Senaste kommentarerna i forumet

Gick en period hos en fantastisk alkoholrådgivare men hon har slutat.

Hej Helena67

Hur går det, hur mår du? Ligga med ångest och läsa sjukdomar på nätet gjorde mig galen av rädsla.

Hej Lena72

I ärlighetens namn sådär. Bra början på sommaren och ett sämre slut.
Hur går det för dig? Har du kommit ut ur helvetet?

Hej Jozan40

Första tiden var nog ångest över hur korkad jag varit och vad jag missat men samtidigt oootroligt skönt att orka gå ur sängen. Sömnen var ett helvete, vaken 48 timmar sedan en natts sömn som klubbad. Om inte Netflix funnits så undrar jag om jag hade fixat det hela.

Hej Lotta 222

Hur går det? Ser nu att du skrek på hjälp i juni.

Du klarar just nu inte att hålla dig nykter på egen hand, va bra att du tar steget att skriva här igen. Det är ett stort steg att ta. Ett sätt att försöka ta hand om dig och ger oss chansen att stötta dig. Vad har hjälpt dig tidigare?

Vänligen
Rosette
Alkoholhjälpen

Ja det är inte lätt, men det lilla återfallet kan bara passera, tycker jag. Kämpa vidare bara, jag e me:-)

Ja idag 4 vita dagar, jobbar, startar upp skolor med barnen etc., en tid som brukar kännas ganska stressig. Alla aktiviteter drar också igång för barnen och alla behöver höstkläder oh fotbollsskor på en gång. Jag har ganska länge haft problem med ångest och oro och även gått i terapi för det. Det är både långsiktiga saker som genererar olustkänslorna (jobbiga händelser bakåt, oro för barnen etc.) och korta jobbiga saker som tex någon konflikt på jobbet eller hemma. Ibland är det perioder som denna då det bara är mycket av små saker som pallrar upp sig till en jättehög av allmän stress och oro. Jag märker att min markanta minskning av ah har ökat just ångesten, hela eftermiddagarna och kvällen kämpar jag med ganska stark ångest i bröstkorgen. Känner ungefär som något läskigt är på väg att hända och mår nästan lite illa. I min vardag finns inget läskigt och bekymren är egentligen väldigt hanterbara. Dessutom har jag en uppsjö av goda ting runt mig men ändå far mitt inre stundtals omkring som en fladdrande trasa. Bra ändå så har suget minskat, och jag har ändå ganska lätt för att avstå från ah,även om jag istället då boxas med lite andra spöken. Jag hoppas verkligen att den mest intensiva ångesten ska lägga sig perioden framåt, det skulle verkligen lätta upp min tillvaro.

Hoppas allt går som du tänker dig! Jag traskar på framåt, ett steg bakåt och två framåt så ändå helt ok :-). Drack vin i helgen som sagt men det var iaf under kontroll, nu inne på 4 dgen vit igen. Jag har sorterat ut att jag får se den markanta minskningen som ett framsteg och att det långa uppehållet kanske inte blir för mig ändå. Är dock oroad över att min ångestnivå peakar på eftm/kvällarna, en stark diffus ångest/oro som mal omkring ungefär tiderna då jag ofta druckit vin. Nu så gäller det att parera dessa olustiga känslor istället, så det är min nuvarande kamp mer än sug.

Jaha, så hamnade jag där då igen...en spontan middag en drink i handen. O jag drack...men bara den o sedan vatten resten av middagen. Vaknade några ggr i natt o ångrade den där drinken - så förbaskat jäkla onödigt!
Risk: den ständigt närvarande alkoholen i umgänget.
Men ingen bakfylla eller andra symtom än ånger som drar ner energin denna dag. Tack o lov! Nu återgår jag till en nykter dag!

inte tid att sitta här och skriva nu. Jag är i full färd med att felsöka en maskin som står i ett annat land. På grund av tidsskillnaden är det dag där nu, så jag får offra min nattsömn. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen; internet är fantastiskt. Jo, det är jobbigt att gå upp och jobba klockan två på natten, men det är ingenting mot att ägna ett dygn åt att resa dit och ytterligare ett dygn åt att resa hem igen. Så här sitter jag framför min dator och är ganska tacksam faktiskt.

Jag är inte beredd att offra min nykterhet på kundsupportens altare dock. Den här stunden på forumet betyder så mycket mer än bara några ord på skärmen. Att jag sitter här och skriver innebär att jag har ägnat en stund åt mig själv, att jag har reflekterat över hur jag handskas med mitt liv och att jag aktivt jobbar vidare för att få en nykter fortsättning på det.

