Senaste kommentarerna i forumet

Härligt att höra! Starkt jobbat! Jag ligger lite drygt en månad efter dig och väntar med skräckblandad spänning på den berömda 3-månaders krisen. Fast den är ju inte given, så jag hoppas att den hoppar över mig ;)

Har också nikotinbekymmer. Mängden har ökat märkbart efter jag har slutat dricka. Men jag tänker som du, en sak i taget. Den andra avvänjningen kräver nog sitt eget forum skulle jag tro... Det kanske finns ;)

God fortsättning! Heja dig!

Alk fri veteöl 13.60
Vete öl samma märke med alkohol kanske 19.60 på bolaget
Det är väl ok? Men i livsmedelbutiker har du rätt. Där kostar det ofta mer. Är väl inte en lockprodukt som folköl kanske....

Då fortsätter jag nog att snusa ett tag till. Förhoppningsvis kommer dagen då jag lägger dosan på hyllan också. En sak i taget var det någon som sa....

Jag tycker att alkoholfri öl är helt OK. Visst blir jag lite besviken när jag tar första klunken. Det är ju liksom lite godare med en viss alkoholhalt men som törstsläckare är den riktigt bra. Sedan kan jag personligen reta mig på att den alkoholfria ölen i princip kostar lika mycket som starkölen. Vad är det för jädrans alkoholpolitik.......

Ha en fortsatt bra kväll/Tjalle

Blir då glad av dina rader. Frugan får lägga ner ;-) Du kommer att känna om och när det är dax. Är ingen doktor, men ryggont har säkert 100 andra anledningar som är mer troligt än snusande.
En nykter sommar?! Låter väl ganska bra tycker jag. Har du vågat testa A fri öl? Det gjorde jag efter ett par månader. Skapade inget sug att dricka alkohol.

//PP

Så bra jobbat och härligt att du mår så bra.
Lova att inte ens tänka tanken att sluta snusa, utan håll fokus på din nykterhet.
Tror ingen form av stress är bra och kan lätt göra så att allt faller.
Så önskar dig fina dagar med prillan under läppen

Hej på er forumvänner. Jag har fyra månaders nykterhet idag. Det känns rätt overkligt att det är så länge sedan jag drack senast. Visst har jag stunder när jag verkligen är "törstig". Speciellt efter en dags arbete i trädgården med fint väder då ölen skulle sitta fint men på något sätt har jag accepterat att sugen kommer och går. De varar heller inte så länge. Kan man bara uthärda någon timme är allt som vanligt igen.

Mår egentligen rätt bra. Min fru tjatar på mig att jag snusar för mycket. Nu har hon tydligen läst ett antal artiklar som visar att ryggont och snusning har ett samband. Någonting med att nikotinet täpper till blodkärlen. Jag snusar lite drygt en dosa varje dag men jag har liksom inte orkat ta tag i detta. Jag har för mig att Ebba på forumet också hade problem med att sluta snusa och då har hon ändå en betydligt längre nykterhet bakom sig än jag.

Nåväl, livet tickar på. Kanske inte så många "kickar" i livet just nu men jag är ändå glad för mitt enkla liv och småsaker som jag kan glädjas åt samt att jag känner ett betydligt större lugn idag.

Må gott alla ni kämpar/Tjalle

Sommaren är här och jag inser att folk/arbetskamrater pratar väldigt mycket om alkohol. Det är vin, drinktips till höger och vänster, är glad att jag just nu känner mig trygg i mitt val.
Snart sommarfest på jobbet och dags för den testen, tror jag kommer klara det galant.
Så lägger ännu en dag till mitt nya liv med kloka val

Log åt burkskinka, betyder båt för mig och lycka.
Jordgubbar mmm så gott ett begär jag kommer ha kvar.
Härligt att du börjar må bra och vaknar upp, bra jobbat ?
Önskar dig bra dagar med kloka val

Mådde så bra. Räknade ut för mycket att uträtta, blev stressad, trött o hungrig, kört direkt. Bara folköl, inte full men skit ändå Ingen katastrof har hänt men kommer vara grymt besviken imorgon.
Hörs.

Och att du fick vila dig i går kväll☺️
Härligt att läsa att du inte vill byta ut ditt liv!
Du har kommit långt!
Kram?

