Senaste kommentarerna i forumet

Bra jobbat. Tyvärr drack jag upp mina sista droppar jag hittade.

Ja, Heddali ... Nu for tåget förbi igen. Har otroligt mycket att fixa o svårt att veta hur jag ska få ihop det... Och som ett brev på posten kommer tankarna på att det skulle vara gott med lite vin idag. MEN jag dricker inte längre, jag dricker ju faktiskt inte. Att det ska vara så jäkla svårt att förstå.
Längtan idag handlar inte om att det skulle smaka gott, det är enbart avkopplingen jag är ute efter. Vet också att den inte funkar särskilt bra. Jag blir ju bara trött och får orediga tankar och mår dåligt dagen efter om det blir för mycket, men just nu är jag sugen. Har inget hemma och vill egentligen inte ha om jag nu tänker efter, men vanans makt är stor och där är jag nu.
Måste verkligen skriva här när det här sätter in. Jag hör ju till de som tror att jag kan dricka ibland och det fungerar ju till viss del, men jag kan verkligen inte dricka "ensam" hemma. Jag kan inte släppa på mina regler om "bara i sällskap". Två glas, högst 3 om det är speciellt. Vet att om jag gläntar för mycket på dörren, så blåser den upp på vid gavel. Har haft dialoger den sista månaden om att "kanske lite vin ändå till helgen" - jag klarar det nog nu. Köpte också 1/2 flaska + en halv flaska att ge bort och 1/2 flaska som back up, för två veckor sen. Genialt, kunde dricka 1/2 flaska öppet för jag hade ju sagt att det passade till maten.... Drack 1/2 flaska i smyg parallellt - den fanns ju hemma. Den sista 1/2 (presenten) slank visst också ner under natten... Ni förstår kanske själva att man inte mår så bra efter så mycket vin helt "otränad" Eftersom jag dricker så sällan nu, så är det ju också lite annorlunda i ångest o avsky för drickandet. Mer likt den ångest jag hade när jag yngre och mådde fysiskt dåligt om jag drack för mycket. Förstår att det är stressen som gör sig påmind. Jag behöver koppla av. Stress och gamla vanor, "tvånget" att dricka ur flaskorna. Ja, jag är verkligen inte där att jag har ett okomplicerat förhållande till alkohol. Men ligger under riskkonsumtion... Nja, lite för mycket på en och samma gång, men om man bortser från det.... Tror att jag behöver livslång kontroll om det överhuvudtaget är möjligt att dricka.

Hoppar inte på det där jäkla alkotåget idag i alla fall. Skriver lite här istället.

Det är alltid jobbigt när ens djur går vidare, men tiden läker ju.
Kämpa vidare, detta fixar du?

Det har blivit alltmer viktigt för mig att bottna i det jag säger och det jag gör. Och det är både skönt och en lättnad att lära sig att tala om sig själv vilket jag gjort dom sista åren. Men allt delar jag inte med mig av! Och jag vill vara människa inte en diagnos eller en kategori av människor.
Fortsätter min träningsveckavecka och fyller loggan med nollor.

.. och jag känner igen mig. Jag har också svårt att sluta på fest. För mig enklast just nu att avstå helt. Och nödvändigt eftersom all energi går till barn och den svåra situationen på jobbet. Får se framöver hur min strategi skall se ut. Då kan jag ta inspiration från det jag läser här. Tack för det!

