Senaste kommentarerna i forumet

Tack. Har hunnit dricka 6 starköl. Så borde hålla käft, men tack för allt, du är helt fantastisk!

Jo jag gick ut på facebook imorse, och där var det 3 bilder på när en kompis drack en öl 3 år i rad på denna dagen till frukost. Väckte ju sug. Nej e fortfarande nykter iallafall, en rejäl måltid med juice o vatten till hjälpte lite. Imorgon blir svårt o avstå dock då jag inte vet om jag kan dricka på fredag. Skit att valpkursen e på kvällen, alltid då jag mår som sämst.

Fängelse. Kanske fängelse blir din möjlighet för att börja tänka klart igen. Ingen möjlighet att dricka då antar jag. Vill ju säga något trösterikt också egentligen, men vet inte hur. Ta hand om dig!

Nej usch det är hemskt och kan inte fatta att man genomgår en sådan förändring när man dricker. Är väl en väldig tur man inte gjort allt smart man kommit på när alkoholen tagit över hjärnan.
Ja alkolås på hjärnan hade varit bra

Du har så rätt Flinga. När man jobbar på att avstå blir det helt uppenbart hur galet det är. Glöm inte valpkursen idag Andreas, nykter.

Ja, kanske nåt positivt med det. Men när man ser på sig själv är man liksom inte så stolt. Tycker själv att jag är jobbig. Alkolås på hjärnan?

vi fått i Sverige.
Det dricks överallt, alltid.
På gator och torg och på tv skålas det så det står härliga till. Passerade genom innerstan för en stund sen - det är öl, vin sol och gottigott på varenda ute servering. Och snart finns det fler ute serveringar än trottoarer i denna stad.
Inte lätt att ha ett lättväckt begär i dessa dagar. Jag blir sugen trots att jag egentligen avskyr att sitta i solen och dricka. Gillar inte att vara påverkad dagtid. A är för mej en kvälls sysselsättning.

Igår tittade jag på tv programmet " vem bor här" ( public servicekanal) det skalades ungefär var femte minut.
Vitt vin, rött vin, champagne och öl.
Räknade till sex skålningstillfällen under mindre än en timma på bästa sändningstid.
Jag är allt annan än moralist men detta är inte sunt!

Fick en lvm anmälan av polisen. Ledde inte till ngt. Nu är jag dömd till ngra månaders fängelse. Sitter på en bar & tröstar mig nu.

Japp Tisdag igen, suget e där, vädret e där, alkoholdjävulen eller va fan de e där o säger; "fira och verkligen njut av det fina vädret med en öl". Men nej fortsätter o läsa här istället och hoppas det ska funka.

Haft mycket tid att fundera idag och läst mycket här, en dag med mycket väntan.
Vissa trådar får minnen att vakna som får mig att rysa, kanske tid att öppna den lådan.
Är väl en början att förlåta mig själv och andra och ta ett steg till.

Vad glad att du har det i huvudet, jag borde haft alkolås på min telefon, usch ryser bara jag tänker på det

Jag måste bara lägga till nåt mer jag gör när jag dricker som jag verkligen ogillar. Jag har dialoger i mitt huvud men människor jag inte gillar. Kan vara kollega, chef, läkare, granne etc, där jag ältar fel och diskuterar. Har alla svar om vad jag vill göra åt situationen just då, men gör sedan ingenting dagen efter då jag är för trött och inte heller minns allt bra jag tänkt ut. Eftersom jag faktiskt inte låter familjen märka av berusningen, så kanske det här är den elaka alkoholisten i mig. Den som dyker upp på anhörigsidorna. Må den jäveln aldrig dyka upp inför min familj. Även om jag då tycker att jag är nyanserad och ok, så känner jag ju att det försiggår ett ältande och ilsken kritik. Och vem gillar att älta?

