Senaste kommentarerna i forumet

Jag vet precis vad du menar, detta med att inte kunna lita på sig själv.
Det är som att man är besatt. Ibland kan jag gå hela dagen helt bestämd på att jag inte ska dricka och sen vips har jag varit på Systemet.
Eller druckit dubbelt så mycket som jag trodde.
Jag har också haft ätstörningar i perioder som gått över. Låt oss hjälpas åt att ta dag för dag till att börja med så kan man ta tag i resten sen.
Hur länge har du varit nykter? Jag är på dag 2.

Känner mig väldigt nervig idag och trött.
Kan inte koncentrera mig på jobbet, skulle bara vilja ligga i sängen.
Usch, hoppas att detta går vägen...

tyvärr inte i Stockholm, känns som att det hade varit lättare att behålla sin anonymitet där och även hitta speciella kvinnomöten. Jag har som sagt slutat dricka så många gånger att jag helt har tappat räkningen. Har fortfarande så oerhört mycket ångest. Värst är nog faktiskt att jag för första gången i djupet av mitt hjärta känner att jag inte kan lita på mig själv när jag dricker. Vad som helst kan hända. Vad är det som gör att jag börjar igen? Jag blir så jävla förtvivlad när jag tänker på det. Jag förstår att jag självmedicinerar och jag hade tidigare i mitt liv bulimi som jag lyckades sluta med på egen hand. Jag har liksom INGEN förmåga till självomhändertagande. Vet bara hur man tar hand om andra hela tiden. Jag har liksom inte de grundläggande kunskaperna för att ta hand om mig själv. De enda sakerna som jag har kommit fram till lindrar den där undermedvetna smärtan är mat eller alkohol. Men båda skadar mer än de lindrar och man får betala ett så sjukt högt pris för de där få timmarna av tystnad i själen/hjärnan. Hur vet man när det är nog? Hur vet man att den här gången ska jag fixa det? Jag har inget förtroende för mig själv. Och jag förstår att det börjar med att sluta dricka, det är så enkelt, men som den bekväma människa jag är så har jag nog alltid inbillat mig att FÖRST kommer insikten/beslutet och efter det så blir det lätt att sluta. Nu börjar jag ana att jag måste göra det hårda jobbet själv först för att sen nå fram till insikterna. Helvete. Jag kan inte för mitt liv förstå varför jag inte är nöjd med mitt liv. Jag har det bra, jag har faktiskt det. Allt yttre är på topp, men det är som att något är sönder inne i mig och jag kan inte laga det.

Vi har länge tillsammans med alla er här inne arbetat för att skapa ett tryggt klimat. En av de faktorer som visat sig vara hjälpsamma är att faktiskt begränsa möjligheten till att ta kontakt med varandra utanför forumet. Vi redigerar sällan inlägg men hot, inlägg skrivna av någon som uppenbart är berusad, reklam eller privat information hör till det vi vanligen tar bort. Det finns sannolik andra arenor där det är lättar att hitta kontakter som sträcker sig längre än skrift. Naturligtvis vill vi vara så hjälpsamma som möjligt och det kan ibland uppstå ett starkt behov av att få kontakt med en annan användare och då kan ni kontakta admi så hjälper vi er med en kontakt. Ett annat tips är att komma på vår årliga träff där man kan komma som sig själv eller med sitt alias.

Hoppas att ni respekterar våra riktlinjer och tack för att ni finns och gör detta forum till en inspirations- och kunskapskälla!

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Omsköter en dag till!
Kram på dig

Han gömmer och ljuger och ni dricker er tillsammans fulla tre ggr per vecka. Många varningsklockor här. Om han inte erkänner att han har problem finns stor risk att de förvärras. Skjut upp bröllopet tycker jag. Han har absolut samma beteende som många av oss här på beroendesidorna.

Vad fint att du hittat hit. Det låter som att du gjort en djupdykning gällande din relation till alkohol vilket lett till en djupare insikt i dina val. Spännande och modigt och kanske lite läskigt på ett bra sätt.

Det kan ta lite tid innan en tråd "tar fart" ofta går det fortare om man är aktiv i andras trådar. Vidare tänker jag att du redan har en del erfarenhet. När du klarat att säga nej trots en del påtryckningar antingen från dig själv eller andra vad har du gjort då? Berätta gärna.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Du har lagt i en växel, berätta gärna. Hur går det?

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Tack Sisyfos! Ja strategier är det som gäller. Problemet är att när det gått en tid så släpper jag det här med strategier. Det vill jag undvika den här gången. Det är min stora utmaning. Att inte släppa taget efter en tid. Att skapa varaktig förändring. Jag gick hos en alkoholterapeut tidigare, typ 7 år sen. Hon ansåg att jag borde satsa på att sluta dricka helt, jag höll inte med. Men hon var bra och jag har kvar bra motivationspapper som jag ska plocka fram, ha dem synliga och titta på varje vecka. Hur gör man för att inte låta sig själv glömma risken?
I dag bakfylla dag två med lätt ångest och känsla av uselhet. Skam. Jag känner mig genomsunkig.