har läst din tråd, känner igen mig. I att inte kunna stoppa på fester. Känner även igen att det varit mitt psykiska tillstånd som gjort att jag helt enkelt inte orkar med a längre. För mig även onödiga glas vin på vardagar t ex när jag lagar mat. Känner mig mycket piggare nu efter 3 veckor och 2 dagar. Tycker det är svårt att uttrycka sig här, så att det blir rätt. Men tacksam att kunna läsa om era resor. Jag har inget sug idag. I förrgår när jag kände ångest kom tanken på ett glas vin, men det vår så skönt att veta att det inte var ett alternativ. Helgen som kommer är jag barnfri (lever varannan-vecka-liv). Jag tänker hitta på saker som inte har med a att göra. Kanske bio. Gå på någon utställning. Träna. Hemma-kväll i soffan. Oh - det kan kännas lite småtråkigt men det kommer gå. Fast det känns även skönt och som något jag inte gjort sedan jag skiljde mig för drygt 2 år sedan. Det är dags för mig att ta hand om mig själv. Ta hand om dig Allva! Jag kommer kanske också ha en begränsad a-strategi framöver. Men just nu klarar jag inte det.

Samma här Lena72.
Fick sån längtan till min lilla rosa vinbubbla.
12 dagar idag.

Ska försöka vara lite stolt. Har precis hämtat ut Naltrexon på Apoteket och slängt i mig piller nr 1. Hade telefonkontakt med läkare och vi kom överens om att jag ska ta en tablett dagligen i minst 2 månader så får vi se hur det känns. Kan jag inte avstå ändå så kör vi på Antabus. Får ett telefonsamtal av sköterska som ska kolla upp mig om en månad. Det känns bra tycker jag. Har en plan liksom. Det finns verkligen hjälp att få när man behöver den. Man behöver inte kämpa själv om man inte vill. Det finns många med öppna armar som gärna ställer upp om man bara tar steget och ber om det.

Första veckan är värst sedan blir det bättre och du kommer få ditt liv tillbaka. Ensamhet ja den finns där och är jobbig. Här kan aa fylla en funktion att prata med personer som genomlidit eller genomlidit samma problem som du. Bra att du kontaktat sjukvården jävligt bra gjort. Var stolt över dig för det. Jag har lätt att kasta skit på mig själv men min psykolog sa till mig att när saker händer och man tar sig ur detta så får man se det som erfarenheter inte problem. Var nu stolt över dig själv.

Vad skönt! Jag sörjer mitt vin o min lilla bubbla. Mycket sug o känner mej trött o seg. Njut att det går bra men sänk inte garden!
kram

De som inte kan minnas det förflutna är dömda till att upprepa det.

Bra jobbat, riktigt starkt. Hur har du gjort, vilken strategi? Eller slutade du bara?

Vi kämpar på!
Kram

Det är imponerande och jag tar rygg på dig. Stort grattis till din kämparglöd

Dag 3! Haft en ganska lugn natt, vaknar ledsen, svårt att släppa taget och lägga min skuld på hyllan. Har iaf inget sug vilket känns skönt. Ska ta mig ut och andas frisk luft och ta in bra intryck från naturen idag!

Hej! Jag har läst din tråd och känner igen mej. Du får gärna läsa min berättelse om det nu kan vara till någon hjälp. Jag tror tanken om ett längre uppehåll är väldigt bra. Jag höll upp i en knapp månad utan problem, lite längre hade inte skadat.
Jag dricker aldrig hemma, bara på krogen men har då svårt att stoppa. Men det är till stor hjälp att ha haft en nykter period, för då vet man att det ofta går bra. Man blir stärkt.

Dag 46 onsdag, det känns bra ända där inne. Inte perfekt men tillräckligt bra. Jag har inte sett alkoholdjävulen senaste tiden men är säker på att han väntar på rätt tillfälle att visa sig. Stor dag idag då jag gjorde comeback på träningsbanan. Stort. Magiskt.

Kämpa! Jag finns här med!
Kram

Känns inte lika tungt idag. Min man är hos A tanten och får rådgivning o stöd. Inte hos min tant utan en egen. Det var jag som tyckte han behövde prata av sig ändå känns det lite konstigt att han sitter där o pratar om mej....
Blir en nykter dag! Tror jag....

Vaknar och jag mår bra. Inget sug och känns som jag har det oförskämt lätt. Men det gäller att inte vara för säker. Jag är tacksam för den här sidan och det är så mycket hjälp att läsa och skriva , det gör att jag kommer ihåg hur jag inte vill leva mitt liv igen. Tack alla som delar med er av era liv.

