter och kunskaper. Här är vi många med det dolda handikappet att ha genomgått faserna från att först älska alkoholen, sedan bli slav under den, för att slutligen hata den och förhoppningsvis komma till insikt att man måste sluta med alkoholen.

I gemenskapen här på forumet är du varmt välkommen. Använd det efter behov. Läs, ta del, fundera, skriv och/eller dela.

Linn jag försöker också ha planer för min dag, det tror jag är viktigt.
Mitt sug kommer på kvällarna, det har blivit som en kompis man tar till, då man sitter själv och mannen somnat.
Men nog är det knepigt att A ska ta så stor tid av ens tankar och funderingar, då man skulle kunna tänka på roligare saker men där bakom alla andra tankar finns alltid A och spökar, fy så det blivit.
Nu ska jag ut och ta de sista solstrålarna innan de försvinner helt.
Ha en skön fredag!

Tappa inte modet utan fortsätt kämpa. 5 dagar är i alla fall 5 dagar utan A det är ju bra, sen att du inte klarade en vit månad, det är ju som det är. Det värsta tror jag är om du tappar modet och fotfästet, då kommer känslan att man sviker både sig själv och alla runt en. Ta en dag i taget! Kämpa du kommer att klara det, Att ta en hel månad bara så där, kanske är att tala om för en själv att man är misslyckad och inte värd att lyckas, då man kanske redan i förväg vet att man inte kommer att klara av det. Nej stå på dig och du är värd det, tänk inget annat.
kram och ha en bra fredag!

Att din förkylning börjar släppa och att du kan ta dig ut i solen en stund, man måste ta vara på de fattiga soltimmarna som är nu. Skönt att du inte har sug och att barnen kommer då får du fullt upp med dem.
Jag har också haft förkylningssymtom trodde jag började på att bli sjuk jag också, har aldrig tänkt på att det kan vara A relaterat, ska nog hålla lite koll på när det blir så där i vilka situationer.
Ha en skön fredag!

...för exakt en månad sen så satt jag vid samma bord på universitetet och bestämde mig för att ta en vit månad. Det gick åt helvete redan efter 5 dagar, och sen gav jag tydligen upp. Jag känner mig så ledsen idag. Motivation är noll, i allt. Vet inte vad fortsättningen är för mig just nu.

och ta hand om dig själv, man behöver få tänka på sig själv oxå!

Ha en skön ledighet!

Äntligen börjar febern släppa och förhoppningsvis har jag bra med krafter att klara av helgen. Som sagt tidigare så har min kropp reagerat otroligt mycket när den inte har alkohol i kroppen, med hög feber och andra sjukdomar, men tänker mest som om på det att kroppen håller på att rensa ut massa skit. Känner inget sug idag utan längtar mest att få hit alla barn imorgon. Solen skiner och ska försöka komma ut lite och få nån frisk luft.

Önskar er alla en härlig fredagskväll!

Vad bra att du klarade av abstinensen igår kväll, och visst skiner solen lite extra när man vaknar upp pigg! Bra att ha planer, det har jag för varje dag, då kan jag förtränga tankarna på A lite mer.

Jag hoppas du får en skön fredag kväll!

Skönt att få tillbaka dig på hemmaplan igen, vill läsa dina inlägg till morgonkaffet.
Flykt är något som är min last också men håller på att lära mig ett annat sätt.
Så önskar dig en bra resa och du är efterlängtad här

Tack

Jo det är grått och trist som i ett nedlagt kalkbrott. Har fått en samtalskontakt i psykiatrin som jag fick omedelbar bra respons ifrån. Har haft bra stunder de senaste dagarna faktiskt. Har problem med oron mest. Den finns ofta på morgonen när jag precis kommit upp men avleds då enklast genom att göra. Jag har mina rutiner. Sen på kvällen kommer den igen och jävlas. Det är ofta då men inte alltid som några öl kan vara inbillad smärtlindring. Har avstått hittills då oron varit avledbar ändå.

för att fly. Fly från situationer jag inte vill vara i, från mitt eget mående, från jobb jag inte vill göra. Jag undrar om jag inte skulle kunna vända det där till något produktivt. Som den här resan t.ex. Det står klart för mig nu att det här vill jag inte göra längre, och som en indikation på det har sugen varit sällsynt starka. Om jag är uppmärksam i framtiden, när jag drabbas av sug, så kan jag börja nysta i vad som orsakar dom, vad det är i min situation som jag vill fly från. Sedan kan jag antingen undvika det eller försöka hitta ett annat sätt att se på det. Som städning, jag avskyr att städa, men det blir ju inte renare av att jag ligger packad på soffan. Där får jag försöka se till hur mycket trevligare det är om jag har rent och snyggt omkring mig, för om jag inte tyckte illa om att ha det skitigt hemma så skulle det ju inte dra med sig några sug.

Jag reser hem idag, med blandade känslor. Det ska bli jätteskönt att komma hem, inte lika kul att åka hem. Jag kommer inte att vara hemma förrän i morgon eftermiddag, och eftersom jag är förkyld har jag svårt att tryckutjämna vid landningarna, så dels kommer jag att ha ont i öronen och dels kommer jag att höra dåligt ett tag efteråt. Och så kommer jag att vara trött förstås, helt upp och ned i dygnsrytmen. Men, jag får träffa min hund igen, jag får komma in i mina invanda, trygga rutiner igen och jag är en vecka närmare flytten. Mitt staket har äntligen kommit så snart får jag ge mig ut i skogen och hamra ner trästolpar. Attan, så kul det kommer att bli!