Härligt att läsa att det går så bra för dej! Det är första gången jag skriver här på forumet. Har inte börjat på nån tråd (än). Jag känner igen mej själv i mycket av din historia, med riskbruk och tillfällen med minnesluckor. Jag har också haft det beteendet under många år men dessutom suttit ensam hemma och "tröstdruckit. Jag har inga barn och bor ensam Men för en månad tog jag äntligen tag i mina alkoholproblem. Jag har skrivit långa listor på för/nackdelar med alkohol (fördelarna betydligt längre så klart) samt skrivit upp strategier att göra, när suget kommer. En sak jag kom att göra var att ta en "selfie" på mitt trötta, slitna och plufsiga ansikte, dagen efter. Den tar jag lätt fram, för att avskräcka mej själv när tankarna på alkohol kommer krypande. Jag har även sparat en del av alla pinsamma sms, som jag skickat på fyllan (en del går inte att tyda...!). De tar jag fram om jag vill "tortera" mej ännu mer. De avskräcker definitivt.
Detta var bara några tips/strategier som jag använder. Det finns ju så otroligt mycket annat att göra också. Även goda alkoholfria drycker t ex. Staropramen, non alkoholic, öl.
Jag har lyckats att hålla alkoholen "i schack" i snart tre veckor nu (med ett undantag...tyvärr). Har inte mått så bra både fysiskt och psykiskt på länge. Men jag bävar inför semester och midsommar och alla andra sommarkvällar med grillning och fester. Men kände att det är lika bra att göra nåt åt det innan jag åker dit rejält. Detta blev ett långt inlägg. Hoppas att det går bra för dej, och alla ni andra! Vi får kämpa på!

Jag läser vad du skrivit om dina våndor och funderingar, och jag tänkte komma med en del råd i all välmening.
Människor som inte utvecklar ett beroende av alkohol, kanske kan dricka ”normalt” (mindre mängder) alkohol när de dricker. Detta kallas också måttlighetsdrickande. Jag, och alla andra, som utvecklat ett alkoholberoende, kan aldrig hålla på med måttlighetsdrickande. Har man vant sig vid att dricka för mycket, blir hjärnan programmerad (=skadad eller kidnappad) av alkoholen, och skriker efter det kraftigt berusade stadiet.
När man börjar få ångest för man dricker för mycket och/eller för ofta, då håller man på att bli alkoholberoende. Det är då, eller senare, som man kommer till insikt om att man har problem med alkoholen.
Då finns två alternativ: Man fortsätter att dricka (kom ihåg att man då inte klarar att måttlighetsdricka) och blir mer trasig, skadad, ångestfylld, beroende etc.
Det betydligt bättre alternativet är att man bestämmer sig för att sluta med alkoholen. Här börjar de flesta våndas och tveka. Ja, men det finns ju trots allt så mycket positivt med alkoholen, den är inbyggt i vår kultur med fester och högtider, man kan ju koppla av med vin och öl, man har ju mått så gott så många gånger när man varit berusad, etc.
Ja, men tyvärr ligger de här upplevelserna och tillstånden bakåt i tiden. Fortsätter man att dricka kommer det istället ofta att sluta med abstinensbesvär och svåra ångestperioder. Och man kommer att skada sig mer med alkoholen.
Det går att sluta med alkoholen och leva nykter. Det är svårt, men det går. Vi är många här på forumet som har påbörjat ett nyktert liv.
Man kommer att drabbas av sug/längtan/behov av alkohol, men det går att stå emot. Och för varje gång man ”segrar”, blir man också lite starkare.

Så, välj att kämpa. Du kan klara av det.

Fjärde dagen idag utan alkohol. Finns inte så mycket att säga mer än att det funkar fint just nu. Hoppas det håller i sig.

Har inte läst hela tid tråd än.. Men det sista du beskriver inger mig hopp! Underbart att se någon som kommit vidare och delger ett liv utan A.
Det ger mig mycket! Tack

är viktigare än allt annat för mig just nu; Kommunikation och Ärlighet. Dom hör ihop, börjar jag tumma på den ena så rasar den andra.

Att din man skällde ut dig tycker jag tyder på att han bryr sig. Kanske du skulle prova lite K&Ä på honom? Säg precis som det är, hur du känner, var öppen och rak hur ont det än gör i dig. Det skulle inte förvåna mig om du blir överraskad. Kanske kan ni göra något tillsammans ikväll som inte involverar vin eller ensamhet? Om än bara sitta i soffan och läsa varsin bok.
Om inte det går, gå bara runt i din lägenhet. Stanna till en stund i varje rum och reflektera. Granska varje föremål, och försök kom ihåg när ni köpte det, hur kul det kändes att hänga upp den där tavlan, ta fram kontraktet och tänk på hur härligt det kändes att äntligen flytta in i drömlägenheten.