Känner mig helt slut och dränerad. Har inte druckit sen i lördags så det här blir alltså fjärde nyktra dagen. Är helt förundrad över att min kropp reagerar så här. Är jag verkligen så illa ute. Jag vill ju tro att jag är på väg att bli sjuk eller nåt men innerst inne så förstår jag ju att det är abstinens. Kroppen skriker efter alkohol. Har inte haft nåt mentalt sug än ( konstigt nog) men kroppen protesterar högt över att inte få sitt gift. Vill bara att kvällen ska komma så jag får gå och lägga mig. Ingen kul tillvaro men jag är åtminstone nykter och alternativet vore katastrofalt. Att dricka alltså... Vill inte! Kämpar på, det är ju dessutom Lill-lördag, vilket måste vara det löjligaste namnet på en dag. Påhittat bara som en ursäkt för att få festa till det lite...

Känner mig mycket fräschare än tidigare. Starkare och klarare. Det syns lite grann på vågen. Jag kan pussa på mina barn närsomhelst. Snart kommer en barnfri helg och det gäller att hitta på aktiviteter som gör det lättare att avstå. Kanske bio? Tror jag kommer försöka avstå a helt i 90 dagar och under den tiden lägga upp en strategi för framtiden. När jag läser här inser jag både att jag verkligen har ett problem, men även att jag dragit i handbromsen ganska tidigt.

Jag blir lite blank i mina tantögon:)
Ha en bra dag heueh / mt

på de som tagit sig in här redan i unga år och börjat ta tag i sitt problem. Annars verkar det ju som om medelåldern är hög bland de alkoholister som har kommit igång med förändringsarbetet på allvar. Kloka ungdomar måste jag säga. I mitt fall tog det ett bra tag innan jag insåg hur stort mitt problem var. När kroppen är ung är det ju lättare att handskas med bakfyllan, man kan jobba sig igenom den utan större bekymmer. Personligen tyckte jag inte de psykiska konsekvenserna blev så svåra heller, inte i närheten av vad de är nu.

Ofta, när jag var ute och jobbade, bar jag med mig en väska hela tiden. Jag sade till folk att den innehöll mitt pass och annat värdefullt och att jag inte ville lämna den ur sikte. Annat värdefullt var naturligtvis en flaska whisky och munskölj. Då och då smet jag in på en toalett och tog en klunk ur vardera flaskan, bara för att ta mig igenom dagen. Men jobbade gjorde jag, och det verkar som om ingen märkte något. Eller kanske dom inte brydde sig, jag var ju inte en anställd och jag gjorde mitt jobb. Idag skulle det där vara omöjligt. Men det är vatten under broarna nu, jag är innerligt tacksam att jag sent omsider har hittat hit.

Jag har en stor inglasad balkong, ett av fönstren brukar stå på glänt eftersom jag ofta går ut där och röker. Igår satt det en talgoxe där inne när jag kom ut. En liten livrädd stackare, som inget hellre ville än sprida vingarna ute i stora vida världen, men som inte förstod sig på det här med fönster. Jag började öppna så många av dem som möjligt för att ge honom en större chans och när jag vände mig om var han borta. Senare följde hunden mig ut och visade stort intresse för baksidan av en bänk och där satt den, den stackars fågeln, han hade gömt sig efter bästa förmåga. Några minuter senare fick han sin frihet. Att se honom flyga iväg gav mig en härlig känsla av att ha åstadkommit något. Att släppa ut den där fågeln värmde på ett sätt jag inte har upplevt på länge.

Ha en fin dag allihop!

Jag har gjort programmet tre gånger och nu tredje gången så funkar det för mig. Jag har satt ett nytt mål och känner mig rätt så nöjd med mig själv. Loggan har hjälp mig att begränsa antalet glas.