Senaste kommentarerna i forumet

Dag 53 onsdag och mår toppen. Inga sug eller tankar på alkohol finns. Är hungrig på att leva istället.

Linn, tack. Lite godis ibland mår man inte dåligt av. Chips och glas är andra favoriter när jag vill ha något gott.

Först tack till Jullan65 och Fredde..skönt med ett snabbt välkomnande,har läst båda era trådar.
Kämparglöd tillbaka till er båda.
Vi har väl alla vår ryggsäck med olika innehåll som gör att vi är här,en reflektion som jag gör är att i början är allt party party med A.
För att sen gå över till någon form av självmedicinering,mot ångest i vardagen.
För egen del började det för några år sen..Gick totalt in i väggen på jobbet(driver eget företag sedan 24 år tillbaka) kändes bara tomt och meningslöst,uppsökte vården och fick alla möjliga former av hjälp,medicin,samtalsterapi och div annat..Tyckte inte att något hjälpte.
Så jag har väl lallat runt och känt mig missnöjd med det mesta sen dess.
Dock druckit ganska normalt på helgerna..två-tre starköl fredag-lördag,lagom för att känna alkoholens positiva effekter i avslappnande syfte.
Men har inte varit någon jättekul person för min omgivning,mest likgiltig faktiskt.
Den stora käftsmällen kom i början av detta året,min sambo sen många år träffade en ny man och vi separerade..(fullt förståligt idag,var som sagt inte kul killen)
Strax därefter började min självmedicinering mot detta..A..funkade ju att dricka på vardagar oxå när man mår piss..eller hur.?
Har kört på hårt sen dess,fram till denna veckan..men känner att nu är det nog.
En liten fråga jag ställer mig,och givetvis kastar jag ut den till alla som kan tänkas ha svar eller synpunkter..
Har av läkare fått utskrivet både insomningstabletter och stesolid,känns som en hjälp när man ska lägga av med A.
Känner att man kanske fuskar lite,(torrfylla) man har ju helt uppenbart missbrukargenen i sig oavsett om det gäller A,tabletter eller snus.
Tacksam för feedback på detta..Vill ju inte göra sig själv en björntjänst,nu när man tar tag i detta.
Nog för nu..skulle kunna skriva en halv roman när man börjar...men ni måste ju orka läsa det oxå.

//Sludrick

Ja, här är vi alla lika under solen! Kampen pågår i oss själva men här kämpar man lite gemensamt med andra och det lindrar lite och ger hopp och tröst.

du beskiver så bra.. man fantiserar ihop en verklighet av vad ett glas vin gör för känlan.. men hur är verkligheten? den stämmer sällan överens, jag har iallafall lurat mej själv, för jag vet att jag alltid blir för full, eller är på väg att bli för full och om jag inte blir det kan jag nästan undra varför jag drack, vad var poängen, kunde ju ha druckit något utan alkohol? ja man tänker inte så i stunden men efteråt..

ler när jag läse rom din känsla och hur bra du verkar må utan den. för mej har det gått tre dagar och jag känner redan en liten sorg för framtiden, men som ni skriver, en dag i taget, jag tror du gör helt rätt kanske dumt att knycka hela framtiden i ett svep- en dag i taget, en period i taget, sen fortsätta med en dag i taget lycka till starka kvinna, jag hoppas jag kommit lika långt som dej snart <3

Jag har scrollat igenom och läst era inlägg här, så sjukt vad vi är lika i våra beteenden! Allt som skrivs om självbedrägeri och hur man bara går till bolaget utan att tänka och sedan vakna med svår ångest.. Det är ju jag! Har precis hittat denna sidan för inser ju själv att såhär kan man ju inte leva.

