Senaste kommentarerna i forumet

i alla fall. En av de hypoteser jag har haft beträffande min onda fot har varit att den är full med metastaser och att jag kommer att dö innan jag hinner flytta till mitt nya hus. En annan har varit att dom skulle bli tvungna att amputera foten. Jag har redan klurat ut hur jag ska modifiera protesen så att jag kan fortsätta köra min sportbil. Det visade sig vara hälsporre. Obehagligt men behandlingsbart. Klar antiklimax. Jag vet inte varför jag gör så där, kanske är det djävulen på min axel som ser sin chans: "om du ändå ska dö så kan du lika gärna dö full".

En eloge till vår vårdcentral är på sin plats. Efter medias alla domedagsskriverier om vården på sistone så förväntade jag mig en månadslång väntan men en och en halv timme efter min första telefonkontakt med dom hade jag träffat en läkare och fått min diagnos. Den personal jag träffade var trevlig och effektiv och läkaren pratade svenska. Nu pratar jag inte om nationalitet utan om det faktum att han inte svängde sig med en massa oförståeliga latinska termer utan förklarade så att t.o.m. jag förstod.

Heddali skriver i sin tråd om hur man ställer orimliga prestationskrav på sig själv. Jag gör samma sak, varje gång jag känner att jag är på väg att klara en uppgift så höjer jag ribban. Jag ger aldrig mig själv chansen att bara luta mig tillbaka och njuta av en framgång. Det där innebär att jag lever med en konstant frustration som jag tror kan vara en av mekanismerna bakom mitt missbruk. Jag behöver nog sätta upp delmål i livet, och inte sätta nya förrän jag uppnått dom gamla.

En övning jag ska göra för att komma tillrätta med min hälsporre är att stå på tå på ett trappsteg med hälen hängande utanför och göra långsamma tåhävningar. Ett tips: om man har en fernissad trapp utan halkskydd så är det inte tillrådligt att göra detta på det översta trappsteget.

Ha en skadefri dag allihop!

Nu fortsätter jag på min väg med träningen och med att försöka hitta allt som är positivt och som jag mår bra av. Drack fika och åt tårta i går med exmaken och dottern var så nöjd med att mamma och pappa dricker kaffe!
Och jag konstaterade att det är miltals kilometrar mellan våra liv och var det önskedrömmar? Jag vet inte och får fundera mera.

Dag 33 torsdag, finns inget som jag direkt vill skriva mer än att påminna mig hur underbart livet är utan alkohol.

Är riktigt imponerad av ditt icke drickande, vill egentligen bara säge det!
Fantastiskt bra jobbat och härligt att du delar med dig, det inspirerar☀️??

Sjutton dagar avklarade..

Men när ska jag sova? Snittar tre timmar per natt och har gjort det i cirka en vecka.
Första nyktra veckan sov jag bättre.
Trött på dagarna men med lite fixarglädje i kroppen ändå.. Pigg från 22:00 till 03:00 eller framåt 4. Somnar och vaknar till och från, går upp vid 8?

Ja!! Det är underbart att vara nykter. Slippa ha hjärtat i halsgropen när telefonen ringer eller när man ska iväg med frugan och storhandla under rusningstid, bakfull och ångest på Ica är inget man vill återuppleva.
Kämpa på och lycka till, fortsätt att skriva.
Vädra dina tankar om du känner för det.
Här är det ingen som dömer en, och det är väldigt skönt.
Har man gjort tokiga saker på fyllan finns det alltid någon som är värre?

Bort dubbelinlägg?

Finns väl en hel del litteratur inom området? Alkoholvetenskapen är lite oense om vad som är möjligt för en Alkoholist. Hoppas iallafall att du lyckas nå ditt mål. Huvudsaken är att man mår bra och att omgivningen orkar med en..
För mig finns nog bara en väg och det är total avhållsamhet.
Vet att det kommer bli tufft under Jul, inte för att jag supit mig full då, men jag är så svag för Julöl och en snaps till sillen.