Det här kan jag naturligtvis inte säga till kunden. Som Ebba skriver i sin tråd: ordet alkoholist har en negativ klang och triggar åtskilliga mindre smickrande bilder i de flestas hjärnor. Jag är själv ett offer för det där, jag kallar mig visserligen alkoholist ibland, men alltid med en skämtsam eller ironisk underton. Det ordet, och ännu mer ordet alkis, får mig att tänka på parkbänkar, högljudda bråk om den sista slatten sprit och sovande, skitiga gubbar i trapphus.

Sopgubbar heter ju numer renhållningsarbetare, många andra yrken har fått mindre nedlåtande benämningar, kanske skulle vi också uppfinna en ny beteckning. Det vore ju enklare att t.ex. säga "jag har drabbats av Vocatus Secundum, så jag får avstå drickandet". Kanske någon skulle starta en tråd där vi kan föreslå och rösta om ett nytt namn för vår sjukdom?

Ha en fin dag allihop!

men ät gärna lite ibland också ; )

Ha en bra dag napalosrot

Dag 11 onsdag, tänker på att dagarna går och hur närvarande man blir nykter. Det är så här jag vill ha det. Vakna upp utvilad och vara hungrig. Magen kurrar.

Snyggt att stoppa där när du nästan planerat ett glas till. Ensamdrickandet är verkligen bara onödigt.., eller berusningssökande om man säger så. Och särskilt när man tycker sig behöva ett glas till när man kommer hem. Det är klara varningssignaler på ett sånt beteende. Bra att du sansade dig! Är faktiskt lite imponerad t.o.m. Det är så lätt att fortsätta när omdömet är grumlat.

Ångest är inte helt lätt att förklara. En del verkar ha en biologisk känslighet för ångest men som också växer fram med sådant som händer i livet. Det kan ses som en överaktivitet i områden i hjärnan som också aktiveras vid fysisk smärta. Hjärnan har andra områden som skickar hämmande signaler så att vi inte uppmärksammar all aktivitet hela tiden. Hos en person som utvecklat mycket ångest kan man se de som en inlärning där ett stimuli som kanske egentligen inte borde trigga ångestkänslor plötsligt gör det. De hämmande signalsystemen kan också vara skadade, t ex av återkommande stress eller depression. Det här går att behandla med medicin och terapi.
Ursäkta om jag blev onödigt medicinsk, torr, svårförståelig eller förenklande :) men det här är lite mitt område.
Jag vill väl framhålla att ångest inte är en dålig känsla egentligen men att man kan råka utveckla dysfunktionellt mycket ångest. Sedan ruckar alkohol på dessa system jag babblar om vilket är en förklaring till bakisångest förutom eventuella dumma saker man gjort.
Hur som helst - upplever man problem med att hantera känslor så går det att inte bara lära sig hantera men också behandla så hoppet är stort ;)

Låter ju som du är på rätt spår verkligen men också som att du fått en dålig vana med sömnångest. Du kanske kan reda den bara av dig själv, annars finns hjälp att få för sånt också :) haha fy fan vad tjatig jag är att alla ska gå till terapeuter hit och dit. Det är bara att jag känt för många som vägrat hjälp och så tar det bara ännu längre tid att komma tillbaka..

En skön eftermiddag med en av väninnorna, och det blev en halv flaska vin. Hade tankar på att ta bara ett glas till nu när jag kommit hem men avstår och följer mina egna råd inget ensamdrickande!
Skönt att jag kan bromsa och tänka efter!

Tack för stödet!
Ångesten har lagt sig nu. Nu ser jag bara framåt. Ska börja fundera på hur man i fortsättningen skall "mata" belöningsystemet i hjärnan som du skriver.
Fattar dock fortfarande inte varför vissa som jag, inte kan sluta efter 1-3 "glas" ibland utan bara fortsätter? Grejen är att när jag öppnar första ölen eller glas vin så har jag ingen tanke på hur många det ska bli. Känner ingen spärr. tänker bara på hur gott det ska bli med en öl eller glaset med vin! Ock då ibland har det blivit 2 eller3 men ibland 7-8.
Mitt första mål nu är total avhållsamhet ett bra tag framöver. känns bättre att sätta upp delmål än att säga att man inte ska dricka någon mer alkohol i hela livet. Lite som AA´s ide, - ta inte det där första glaset idag.
Lycka till!

Tack för fint svar :) min sömn är dålig när jag är nykter, jag är så uppspelt då och stressad inför morgondagen. De dagar jag druckit har jag varit ledig dagen efter och då kan jag sova hela natten plus halva dagen, hehe.
Men det går bra för mig nu! Efter jag kom tillbaka till jobbet så blir det inga fyllor på vardagarna iaf. Så jag dricker inte alls lika många dagar längre som tidigare, helgen kan dock bli en utmaning! Har slutat umgås med de vänner som egentligen bara var "supar-kompisar" så det känns fantastiskt!