Idag funderar jag över mitt beroende och vad som gör att jag väljer att inte ta ett återfall.
Rädd, nått min botten och att vara ärlig mot mig själv.
Lite rädd att jag ser detta som ett projekt och faller när jag uppnått vissa mål.
Funderade på om smygdrickande ger mer för att man tror man kommer undan med det, ungefär som de som snattar för spänningen.
Vi bjuder på väldigt mycket vin i det här landet, bara förra veckan var det flera tillfällen som någon undrade om jag inte ville ha vin.
Skulle låna en sak av grannen igår och hon undrade om jag inte ville ha ett glas, sådant har jag inte tänkt på innan.
Nu blir det en stund i solen och väljer vara nykter idag/ kram och styrka till er

Skönt att du är tillbaka och kanske något klokare, för vi lär oss hela tiden.
Så kram och njut av våren

Grupprabatt! ?

Känner som du att forumet ger styrka och hopp på något vis! 15 dagar är grymt bra, jag har som sagt klarat 3 veckor som max är som att det inte går längre! Men den här gången känner jag annorlunda vill och ska hitta glädjen utan A!

Jag kommer att skriva varje dag här i forumet för att inte glömma den dåliga sidan som man så lätt gör. Kör hårt rabarber och kämp vidare!

Bravo! Vad härligt att du kommit fram till detta! Och vad skönt det måste kännas!

Vi är med dig hela vägen! All styrka till dig!

Kram!

Grattis till ditt beslut!! Och du verkar redan nu ha ett antal aktiviteter/strategier i plan! Bra! Läs i forumet, det är många här som är i samma situation som du. Det ger styrka och stöd. Jag hade aldrig klarat av att vara vinfri (15 dgr, låter kanske inte så mycket, men för mig är det jättestort!) utan att ha stöd härifrån.

Du verkar vara på god väg! Det största steget är att ta beslutet att förändra sin situation. Fortsätt skriva, läs i andra trådar!

Stort lycka till! Vi hejjar alla på dig!

Jag behöver verkligen den kramen & smittas av din styrka.
Sanningen är så brutal och jag är rädd för rädslan.
Den kan lindras med kärlek. Men kanske det är att börja tycka om sig själv och inte vara så beroende av kärlek.
Beroendet har många ansikten.
TACK för stöd.

Grattis! Och kämpa på!!

Spräcka bubblan och se sanningen, försök stå kvar fast känslan av oro kommer.
Även om det är hemskt lär man sig efter ett tag att man överlever och blir starkare för varje gång.
Så djupa andetag av vårluften och fyll kroppen med energi.
Kram och styrka till dig❤

Mannen kom hem i går efter en vecka. Dessa förväntningar som jag har så svårt att hantera. Kommunikationen fungerar inte så bra. Har insett att det handlar mycket om maktspråk & gränser. Indirekt blir det mesta mitt fel. Försöker att släppa taget om att få kontrollen, att veta hur han tänker. Varför han reagerar som han gör. Varför han straffar mig med tystnad. Jag är tydlig en stund med hur jag tänker och vad det gör med mig. Alltså jag nappar på betet men därefter straffar mig själv med att jag inte är tillräckligt bra, snäll, förstående. Alkoholen har dövat min rädsla, och att jag på något invecklat sätt som jag själv ännu inte förstår tröstat mig och jag känner mig mindre ensam för en stund. Men som inser att det håller inte i längden. Skuld och skam kommer som ett brev på posten. Känslorna blir mig övermäktiga och jag vill fly. Jag har gått till alkoholen. Jag tystnar och blir ledsen. Jag är avundsjuk på att han kan hantera situationen och lägga skulden på mig. Jag blir svartsjuk på de som får hans tid, han är fantastisk när han sätter en annan människa i rampljuset. Jag har gått så långt ibland att mina barn kommit i andra hand för att han skall bli glad och nöjd. Efteråt hatar jag mig själv att jag knappt vågar tänka på det. Jag är rädd för att bara hantera situationer och inte leva mitt liv. Jag har stått ut i smärtan för att jag sedan vet att jag kan döva min ångest med alkohol. I dag, denna vackra dag, andas jag och övar mig i att vara jag, som jag glömt bort vem jag är.
Men idag lyser solen. Och jag skall hålla mig nykter. Face my fear.

