Senaste kommentarerna i forumet

Lite förvånad sitter jag här och konstaterar att det är dag tre och att jag glömde att skriva igår. Jag var tvungen att åka in på jobb ett per timmar på morgonen och hela jag var så uppfylld av ett stort projekt jag leder i höst. Inte förrän vid lunchtid kom det för mig allt som hänt med mig under sommaren. Jag tog en lång promenad och rensade skallen från jobb och då upplevde jag att min kropp svarade mig på ett helt nytt (gammalt) sätt. En annan spänst i stegen, lätt i tankarna och på något sätt lättare att andas. Jag tänkte tillbaka på söndagen då jag körde 35 mil och för första gången på många år var fri från spänningar i huvudet. Jag var utvilad och tyckte det gick bra att köra så långt. Jag inser och skäms som ett djur; jag har kört många mil bakis de senaste somrarna.
Aldrig mer kommer det att ske!
Nu är jag i ett lägge där jag lätt kan tro att det svåra är över. Jag är nykter och renad, jag har semester två veckor och känner stor lust till livet. Det är nu jag måste ta tag i mig själv, gå tillbaka och läsa både min egen och andras trådar. Bearbeta insikterna och inte förtränga sorgen igen.
Solen skiner vackert och livet är tillbaka!
Kram alla

Det är egentligen inget större problem, vid det här laget har jag lärt mig att känna igen även de där vaga sugen, de som inte är mycket mer än en obehagskänsla i maggropen. Dom kan jag handskas med. Konstigt nog är det inte lika svårt att komma över de starka sugen, dom är så uppenbara och bara att rida ut. Det är dom lömska, smygande sugen som är svåra. Dom går inte över lika lätt och kräver en annan metod. Jag har fortfarande inte hittat någon optimal bot, än så länge nöjer jag mig med att sysselsätta mig med annat, åker in till jobbet och fikar eller tar en tur med bilen. Distraktion, helt enkelt.

Igår var det annorlunda dock. Jag kom på mig själv med att föra en lugn och saklig diskussion om för- och nackdelarna med att börja supa igen. Ingen liten djävul på axeln, inga illusioner om socialt drickande; en närmast akademisk diskussion om plus och minus. Tyvärr finns det ju en del på plus-sidan, jag gillar att vara full och den där euforin jag upplever när bakfyllan gått över och jag är nykter igen går inte av för hackor. Det nyktra livet är fantastiskt, men det är ju inte den berg- och dalbana jag vant mig vid under så många år. Det här är något nytt; jag är inte riktigt säker på hur jag ska tackla det. En stor fördel är naturligtvis att jag är medveten om det och vart det leder; det ger minussidan ett försprång i opinionsmätningarna. Jag hoppas dom vinner.

Jag såg ett äldre par idag, arm i arm på väg till vattengympa i badhuset. Det såg mysigt ut, ibland önskar jag att jag hade någon att dela livet med. Samtidigt vet jag ju att det är en idealbild jag målar upp för mig själv. Inget i livet är enbart rosenrött. Jag har levt ensam för länge nu för att vara beredd till de kompromisser som krävs. På gott och ont.

Ha en härlig dag allihop!

Tillgång hemma är nåt jag inte klarar. Gör mig själv illa men ännu mer: gör mina nära illa.
Idag är mannen o dottern så arga o besvikna på mig - med all rätt!
Det går bra det går bra det går bra och sen går det åt helvete.
Fan!
Har blivit någon att förakta eftersom jag ljuger. Jag törs nu inte möta min familj riktigt...
Fan!!!
Är så arg på mig själv! Jag bara förstör allt pga den där jävla alkoholen. Det ÄR en sjukdom! Jag blir som en helt annan person när det där alkoholbegäret sätter in, allt annat förlorar betydelse bara jag får dricka!
Hur gör man för att be sin familj om förlåt? När man sårat o skadat dem på nytt? När man blivit påkommen med att ljuga...
Skäms så ini helvete!

Hej! Tack för svaret. Problemet är att jag inte dricker varje dag. Fast dom två senaste veckorna på semestern har det varit jäkligt mycke fest.. Saken är att när jag väl dricker så gör jag det. REJÄLT. Det är där problemet ligger. Har försökt att enbart dricka öl när jag festar men då kommer tankarna om att det vore gott med lite whisky eller sprit. Går i samma fälla varje gång.
Mvh

Problem med svettningar har jag med men för min del spelar nog klimakteriet också in.. . Vet inte vad som påverkar mest men de känns fräschare utan alkoholstanken.. ; ) Nu blev det sent, jag är en nattuggla. Ska försöka sova nu, naturligt och utan bedövning av alkohol.

