Senaste kommentarerna i forumet

Undran: när man druckit så pass länge och rel. mycket - borde man inte få (ta) hjälp av sjukvården med nedtrappning och slippa den värsta abstinensen, samt att mota risken för återfall? Typ benzo i akutfasen och sedan aversionsmedicinering, etc ? Vad säger expertisen?
/D

Det ska vara en njutning och då kan jag nöja mig med mindre. I stället för en flaska vin så får det bli en halv flaska vin. Ja det är en del av lektion nummer två!
Och att tänka efter innan, är det ett behov, en lust eller varför dricker jag just nu. Medvetenheten är första steget till förändring och till att rita min egen karta.
En bra vecka alla medsystrar och bröder

Hur har du det med ogräsrensningen? Jag tänker på hur förnuftig och eftertänksam du varit genom hela denna process. Det är inte konstigt att det blir ett fokusdropp. Du ska veta att jag tänker på dig ibland när jag passerar en ek. Då tänker jag mig att du sitter där, genom alla årstider, och med din hand på ekens trygga grova sträva stam berättar du för den allt du känner vet och kan.

Tusen tack för era kommentarer! Är lite sen att svara, jag är sån ibland.

Jag tänker på min resa. Att den pågått länge och i kuperad terräng. Och mest av allt slår det mig hur otroligt tjockskallig jag varit. Att det tagit sån tid, så många försök att rätta till mitt alkoholbeteende. Och att jag till slut begrep att nej, det här är inget jag rår på med goda odds. Och med det kom insikten att det var bäst att upphöra med alkohol helt och hållet. Men alltså, just denna trögtänkthet, den ... jag tror att det bland annat är den som kännetecknar en alkoholist.

Det är många nytillkomna här. Hej på er! Jättevälkommen! Jag vill bara säga, så här från min ringhörna, att oj, vad bra att ni tar tag i det här. Tappa inte modet. Häng kvar. Ett återfall; det är inget annat än ett gott tillfälle att lära sig mer om sig själv och hör till förändringsprocessen. Och nej, det säger jag inte som nån tafflig slags tröst. Det säger jag för att jag tycker att det är sant.

Muris, får jag stoppa in dig i örat och trycka på repeat? Då kan du få upprepa allt fint du säger och så kan vi lyssna till din väna raspiga förtjusande gälla stämma tillsammans och bara njuta och slicka i oss av allt självkänslofrämjande. Överens?

Ja ha då har suget startat, men jag ska stå emot, ska ska ska!

Under de senaste tre veckorna har jag druckit TVÅ gånger!! Jag är supernöjd faktiskt. Tråkigt att jag senast för en vecka sedan var besviken på mig själv, men om jag tänker tillbaka på för ett halvår sen ungefär så drack jag minst 3-4 gånger i veckan så jag är stolt över mig själv. Det går inte fort, men det går framåt ?

Du har rätt i att jag måste Andas. Jag målar upp en bild framför mig där jag inte kan låta bli att bli jobbig både åt mig och min man. Men jag måste ta tag i tanken och försöka vända den åt rätt håll.
Det är nog rädslan att såra och förstöra som skrämmer mig mest, jag vet ju hur jag kan vara.
Det som är viktigt är ju jag, men den tar jag inte väl hand om. Viktigt är min förhållande, mina nära relationer.
Någonstans på vägen tappade jag bort mig, nu ska jag försöka hitta mig.
Tack!

Andas.. en timme i taget. Om det är för mycket, andas och ta en minut i taget. Ha fokus på något neutralt när ni träffas kanske. Se en film om ni ska umgås. Ta hand om dig, mår du dåligt fysiskt säg det. Behöver du vara själv en stund, säg det. Andas. Drick vatten. Sov. Behöver du prata och inte kan göra det med din man, kontakta en jourpräst via telefon eller nätet.
Om detta inte är något du föredrar så tänk efter, vad vill du? Vad är viktigt för dig idag? Fokusera på det.
Jag tänker på dig.

Thelonelyone tack för dina ord. Det värmer då jag äntligen fattar att jag är inte ensam om att ha det så här. Alkis är de som sitter på parkbänken, inte vi som fungerar på dagen och verkar vara som alla andra, har varit min tanke. Men ju mer jag läser desto mer fattar jag.
Just nu är jag skitskraj för abstinensen och att jag ska bära mig illa åt mot min man, komma med anklagelser, dra upp gammalt skit och förstöra ännu en kväll.
Hur ska jag undvika dessa uppträden under abstinensen????