Lycka till o kör hårt

För mig är det så att alkoholen kanske lägger en dimridå över mitt dåliga mående så länge jag är full, men sedan kommer det tillbaka med än större kraft. Jag har varit tvungen att ta tag i mitt liv på många områden. Jag mådde verkligen inte bra och fick så småningom diagnosen depression. Troligvis har jag en bipolär sjukdom också... Att må bra när jag är nykter blir svårare och svårare ju mer skam och ångest orsakat av fylla jag måste handskas med.
Utan alkoholen måste jag ta tag i det som det EGENTLGEN handlar om... Min kassa självkäsnla, mina dåliga livsval och mina destruktiva mönster. Ett hårt jobb, men vad är alternativet?

Kärlek till dig! Kämpa på. <3

Testa citronvatten med tunnskivad gurka lite is och ett fint glas,, då är festen fixad.
Sen gillar jag att dricka Loka/Ramlösa med olika smaker.
Tuggar även på ingefära när jag känner sug, men det är väl mest för att jag inte ska snusa sönder läppen totalt, men jag får för mig att det hjälper lite
Sen finns det ju massa roliga Tesorter i lösvikt, jag dricker vaniljte eller Så river jag ner Ingefära i kokhett vatten med lite citron..
Du får testa!! Är ju något att syssla med också.
Nackdelen är ju att jag springer på toaletten typ var 7 minut,, men då är jag ju sysselsatt den tiden?

.. jag ska göra mitt bästa.
Jag undrar verkligen hur människor gör för att vara nyktra och samtidigt må bra

Välkommen och bra kämpat .

Jag e me o kämpar

Räkna med en vecka, kanske 10dgr innan det vänder. För mig tar det ca 10dgr innan jag kan känna att jag mår bättre, sover bättre osv. Kämpa på

Någon som kan tipsa om någon bra bok förresten, skönt att läsa när sömnen vägrar infinna sig

Det har gått bra i dag och ikväll, med bra menar jag inget vin. Men mår fortfarande skit, har också dragit på mig en förkylning och feber så jag är osäker på vad som är orsaken till mitt dåliga mående. En kombination antar jag. Nöjd ändå kryper jag till sängs och har inte ens i tanken tvekat att detta måste jag göra. En dag i taget

Du blir garanterat piggare och mår bättre allteftersom dagarna går. Grattis till dina 3 dgr.

Bra jobbat! Du kommer att fixa det här galant.
Tillsammans är vi starka.
Kram!

Nu är jag inne på tredje dagen denna veckan. I måndags drack jag vin och rensade hela barskåpet, det var faktiskt en mysig kväll och ett "vackert" adjö men en liten sermoni.

Igår blev kvällen konstig där jag kände mej hög som ett höghus och min man som kände sig besviken på mej (trotts att jag inte drack)

MEN i dag har jag klippt mej, fixat ögonbrynen myst och känner mej på G! Sitter i soffan med en kopp the och känner mej helt ok! Mer än ok, jättebra faktiskt! Tack för pepp, det lär behövas nu de första dagarna...
Kram

Min man åker bort i jobb och stora barnen är hos sin pappa. Det är bara jag och lillan på fyra år. I vanliga fall så hade jag bunkrat upp med vinare som jag skulle få att räcka ända tills nästa måndag. Jag önskar att min lilla dotter inte var autistisk. Så att vi kunde ha små diskussioner. Såna där charmiga diskussioner som småbarn kan ha med sina föräldrar. En av anledningarna till att jag har halkat in i alkoholens käftar är att det har tärt på mig med en sexmissbrukare till make som har asperger och en liten som har autism. Allt med maken har blivit mycket mycket bättre. Fast mitt sätt att koppla av från denna stress har just varit att dricka. Jag skäms. Jag vet att jag är en bra mamma och jag ska ta mig ur detta beroende. Jag ska! Men tufft är det.

3 dagar snart avklarade. Tredje dagen värst men hoppas det vänder nu. Nästan tröttare på mornarna än när ja är bakis men är ju rätt taggad att se om längre nykterhet gör att jag blir piggare.

Men härinne känns du inte som nån katastrofpilot, utan som lugnet själv. Känns tryggt att du är här, Levande. Tänk vilken betydelse din läkare har haft. Fler som han, och fler som du behövs!

- supertrött mentalt. Känns som det är segt att tänka
- konstig känsla i kroppen, inte ont men skumt
- blev ingen träning. Men det blev vit dag.

Heja oss! Kram!

En timme i taget.
Det är så jag måste tänka. Hoppas det går bra för dig!