Något som slog mig, när ni skrev om det där med att inte börja igen.. Själv upplevde jag att när jag väl bestämt mig för att aldrig mer dricka fick alkoholdjävulen ett frispel? Innan jag hade bestämt mig, kunde jag dricka normalt vid ganska många tillfällen. Jag visste aldrig när jag skulle dricka för mycket, men det var inte så ofta. Efter jag gick in med all viljestyrka i världen, hände det nästan jämt. Det blev mer sällan, men när jag väl drack blev det katastrof! Jag ramlade, spydde, fick minnesluckor (vilket jag inte upplevt tidigare. Brrr...) Jag var ute på mystiska dejtingsidor, skickade nakenbilder (herregud?), allt möjligt knas. Konsekvenserna blev större och större. Fast nu är jag glad över att jag fick mina käftsmällar. Det var det som gjorde att jag till slut var beredd att ta emot hjälp. Det som jag är mest förvånad över är att det eskalerade så snabbt. Jaja, ursäkta svamlet ? Men det var mina tankar såhär efter kvällsjobbet

Det kan jag också bli efter några nyktdra dagar, och särskilt om jag är ledig från jobbet. Men jag vet inte om det beror på alkoholen eller för att jag alltid varit rastlös 'som person'.
Jag försöker använda strategier (t o m skrivit upp i min dagbok) på saker att göra/tänka på när suget på alkohol sätter in. Det känns som ett evigt köpslående med a-djävulen. Jag vet ju att jag inte orkar vara social, jogga eller t e x städa när jag är bakfull. Jag har det ganska bra i livet just nu, bra jobb, vänner och god relation med nära anhöriga, etc. Så varför ska jag förstöra det..!? Nu är det dag 5 för min del, utan alkohol. Jag har några lediga dagar framför mej, ska se till att de blir meningsfulla, utan alkohol. Har iaf inte druckit ikväll.
Hur går det för dej Blanca? Hoppas allt väl.
Kram till er alla där ute!

Jag kände, att du har så rätt Jullan! När man väl har kommit, till det stadiet, att man av hela sitt hjärta vill sluta, då behöver man inte mer skam. Jag själv slog på mig själv som en galning, varje gång jag tog ett återfall. Jag ville ju inte! Ändå... DRACK jag, gång på gång. Jag kände mig totalt störd, galen, obegriplig, hopplös, värdelös ja allt dåligt i hela världen. Det kan jag säga, sådana känslor hjälpte verkligen inte, på min väg till nykterhet. Så Rosen, ta hand om dig nu. Ta nya tag ❤️

Jag vill påstå att det är ett friskhetstecken, att du inser hur mycket negativt alkoholen påverkar dig! Det är absolut det första steget till att få ett bättre liv. Sååå många människor går omkring och mår dåligt pga a och begriper inte varför de aldrig blir riktigt glada eller känner äkta lyckokänslor. Sedan kan man ju diskutera vad som är hönan eller ägget. Var det pga a som man började må dåligt eller var det för att man mådde dåligt som man började dricka? Det spelar förstås ingen roll, när det tydligt börjar finnas samband mellan a och måendet, men en intressant fråga tycker jag. Ta en dag i taget, skriv alla tankar. Det är nyttigt att gå tillbaka och läsa. Kram!!

Ta nya tag bara, och slå inte på dig själv. Kämpa vidare. Stödkram

Bra jobbat! Tycker det verkar vara vanligt med drickadrömmar härinne. Har också ägnat mig åt drickande när sambo och barn somnat.. Och vad fick man... Dålig sömn, ångest, skam etc. Man kan ju undra över sina val ibland.

Ja, jag vet ju inte om det fungerar att dricka alls. Trillade dit igen i våras efter en jobbig period privat. Tror nu ändå att det kan funka om jag håller det till enbart socialt drickande med "utomstående". Då blir det sällan och konsumtionen i såna sammanhang har aldrig varit nåt problem. Men jag märker ju nu att jag har Alkoholdjävulen där på axeln som kommer fram när det finns möjlighet och tycker att det är en bra idé att dricka mer. Och som många skriver härinne. Det svåra är inte att sluta, utan att inte börja igen. Hoppas så att jag har lärt mig min läxa.

Det är verkligen ingen lätt uppgift att helt sluta med alkoholen, vi har misslyckats mer än en gång och risken finns alltid att vi misslyckas igen, men det är bevisat att det går och att man kan bli frisk.

Jag skulle vilja vända på det lite och säga att det är inte så svårt att sluta dricka, vi kommer till en punkt där kroppen säger ifrån eller att vi känner att det håller inte längre att hålla på så här, och då slutar vi, det riktigt svåra är att inte börja igen, eller hur?

Med nystart kan jag nog tänka att nu tar jag nya friska tag, jag vet varför jag fallit tidigare.
Tiden går och man är nykter, suget kan komma smygandes ibland, men det går över efter ett tag. Efter några veckor så börjar man lätt glömma det som varit och hur man egentligen mådde.