Tack äntligen fri för att du delar med dig av din resa! Jag står idag där du var på botten och har tänkt påbörja min resa efter många års försök känner jag att det inte finns nån annan utväg än helnykterhet. Har högt blodtryck, blodfetterna skyhöga så hälsan är riktigt i botten. Men nu vill jag ta mig tillbaka till livet barnen å allt annat som A håller på ta ifrån mig. Är så skönt att läsa hur du lyckats och se att det är möjligt! :)

Ska även skriva av mig här på forumet för att inte glömma! Som jag alltid gjort. Funderar på att gå på ett AA möte vid tillfälle men är livrädd för det av någon anledning....

Läser det du skriver och tar till mig varje ord. Tänker på det som du beskriver kring total förändring i livet - att inte bara leva i kampen om att vara drogfri utan säga ja till hela livet så att säga och dör alkoholen helt enkelt inte får plats. Du är klok som läser på fakta kring sjukdomen och ditt fokus på att leva fullt ut gör att du kommer bli en av de som berättar om sin 30-åriga nykterhet på något möte eller kanske inte - du kanske bara kommer konstatera i förbifarten att "just det, jag ju inte druckit det där giftet på en sisådär 20-30 år" Fortsätt skriv om dina tankar - du hjälper många här att komma vidare!
Tack från hjärtat!

Tack forumvänner för era kommentarer.
LenaNyman, du behöver inte vara orolig. Det är över för den här gången. Jag har vaknat.
Studenten, såg att du också varit där OCH besökt AA. Läser om ditt hektiska liv och ingen vila och där känner jag igen mig... Jag super mig till en stunds vila (för att citera LN). Tror på dig (och mig) ändå. Det blir bättre och vi blir ju båda uppenbarligen bara än mer trötta av alkohol.
Jo, Vilja, fyra stycken... Jag och du har haft väldigt speciella situationer i livet och använt det som ursäkt. Jag tillbaka i riktigt gamla hjulspår tills jag vaknade upp. Vi borde kanske alla gå i nån slags kbt och förändra våra beteendemönster. Kanske kan få grupprabatt?
Och AlmaAmanda, det är många här som snubblat på vägen. LN med sin årsmykterhet är en av dem. Tror verkligen att det här är en process där man får reflektera över drickandet, triggers och beteendet. För mig ger smygdrickandet en viss kick, men är också oerhört skamfyllt. Nu när jag vaknar upp ur ångorna drömmer jag mardrömmar om upptäckt. Svettas, men känner mig piggare. Jag blev så trött, så trött av alkoholen. Kan absolut inte fatta hur det blev så mycket och de val jag gjorde. Sjukt beteende helt enkelt. Som förr. Borde ha skrivit upp varje droppe härinne, men det gjorde jag inte. Så nu kan jag heller inte minnas när och hur och jag var ändå inte så full så att jag har minnesluckor. Rättfärdigade drickandet för mig själv med tråkiga yttre omständigheter. Och visst är det så att varje intag av alkohol ökar risken för att det ska dippa över och ökar suget. Återgick till mitt a-fria vin. Vilken lättnad det var, nästan gott också för att tvinga i sig det andra, DET var verkligen inte gott.
Nej, smygdrickandet vill jag verkligen lämna bakom mig. Ovärdigt, ångestskapande, onyttigt och farligt. Farligt för att det verkligen för mig startade nåt som jag inte ens märkte.
Vitsippor får det bli nu, i alla fall tills gullvivorna kommer. Och inga mer flaskor i garderoben.