Och välkommen hit! Bra att du börjar skriva och läsa här, det är alltid en bra början i rätt riktning. Många av oss känner igen den där hopplösheten du känner. Man vill bara dra täcket över huvudet och vara kvar där för alltid. Tänk på att ruset du längtar efter är så kortvarigt, så kortvarigt. Smällen som kommer efter är inte värt det. Har hört och läst att suget avtar efter en halvtimme. Som att rida ut en våg. Ta en halvtimme i taget .. Vet inte hur din bakgrund ser ut men jag har själv sökt läkarhjälp och fått Naltrexon utskrivet som jag känner hjälper mig från suget nu iallafall. Har precis börjat ta dem men är tacksam för alla fina dagar jag känt utan det hemska suget och tankar kring alkoholen. Jag har ju kämpat under många år och trott att jag är på banan men halkat dit igen. Det är en tuff kamp vi för som har alkoholproblem det är helt klart men det lindrar lite att veta att man inte är ensam. Så skriv och läs här det är ett tips iallafall. Kram /P

Klokt att du kommit till insikt och gjort ett val till att välja bort eller minska ner på A:) Det är första steget i rätt riktning och till ett bättre mående:) Så kämpa på och hämta kraft här inne om du känner att viljan inte är på topp för det ger en kraft att fortsätta kämpa.Ha det gott:)

18 vita dagar:)

Du behöver inte be om ursäkt man skriver när man har tid och lust och ork:) Jag känner igen detta att stressen triggar igång suget på alkohol och att tankarna att dricka kommer som ett brev på posten. Det är då ens vilja testas på riktigt för tankarna snurrar runt i huvet och det blir en kamp inom en själv och det är inte lätt alla gånger.Vad bra att du tog beslutet att inte dricka det var starkt gjort av dig:) för klarar man det så känns det så bra inombords efteråt och man blir stolt över sig själv och man känner sig lite starkare för stunden i alla fall.Jag har själv kännt mig stressad och inte mått så bra dom sista veckorna men man är starkare än man tror för stressen och suget och alla negativa känslor går över efter ett tag och det hjälper inte att fly genom att dricka det blir bara en ond cirkel av allt till slut. Ja man måste försöka hitta andra sätt och nya sunda vanor som får en att må bra istället:)

i säng. Jag har nått den ålder nu då ingen förväntar sig att jag ska jobba, rent fysiskt. Jag ska stå lite vid sidan av och peka med hela handen, ge råd och anvisningar och bara vara till hands. Så blev det inte igår, vi var kort om folk, så för första gången på länge krälade jag på golvet, klättrade på ställningar och släpade på tunga maskindelar. Kontorsjobb är underskattade. Jag var helt ledbruten när jag sent omsider kom till hotellet, smutsig från topp till tå, genomsvettig och grundligt trött. Jag lade mig ner att vila, bara för en liten stund, och vaknade fullt påklädd klockan två på natten.

För några år sedan hade det sett annorlunda ut. Jag hade satt mig framför tv'n och börjat hinka i mig diverse brända och destillerade drycker, så småningom slocknat i fåtöljen och mått därefter när jag vaknade. Jag kan inte säga att jag hoppade ur sängen med ett hurrarop i dag precis, men jag mår helt ok och det känns inte som om jag just har överlevt ett möte med en ilsken elefant. Hur i själva h.e kunde jag leva så? Det är en gåta för mig hur jag i så många år till den grad kunde misshandla min kropp och mitt psyke och ändå vara vid liv idag. Jag kan bara säga att jag är oändligt tacksam för att jag har hittat ett bättre sätt att leva och har en chans att njuta av ytterligare några år av medveten tillvaro.

Det är helt upp till mig. Allt jag behöver göra är att hålla mig nykter, efter allt jag har utsatt min stackars lekamen för genom åren som gått är det det minsta jag kan göra för att kompensera. När jag hade min sju år långa period av nykterhet lyckades jag bibehålla minnet av ljummen amerikansk öl, den där smaken av ull i munnen som jag fick av den första klunken. Varje gång mina tankar började ta snedsteg så dök den där smaken upp. Jag kunde känna den rent fysiskt, även efter flera års nykterhet. Det var då, just nu letar jag fortfarande efter någon minnesbild som är stark nog att använda för en lång tid framöver.

Ha en fin dag alla!

Glad att du får känna dig lätt.

Hej liixz, det låter inget vidare tänker jag, även om jag oxå haft black outs flera ggr. Kan ju verkligen hända nåt farligt....olyckor osv. Äter du någon medicin, som kan påverka a negativt. Har du någon sjukdom, fysisk el psykisk?? Annars är väl rådet, drick endast lite, typ en öl eller två.