Skönt att läsa att du bestämt dig och du klarat ett par dagar nu! Starkt. Håll ut över helgen som kommer nu!!! Tror det är en stor vinst om man tar sig förbi helgen.

Vill Sluta: Bra idé med "pep talk och pekpinnar"! Jag försöker vara "snäll men bestämd" mot mig själv just nu. Lite som en sträng förälder mot sig själv, liksom. Det var kul att höra att både du och jag bestämde oss samtidigt. Det skiljer sig en del mellan oss som du säger, men kanske mindre än man tror, ändå. Jag är ju ensam nu, men har ju tidigare haft sambo, visst drickandet skedde väl inte lika ofta då, men även då kunde jag "spåra ur" i drickandet, med jämna mellanrum, även om det kunde gå (rätt långa) perioder emellan som var bra etc. Nu har jag ingen familj att förlora, men sätter mycket annat på spel, såsom hälsan, jobbet, etc, med drickeriet, så nu får det vara nog helt enkelt. Du säger att det måste vara nåt kemiskt i hjärnan, och visst är det så troligtvis. Belöningssystemet i hjärnan som kickar igång med alkohol, etc. Det har även jag. Men jag tror på att det går att vara starkare än det, om man kämpar och kämpar, men samtidigt är snäll mot sig själv.

Mitt pep/pekpinne idag, dag 2 blir följande: Är det värt att riskera så långtgående konsekvenser i våra liv, som att förlora familj/jobb/hälsa, vad det än månde vara som man har i sitt liv? Är det verkligen värt det, för att få dricka alkohol? Blir en retorisk fråga, för för mig är svaret eg. självklart: NEJ! Så "icke värt"! Känner mig stark idag. Fruktar eg. bara helgerna.... Skickar styrka och kramar till dig, kämpa på! Vi fixar detta! :)

Trodde inte ens jag skulle klara två dar så detta är mer än jag vågade hoppas på.

Dag 1 var lätt fram tills bakfyllan släppt och kroppen ville ha mer. Var på jobbet så det gick ändå.
Dag 2 var värst. Min sambo var inte hemma så jag gick runt i lägenheten och smååt hela dagen. Men vad är väl ett par kilon för en vinst.
Nu känns det så mycket lättare. Har inga mål att helt sluta. Vill bara ha tillbaka ett normalt förhållningssätt. Inser att jag kommer behöva planera noggrannt när det kommer fester.

Jag har nog sista veckorna hoppat mellan målbilderna. Jag blir inspirerad av alla kämpar här att göra ett längre uppehåll samtidigt som jag egentligen tror att för mig så kan det räcka om jag lyckas strama upp och stoppa det överdrivna drickandet. Att det sen är svårt med måttfullt drickande vittnar allas berättelser om här men jag har haft ett måttfullt drickande i nästan 20 år innan de sista 5 åren gradvis eskalerade. Så målbilden är att styra tillbaka vanorna till måttfullhet. Jag kommer behöva klara regler för mig själv och nu är regeln inget drickande i veckorna och ett begränsat drickande lör-sön och inte heller nödvändigtvis varje lör-sön. Min man är helt införstådd i planerna (han har inget problem med ah själv) och det hjälper mig mycket, det är inte tal om att dricka i veckorna nu. Vi har sagt att till helgen som kommer kan vi dela på en flaska vin en kväll -eventuellt- men inte mer.
Så tack för stödet att reda ut målbilderna, jag tror att jag också vill vara lika "duktig" som alla här som helt avstår, samtidigt som det viktigaste såklart är att långsiktigt inte missbruka ah utan ha en livsföring man mår bra av.

Beroendet kan säkert ha många ingångar; kicksökning, belöning, dämpande. För mig är det en kombo av belöning och en stunds flykt från tankar och vardagsångest. Jag vet inte heller riktigt varför jag har ångest men jag har läst att ångest har alla människor i olika grad, det är en känsla som andra känslor. Betydande alkoholintag under längre tid genererar ångest så det blir lätt ett ekorrhjul med ökad ångest som man vill dämpa. Kicksökning har jag inte alls men belöning söker jag, tex även i shopping tyvärr. Att leva livet utan ah (utöverväldigt måttligt drickande möjligtvis då)är för mig en långsiktig kamp att "stå ut" med vardagen utan belöningar i form av flera glas vin för ofta. Paradoxalt som jag ändå gillar min vardag, hjärnan är bra snurrig...