Det du måste fokusera på just nu är att hålla dig borta från vinet, till varje pris. Du är på väg upp ur träsket nu, du är på väg att vinna.

med påsar under ögonen så stora att jag hade svårt att få på mig glasögonen. Men dom egentliga plågorna är över nu, magen är ok, ryggen är ok.
I går lagade jag riktig lunch, visserligen bara pasta och köttfärssås men ändå, det känns skönt att komma igång igen, så smått.

Vilken härlig morgon förresten! Klarblå himmel och sol, lite vind och lagom varmt. T.o.m. hunden verkade uppskatta det, han gick lugnt och fint och gav mig chansen att njuta av promenaden. Han är annars väldigt entusiastisk av sig och ung och stark som han är, känns det ibland som att hänga i ett snöre efter en tretons flipperkula.

Jag har börjat jobba på min närvaro nu, en del kallar det Mindfulness, andra Carpe Diem. Jag försöker se i bilder och filosofera kring dem, det hjälper mig att lugna ner mitt rusande sinne. I dag såg jag t.ex. en fotboll som låg i en grushög på en byggtomt så jag föreställde mig de små barnen som lekt där och sedan bara övergivit bollen när de hört ropen skalla om kvällsmat. Barn är så omedelbara. Vart tog förresten vällingklockan vägen?
Lite längre ut i naturen ser jag en grupp små vita blommor som fortfarande står vända mot väster, där solen gick ner i går kväll. Hur lång tid ska det ta innan dom inser att den redan har gått upp igen, fast bakom ryggen på dom?

Det ligger stor skönhet i den där stunden på morgonen när naturen har vaknat, men inte vi människor. Sinnesro. Ett så vackert ord.

Idag ska jag äta färskpotatis, för första gången i år. Det måste vara med burkskinka och citronmajonäs. Det bara måste. Var kommer alla måsten ifrån egentligen, dom som är så tätt förknippade med våren och sommaren? Jag kommer inte ens ihåg hur det blev just burkskinka.
Min hustru vägrade äta jordgubbar före midsommar och då skulle det vara jordgubbstårta. Min första flickvän skulle absolut se solen gå upp på midsommardagen med en skål jordgubbar och vispgrädde i knät.
Kanske ligger det något minne i botten, från en lycklig stund som vi vill återskapa varje år eftersom det ger oss tröst och hopp.

Ha en fantastisk dag, alla ni vinnare som har tagit er in hit och därmed skrapat första rutan på er egen vinstlott!

Hoppas du får en bättre dag och du är stark som klarar sådana dagar. Funderade över om jag känner någon som bara dricker två glas vin, men kan inte komma på någon utan bara min pappa som är oerhört måttlig

Ja, den avhyvling som jag fick av chefen saknar motstycke och sans. Hela eftermiddagen har gått åt till återhämtning och till reflektioner men jag har också klarat av att även prata med barnbarnet och lyssna på honom, bjudit på mat och sen insett att det blir bättre i morgon.
Och det är trevligast med positiva faktorer och det trevliga idag var en föreläsning om alkohol och vårt sätt att dricka och vilka effekter två glas vin har på kroppen och vilka effekter fyra glas vin har och vad gör de flesta när det blivit sex glas!
Ja sen finns en hel del effekter som är positiva och som finns och upplevs av alla vare sig du dricker mycket eller litet!
Och alkodimman är skön att slippa!

Vad glad jag blir att höra ifrån dig! Tack för dina fina ord! De värmer. Och jag har följt din resa också och är så imponerad över din vilja. Du ger dig inte! Du har trillat lite, men är snabbt uppe i sadeln igen. Envis! Det är en bra egenskap. Du vet vad du vill och du kommer att fixa det. Det är jag helt övertygad om. Det får vara lite backigt på vägen, bara man har siktet inställt på målet.

Kram på dig!

Jag började min tråd strax före dig Rabarber, därav har det känts som att vi började ungefär samtidigt. Jag är otroligt imponerad av dig och du är verkligen en förebild för mig. Visserligen har det inte gått så bra för mig av olika anledningar men du ska veta att jag följer din tråd och blir inspirerad av varje inlägg! Du är fantastisk, det är såna som du som gör forumet till vad det är. Jag fortsätter heja på dig, även om du inte alltid ser det. Kram på dig! ??

Tack jas75!
Kram tillbaka!

Det är så bra. Fungerar som ventil, dagbok & påminnelse. Förstår din ångest & skam. Jag drack de veckor jag inte hade barnen men det har påverkat dem ändå. Kramar om ☺

Visst är det ett imponerande forum?! Vilken fantastisk hjälp man kan få av sina medmänniskor. Är verkligen imponerad! Grattis till dina 72 dagar! Underbar läsning!
Kram!