Det blir ett tomrum utan alkohol på helgerna då jag normalt drack, jag försöker fylla detta tomrummet med saker jag tycker om att göra, intressen m.m
Men rätt var det är så klaffar alla förhållanden som alkohol djävulen gillar, tex fredag kväll, fint väder, grillning och att det varit en stressig jobbvecka eller liknande, då kan suget bli enormt och det är väldigt lätt att falla igen, här gäller det att ha rätt verktyg för situationen.

Jag har märkt att det blir lite lättare att hänga här på alkoholhjälpen och prata med andra, men det gäller nog att hänga kvar här även om man varit nykter en tid, det gäller ju som sagt att inte glömma.

Det är en svår och krokig väg men det gäller att inte ge upp och att hålla ihop här, vi klarar det lättare om vi är flera tillsammans ?

Trevlig kväll...

Härlig läsning!
Jag tror att det finns många bottnar i detta med "beroende"
Har själv ännu aldrig kännt ett behov av återställare. Och kan rent fysiskt vara nykter o flera dagar.

Tror inte det är någon fara med 0,5. Har läst att de märker den med 0,5 för att de inte kan garantera absolut 0. Tycker i och för sig själv att det blir lite konstigt när vissa kan märka med 0,0. Tror att även fil och diverse andra produkter innehållet alkohol, juice 0,5 %.
Man ska hinka i sig 10 st öl för att få samma effekt som av en starköl.
Sen beror det väl på om det kan vara lättare att komma tillbaka till gamla ovanor om man ersätter med a-fritt.

Så var det nytt kalas som var oundvikligt. Höll mig nykter o fin hela kvällen. Dagen efter när alla åkt hem fanns tre öppnade vinare som knappt var påbörjade. Tvekade länge om hur jag skulle göra med dem. Nynykter som jag var föll jag igen. Jag glömde det där med ångest såklart.

Tjena Lena. Multifrisk, det gillar jag :)

Hoppas semesterveckorna blir bra. Jag stod nyss på paradplats i Mariehamn och såg en Sverigebåt vända vid hamnen, eftersom den skulle ha aktern in först. De är ena verkliga baddare på det, så vid behov vänder de nog i ett badkar också. Men i verkligheten gör de den där vändningen in till M:hamn bara för att kunna sälja taxfree. Ganska sjukt faktiskt.

Känner med dig, och förstår. Tror kvinnosläktet är mästare på att bädda in, och gömma.

Kämpa på. Ah, löser inget. Skjuter bara allt mot framtiden.

Vi är alla gudinnor! ?

Jaa, det är både en styrka, och svaghet att klara av det mesta. Med de medel som står tillbuds.
Ett starkt minne jag har från min praktik. Var en patient, som till anamnesen gått igenom samma som jag. Men drabbats av psykos.

Nu är jag dock less på att vara stark. Ungarna är stora. Lyssnar på mig. Och i de relationerna, känner jag bara att jag lyckats. Jag älskar dom alla och envar. De älskar mig. Och frågar någon dom. Så har de inte en susning om mina problem. Trots att jag själv saknat föräldrar. Har jag iaf lyckats med det.

Men nu gryr en annan känsla. Alla måsten pga barnen är strax borta. Nu är det min tid som vuxen människa.
Och jag väljer bort.
Massor av måsten.
Jag gör saker som är konstiga. Och bryr mig inte.
Mina dagar är räknade. (Som allas)

Blivit lite besatt av ämnet och slukar böcker och läser artiklar i ämnet, så intressant.
Håller med om att vissa kan bli botade, men tror det krävs mycket jobb med sig själv, men min teori finns flera.
Härligt att du mår bra av din träning, önskar dig en bra kväll

Vet hur du känner dig. Mina råd till dig r.
1. Se till att inte ha a hemma
2. Kontakta sjukvård för prov av lever och ev medicin så du inte kan dricka.
3. Ta en dag i taget och var stolt för varje dag du fixar.

0.5% är så lite att din kropp inte kommer reagera på detta.

Och nollorna ska fyllas på varje dag. Fortsätter att läsa om beroende och riskbruk, läser i dag att den sk kidnappade hjärnan återgår till normaltillståndet efter en tids nykterhet vilket skulle förklara att även beroende personer kan läka ut beroendet:
Det positiva är det som funkar bäst och för mig är det träningen just nu.

Det finns 0,0% öl.. Det finns flera varianter på systemet. Osäker på vad som finns i butiken.
Jag tror att det är bra att hålla sig till 0,0% men har inget belägg för det... Det finns säkert någon här på forumet sim vet mer.
Lycka till!

Sisyfos,
tack. Du har en poäng där. Om man slutat några gånger så känns det möjligt att sluta igen. När man vill. Det gäller bara att vilja tillräckligt mycket. Svårt att kliva av bara. Jag vill inte dricka alkohol och skulle jag göra det igen så kommer jag att sluta igen. Bra att du skriver att man ska vara på sin vakt. Ser fram mot en nykter framtid. Set är viljestarkt av dig att hålla intaget av alkohol på låg nivå. Jag blev bara sugen på mer. Och oftare.