Känner igen mig i dig Amie, vill sluta och vill inte sluta 50/50 som någon skrev.
Jag tycker du är en kämpe och jag hoppas att även jag ska bli det.
Jag är skräckslagen för mitt drickande och samtidigt är jag skräckslagen för att sluta.
Sitter med en baksmälla och när jag vaknade tänkte jag att, "hur kan jag må så dåligt, det vart ju BARA en flaska vin" går upp och efter en stund kommer jag på att jag också drack ett glas svartvinbärsbrännvin, det tog ett tag innan jag kom ihåg det glaset.
ÅNGEST! Var ska detta sluta, just nu sitter jag här och hatar A men hur gör jag i kväll? Jag vill inte, vill inte

Gunda ,
Jag känner igen mig. Jag är ny här jag med. Jag har provat minska på alkohol samt sluta med alkohol. Det har funkat i perioder men har återgått till min gamla vanor. Jag har bestämt mig för att denna gång ska jag lyckas på långsikt. Jag kommer fokusera på att läsa på om vad som händer med hjärnan och psyket igen. Från tidigare erfarenhet har även jag hamnat i en ledsen period med självömkan även om jag faktiskt har ett bra liv. Det är inte konstigt heller då du fyller på med "lyckorus" till hjärnan när du dricker och när du tar bort det, dämpas glädje och nöjdhet, och ett stresspåslag sker även för hjärnan som vill ha påfyllning men inte får. Vi har en tuff tid framför oss och vi behöver vara snälla mot oss själva. Mer konkreta tips vid ledsenhet rekommenderar jag promenader och skriva journal. Le mot dig själv för att du är här idag och vill något mer med livet.

...du kom väl ihåg att köpa ägg och sylt?!
/D.

jobbat Lena! Inne på dag3 och känns bra, förutom att jag är kanonförkyld. Sover knappet på natten på grund av hosta, och känner mig oförtjänt trött och risig på morgonen med tanke på att inte en droppe alkoholen intagits. Tidiagre drack mig för det mest medvetslös innan sänggående och slapp hostan. Är det inte det ena så.....
:-)

Snöflinga, jag tycker du är jätte duktig du har ändå minskat ner jätte mycket under din vita månad. Jag vill också göra en vit månad. Men vet inte hur jag ska klara det.
Men du har peppat mig så att jag i alla fall fått tanken, har inte haft någon sådan tanke alls förut.
Stå på dig!! Kram, (Jag ska också stå på mig)

Hur gick det idag, Snöflinga?
Du är verkligen modig som vågar berätta dina tankar och vad som händer i ditt liv under din vita månad som du tycker är bajsbrun. Trots att du inte är nöjd över en del beslut du tagit under dessa veckor så har du ändock gjort ett stort arbete. Du kämpar på och vågar öppet beskriva vad som händer, det är ett steg på vägen.
Jag tänker följa ditt exempel och vara ärlig. Detta blir min första dag utan alkohol. Jag är nervös och känner mig orolig att jag inte kommer klara det den här gången heller. Just nu andas jag ut den baksmälla som inte borde hänt. Jag är less på den här situationen. Jag och min man har flyttat till en ny stad, jag känner ingen. Min man arbetar ofta borta vilket gör att jag blir ensam och det är då jag dricker.

Hej Tess222. Vad bra att du kan känna igen dig i Teaesa som beskriver mycket bra hur det kan vara att komma igång med en förändring. Antabus kan vara en bra stöttning. Det är bra om man har någon kontakt med vården då man äter antabus. Man behöver t ex ta leverprover eftersom leverpåverkan kan vara en bieffekt av medicinen.

Hoppas att ni vill fortsätta skriva här på forumet. Det vore kul att höra hur det går för er.

Vänliga hälsningar
/magnus
alkoholhjälpen

För mig kan ge mig sådant stöd och styrka uppskattas enormt. Jag tycker tar åt mig som en svamp av era ord! Kämpar framåt dag för dag.
Igår var första dagen som tanken på A kom i mitt huvud. Jag kände oh en flaska vin skulle vara gott men också känslan av att domna bort för en stund. Läskigt! Jag nästan slog till mig själv och tänkte sekunden efter fy vad läskigt alkohol-djävulen är, smyga sig på sådär. Nä alkohol löser inte mina bekymmer det är en sak som är säker. Igår titulerade maken oss som att vi blivit nykterister det kändes märkligt. Just order nykterist. Än så länge kan jag inte säga det har ju inte varit nykter så länge än. Däremot väljer jag uttrycker "jag dricker inte alkohol". Att säga att man är nykterist tyder för mig på att man ska ha kommit en bit på vägen och lyckats vara nykter. Kanske fel-tolkat. Och ja egentligen spelar det ingen roll vad man kallar det med just ju tänker och vrider jag ju på allt. I helgen ska maken och jag ha en helg utan barn då vi ska bo på hotell, shoppa, äta gott och gå ett evenemang på kvällen. Mysigt! Normalt brukar dessa tillfällen inkludera alkohol men inte denna gång. Det är självklart för oss båda! Det känns bra, kanske ges också tillfället att prata lite djupare utan vardagen som knackar på.