Tack finaste ni! <3 Det är ju på grund av er och detta forum som jag vågade ta de första stegen och hålla i när det kändes tufft och motigt.

Det var någon som skrev tidigare att det här forumet borde få ett pris. Så många människor som jag, som har lyckats vända och ta tag i sina liv mha det stöd och uppmuntran vi får här. Så mycket medmänsklighet och kärlek. Forumet har säkert räddat liv.

Alla som känner sig ensamma, skamfyllda tror sig vara helt själva med sina problem och upptäcker att det är fler som delar samma. Att man kan vara anonym och (kanske) för första gången vågar berätta som det verkligen är och vilken lättnad det sedan ger. För dom som inte klarar av att vara i plenum på AA-möten. För dom som inte vågar fråga hos doktorn om antabus eller inte vet hur man söker hjälp inom vården. För alla som gått och undrat och funderat och nu kan ställa alla de där frågorna. För alla oss som behöver en hejarklack när det känns som mörkast. För alla oss som hämtar kraft och styrka hos våra forumvänner. Att det alltid finns någon som lyssnar, förstår och inte dömer. Det är fantastiskt vackert.

Ja. Forumet borde få ett stort jävla pris.

Idag ringde de!
Den måndagen jag slutade dricka sökte jag faktiskt hjälp. Jag försökte på telefontider men kom aldrig fram så jag tog allt mitt mod och all min kraft och gick dit. Gråtandes av panik och skam bad jag om hjälp. De tog mina kontaktuppgifter och skulle ringa upp mig. Eftersom jag inget hört på 2.5 veckor trodde jag att de hade glömt bort mig (hoppades lite på det för att slippa verbalisera mitt missbruk) men så var det inte. Tydligen är trycket högt på alkoholmottagningarna nu. Vilket svårt samtal. Jag stod ute på gatan (skulle precis ut och springa innan det var dags att hämta på dagis) och tårarna rann. Jag hulkade fram enstaviga svar om min katastrofala situation. Hon blev också orolig för min lilla tjej..... Då grät jag ännu mer...
Efter det tog jag min joggingtur som planerat.
Nu känns det faktiskt som en lättnad måste jag erkänna. Känner mig mer energifylld och rofylld. Har fikat med en kompis och sen bakat massor med cupcakes till lilla tjejens 2-årsdag på fredag. Känns mysigt. Märkligt hur mycket man hinner när man inte passiviserar sig med vin!
Idag är det dag 17 minus återfallet dag 14 av nykterhet. Ja, nu det känns så mycket bättre. Själen och kroppen mår bättre. Mindre ångest men fortfarande mycket skam och en del ångest/bedrövelse över vad jag har utsatt mitt barn för. I teorin förstår jag att jag aldrig mer kan (eller ska) dricka men någonstans inom mig så hoppas jag på att kunna dricka normalt.. Bedräglig känsla.
När jag tänker på att jag intalade mig att jag inte påverkade mitt barn genom att dricka så mycket. Hon är för liten för att märka eller förstå tänkte jag. Nu när jag har fokuserat på henne till 100% (ja, förutom min avhalkning från banan) så har hon skrattat mycket mer, varit mer harmonisk och även sovit bättre. Det gör ont när jag nu förstår att hon har visst påverkats av mitt missbruk!

Vinärgott: jag har varit enormt bakis den här tiden men jag kan bara se två tillfällen där jag har misskött mitt arbete pga av det. Eftersom jag drack direkt då jag kom hem så gick jag och la mig tidigt (när jag skulle lägga lillflickan) vilket förstås bidrog till att jag fick 12-13 timmar utan alkohol innan det var dags att gå till jobbet. Vaknade alltid vid 3-4 tiden och drack massor med vatten och sen vatten och resorb på morgonen. Men visst har jag varit bakis. Jätteofta. Hemskt, hemskt, hemskt!! Fullständigt vidrigt!

Jag behövde verkligen höra hur jag utsatt min lilla fina tjej för fara. Det tog så hårt att suget efter vin försvann. Just nu så finns det inte ens på kartan. Just nu känner jag att det inte är ett alternativ.
Jag känner mig själv och jag vet att starka känslor som de här mattas av så det gäller att komma ihåg och påminna sig om hur det verkligen har varit.

Nu ska jag lägga mig.
Tack för era trådar och era kommentarer. Läser massor och det hjälper massor!
Kram!