Har du en egen tråd man kan skriva i? Svarar i denna så länge. Jag är precis som du beskriver dig själv. Längtade alltid efter det där ruset. Ruset som på kort sikt var underbart men som på lång sikt bara förstörde. Testade att ha många och långa vita perioder för att sen tro mig kunna dricka måttligt igen. Funkar kanske ett tag men efter några gånger är man tillbaka i skiten igen. Vet att det finns de som tror sig kunna lära sif att dricka måttligt och normalt efter att ha varit i ett beroende men de som lyckas med det är nog inte många tyvärr. Jag är iaf inte en av dem. Mitt tips till dig är att vara ärlig mot dig själv i första hand och efterhand mot din omgivning. Acceptera att du är alkoholist och ta det därifrån. Jag tvekade flera år innan jag var ärlig med mitt beroende och med facit i hand så borde det skett mycket tidigare. Skammen jag kände för att inte vara normal i förhållandet till alkohol är ingenting mot vad alkoholen gör mot oss som är allergisk mot den genom ångest, skam osv. Önskar dig lycka till!
/ Answe

Välkommen och kämpa på.

Försök skaka av dig det värsta obehaget, se det som du lärt dig o gå framåt igen.

Det var en frizon. Det värsta nu är att jag har ljugit.

Ja de är ja. Hatar denna skit som förstör så mkt. Hat försökt många gånger att sluta. Tror att ja kan dricka måttligt men dr går inte. Bestämt mej nu. Tar tacksamt mot alla råd o tipps av er här. Just nu ligger ja apatisk i sängen o längtar efter ruset som blir av alkoholen.

Hej! Jag ber om ursäkt för sent svar. Ja det stämmer så väl det som du skriver. Igår blev jag stressad och jag blev sugen på vin. Jag har blivit informerad om att stress och alkoholsug går över av sig själv efter cirka en halvtimme. Jag intalade mig själv att jag bara behöver motstå alkoholsuget en liten stund och att det sedan går över. Jag drack inget och stressen minskade efter en halvtimme. Ja, jag håller med dig. Det är viktigt att etablerar nya och goda vanor.

Dessa förrädiska mässor och event! Förstår dig precis när du beskriver det som en bubbla. Det är så det känns en egen liten värld där vardagen och ens små regler och löften plötsligt är som bortblåsta. Det är inget konstigt i mina ögon att du föll dit. Klassisk fälla. Men nu är det bara att ta nya tag igen på hemmaplan. Det fixar du!

Vaknar pigg och nykter. Igår var en hektisk dag med många prövningar. Både på jobbet och hemma. Var på ett event där det bjöds på vin men kunde lätt tacka nej. Så nöjd, tidigare hade det varit svårt! Framåt eftermiddagen ringer en god vän och frågar om vi ska ut och äta och ta ett par glas vin. Nu blev det jobbigt. Men jag hör mig själv säga att det får bli en annan gång för jag har lite att göra hemma. Blev nästan själv förvånad över mina ord för jag har nog aldrig tackat nej till en sådan invit utan att vara uppbokad. Jag känner mig stolt över mig själv för detta. Det är vid dessa tillfällen jag brukar vara svag och falla efter och kvällen kan sluta hur som helst. Även fast det är en sketen tisdag och arbetsdag dagen därpå. Men inte den här gången. Känner mig lätt trots det grå vädret. Kommer bli en bra och alkoholfri onsdag!

Efter en månads stolt nykterhet tog jag ett MEGAÅTERFALL i helgen. Var bortrest på mässa, i en kul bubbla. Har lovat min man att inte dricka men har blåljugit att jag var nykter. Han tror mig och är stolt.
Jag mår piss. Kan jag förlåta mig själv?

17 dagar utan och går upp och ner. Klev över tröskeln på min nya lägenhet igår och vill verkligen att mitt nya hem blir en plats utan alkohol, kommer göra allt för att det ska bli det. En plats, ett hem där jag mår bra och mina barn mår bra. Är bara rädd att när allt lagt sig, när jag sätter mig ner, att alla dåliga tankar kommer.

Ja tänk vad viktigt det är med allt basic, som mat , sömn, lugn osv. Ha en kanondag heueh.

Hel rätt!! Bättre att bara tabort alkoholen ur sitt liv. Vet hur svårt det är att "bara" ta 2öl m.m.
Kämpa på Trasigkille! Tillsammans är vi starka!! Vi motiverar varandra:)