Kram till Er alla!

Kul att se hur ni peppar varandra. Fortsatt lycka till!

/magnus
alkoholhjälpen

Fan vad vi är bra!
Tog min antabus i dag, dag 3. Varit hos min A tant tillsammans med min man. (Vi har varsin) Känns alltid tufft o jag känner mej nere.... blir liksom påmind och får det bekräftat (läs nertryckt i halsen) att det är 0 som gäller o hur illa det är.
Suck!

Går åt rätt håll. Senaste 2 veckorna har jag druckit vin 2 ggr. Tyvärr typ 5 glas varje ggn. Men bara ute på restaurang. Aldrig hemma. Inte på helgen. Varje ggn har jag dessutom blivit så besviken att det inte varit så där härligt som jag hoppats.
Mest av allt går min stress ner när jag inte dricker alkohol. Vilket är parodiskt eftersom.det är stressen jag vill fly ifrån.
Tycker också att jag presterar så mycket bättre. Känner mig ändå usel som inte har avstått helt. Det är nog ändå mitt mål känner jag. Ett liv utan a. Och mer och mer känns det inte som hela världen... kämpar på en dag i taget.

Tack för erat stöd och bärhjälp, det behövs just nu.
Är som du skriver Heueh räcker man tappar fokus ett ögonblick så växer fel tankar.
Jag vill inte ha ett glas jag vill stänga av, dvs bli skitfull vilket är helt absurt.
Men idag skall jag använda dagen till att klippa ned det som växer och tvinga in mig på rätt väg.
Så många sanningar skall upp bordet idag och skriva ned allt jag kommer på.
Önskar er en fin dag med beslut som passar er väg

Också en morgon, hoppas du fått kaffe nu och att dagen blir bättre.
Eller gå och lägg dig en stund och sen börjar du om ?

Det har uppenbarligen varit strömavbrott inatt, så min väckarklocka visade fel. Dessutom var det dåligt väder så hunden tyckte det var helt ok att ta sovmorgon. Min son ska på kurs och behövde gå upp lite extra tidigt, samtidigt som jag behövde handla lite förnödenheter eftersom jag blir utan bil i tre dagar. Så klockan sju var jag på ICA och sprang runt som yr höna samtidigt som min son panikpackade. Klockan är snart åtta och jag har inte ätit frukost än, så det blir inte fler rader än så här idag.

Ha en bra dag!

Svårt att hitta en balans just nu på alla plan. Jag är trött och irriterad och orkar inte med. Förundrades över hur fort någon annan löste ett problem på jobbet igår. Intalar mig att min långsamhet beror på att jag aldrig får jobba ostört. I min roll är jag alltid tillgänglig för alla och därmed har jag för många bollar i luften för att hinna bolla klart med någon specifik.
Stress och a hör ihop för mig.
Förkyld och trött idag på dag 4.
Svårt att hitta balans i hur hård jag ska vara mot mig själv med a också men jag vill köra nolltolerans. Jag behöver en längre vit period.

Jo observatör, alkoholen gör oss galna, a gör oss personlighetskluvna, och a gör oss främmande för oss själva och andra. Jag kan inte säga att det är ditt fel heller, när man sakta glider över i missbruk, beroende. Det är så det fungerar, för vissa aldrig, för andra senare och för andra tidigare. Det är inget man kan hjälpa, inget man strävar efter eller ens vill. Det är när polletten ramlat ner, som man har ett visst ansvar för att förändra, vilket du ju gör nu. När vi inser maktlösheten inför a. Då kan man börja kämpa. Din man hade gått ifrån dej för länge sedan om han tyckt o tänkt som du om dig själv, men han ser den person du ÄR och kämpar på han me. Ta all hjälp du kan få, sluta slå på dig själv. Du är värd det bästa och sätt igång kampen mot a med oss härinne. Stor Stödkram