Ha en härlig dag allihop!

Solen skiner och jag drack inget i går, trotts att jag inte kunde sova. Somnade vid 4 tiden, sen vakna vid 8 somnade om och sov till nästan 10 det var skönt. Ingen abstinens ännu och rätt pigg.
Känns rätt bra och planen är att gå ut i solen, ficka lite ute i trädgården sen handla lite, göra mat till kvällen.
Ha en skön fredag. En dag i taget!

Heja dej, tummen upp för dina dagar och hoppas du kan känna glädje för att du är på g!
Förstår att du har det jätte tufft, men det vänder!
En dag i taget!

att ställa diagnos på sig själv Arlahare. Jag fick diagnosen utmattningsdepression för 14 år sedan. Psykiatrikern jag var hos sa att jag hade en atypisk depression. Åt massor av kolhydrater, kroppen gick på lågvarv, håret var risigt etc. När jag fick diagnosen förstod jag ju att jag haft depressioner tidigare i livet och jag och alkoholen klickade från första början. Hjärnan kickade igång och ruset var en tillfällig befrielse. Bortsett från att jag festade en del i 20-årsåldern så drack jag väldigt sporadiskt fram tills för ca 10 år sedan. Återkommande depressioner varvat med överkonsumtion. Till slut går det ju inte att säga vad som är hönan och vad som är ägget...
Skuldbelägg inte dig själv. Det är det sista du behöver. NU, gör du någonting åt ditt liv, det som varit har varit.
Känner igen din dag 11. Grått och trist, man vill inte dricka men man vill inte vara nykter heller. Man bara finns och låter tiden gå, också plötsligt är dagen slut.
Det kommer bättre dagar! :-)
Kramar

Hej Magnus!
Tror verkligen inte jag behöver leverprover för 1 antabus uppdelad på 10 dgr...
Dessutom har jag noll förtroende för sjukvården....

Men det går bra för mig hittills i alla fall, antabusen använde jag för att "bryta" mitt tvångsmässiga drickande, istället för att sluta på måndag (som det brukar heta)

Jag känner mig själv ganska bra, är en missbrukspersonlighet ut i fingerspetsarna, tilllåter mig byta ett missbruk mot ett mindre skadligt missbruk, för själva "drivet" kommer aldrig försvinna!
Så för tillfället jagar jag Pokémon med barnen istället...?
Tränar hästar för tävling och preparerar katter för utställning, allt som håller mig sysselsatt...och då mår jag som bäst.

Tack för din omtanke!

Har gjort om "sluta röka"-appen till "sluta dricka"-appen, där kan jag se hur många dgr jag varit nykter samt hur mkt pengar jag sparat, det sporrar en tävlings/missbruks-personlighet som jag...
Hittills 22 dgr och 906kr rikare.

Det kanske låter tokigt, men det hjälper mig!
Maken hängde på tåget, inte för vi kom överens om det, utan för att han inte tycker det är kul att dricka själv...en bonus, jag hindrar honom inte, JAG har fattat beslutet för MIN skull!

Till sist: hur går det för dig Taesa?
Tänker på dig!

Jag vill skriva för det hjälper mig att reflektera och att hitta nya tankar. Jag blir peppad och känner mig ibland väldigt duktig. Jag lider ju av duktig flicka syndromet. Ja den duktiga flickan finns ju inte egentligen och jag börjar likna Lars Lerin!

Tror det kommer komma till dig om du är nykter en tid, kanske nån av dina vänner funderat på samma sak, inte otroligt alls. Sök nya bekantskaper att göra nyktra saker med, som bio, cafébesök, träna osv. Jag lovar, de är värt varje sekund. Och passa på nu, livet väntar. Kram

Att dricka i självmedicinerande syfte som deprimerad är dåligt. Tror du skulle må bra av att pröva på nykterhet. Se hur det känns till att börja med och vad som händer med dig om du avstår alkohol. Det är det som är den plågsamma detalken med alkohol. Ett nyktert liv finner man nog bara som nykter. Sen är det nog jävligt svårt men inte omöjligt om ens vänner allihop tycker krogen är den mest narurliga sociala miljön, där får du tänka på dig själv och var ärlug mot dina vänner med dina tankar om att bli nykter.

Gick av bara farten. Ångesten kom när jag blev själv uppe. Trött hela dagen. På västfronten intet nytt.

det har du, jag tycker att du är en kämpe. Vi gör alla fel, många, många gånger, men nånstans måste vi börja säga förlåt till oss själva och förlåta oss för alla dumheter vi gjort. Att ha en massa ångest över det vi gjort hjälper inte, det är viktigt att försöka vända blad och börja på ny kula. Du har varit fri A nästan en månad, det är kanonbra, fortsätt kämpa. Sen att du har sagt upp dig från jobbet och lämna den där hemska chefen bakom dig som inte kan ge annat än hemskheter, det är nog otroligt stressande för dig. Att göra ett avslut är alltid början på något nytt. Stå på dig! Kram
Vet inte vad jag ska skriva egentligen, men vill nog bara skicka styrka och lite omtanke.

För dina tips!

Tack för dina kloka och välmenande ord! Jag försäkrar att ej döma mig för hårt men har nog en tendens att vara mycket hårdare mot mig själv än mot andra i min omgivning.
Ja full kraft framåt!