Jag hör till de som försöker dricka ibland. Vårt drickande har sett olika ut dock, eftersom jag i princip aldrig druckit mig för full ute. Nu när jag sällan dricker så vill jag försöka hålla det på en väldigt bra nivå ute. Men det är en balansgång detta att dricka märker jag tydligt. Eftersom omdömet grumlas av alkoholen och det finns en längtan efter fyllan ändå, även om jag inte varit så förtjust i just fyllan mest i att sova.
Om det nu känns nödvändigt för dig att dricka så är det bra att ha en plan för kvällen. Se till att dricka vatten till. Ibland är man så jäkla törstig från start och när man häller i sig för fort tappar man snabbt omdömet. Då är det tufft, för när man når en viss nivå är det svårt att kontrollera sen. När jag var yngre så blev jag alltid så sjuk av alkohol, innan jag blev "roligt full", så jag var tvungen att skapa strategier för att inte börja kräkas och då höll jag det på en lämplig nivå. Varannan vatten är ju en sån. Ingen a efter 12. Ingen starksprit!!! Och högst 3-4 enheter på en kväll. Så såg den strategin ut. Jag fick betala ett högt pris dagen efter om det blev mer än så. Jag tog med halvflaskor om jag hade egen dricka el bjöd bort. Målet var att inte få i sig för mycket. Funkade för det mesta. Bara vatten efter 12 var viktig för mig. Lycka till på aw!

Tack för era fina ord även om jag inte känner mig klok utan mest ego.
Är lite uppfylld av min nykterhet och känslan av att uppskatta livet, men tänker unna mig detta.
Har alltid varit en person som sett positivt på det mesta och haft lätt att känna lycka för små saker. Det tog vinet ifrån mig och nu när jag börjar hitta det igen, blir jag helt ego i den känslan.
Bollan jag sökte för en helt annan sak, men han såg att jag höll på att rasa helt och tog sig tiden att ta tag i det.
Helgen varit ok, mannen smygdricker och väntar nog bara på att jag skall säga något. Men det kommer inte hända denna gången får han komma själv, tror inte man kan bli nykter innan man sett sin eget liv med öppna ögon.
Vilja jag tror att detta går för jag tar denna gången fullt ansvar själv och kommer också att göra det om jag snubblar.
När jag blir stressad på jobbet, hemma osv försöker jag stanna upp och bromsa tänka efter vem äger problemet och se situationen.
Men begäret skriker vin och flykt, men ännu så har spöket fått en match.
Skrev tidigare om bubblor och sanna bilder som har hjälpt mig mycket, helt enkelt se den sanna bilden av hur det var och vad jag vill.
Så väljer även idag att vara nykter och kram till er alla

... omsköter vi en da' till.
:)

... så jäkla söt, Berra.
Och kul.
Och klok.

Och livsduglig.

Hej!
Ja, himmel! Vin i present. Tycker att man ska sluta ge bort sånt. Läste om någon som vunnit på vinlotteriet och blivit som besatt och börjat dricka. Jag fick en flaska champagne precis när jag slutat. Det var lite skillnad ändå med den. Även om jag faktiskt också smygdruckit champagne, så gjorde jag inte det den här gången. Det är ju svårt att öppna och omöjligt att stänga, så man fick tänka att man skulle bälga i sig hela och det känns ju inte så lockande. Farligt ändå dock. Farligt! Nu är den slut, drack upp den till nyår 7 mån senare. En flaska med skruvkork hade jag nog inte grejat. Inte ens nu efter lång, lång tid. Som du skriver så finns där också en besatthet i det. Man är totalabsorberad av tanken. Kan du göra dig av med den idag? Hälla ut? Det känns ju fånigt att man inte ska greja en sån sak, men ja, själva smygandet ger en kick, att falla till föga ger en kick... Å så alkoholen på det. Sen kommer skammen, självföraktet, bakfyllan och ångesten. Nä, slå sönder den jäkla flaskan. Det ger nog också en viss kick... Å så stolthet, nöjdhet och lite saknad.

Dumt att ge bort alkohol men samtidigt så fick du en nyttig tanke. Om att ha alkohol hemma och att vi är svaga för alkohol i alla lägen.
Hoppas du häller ut den, låter din man gömma undan den och gör dig av med den.
Kram och hoppas du får en fin måndag

Svettas fortfarande.. Igår fick jag dessutom ett ilske utbrott... Vem fan pallar med en instabil person som mig.. Direkt dyker självhatet upp.. Fan vad är det för fel på mig...
Idag blir det nyktert, ska opereras så idag slipper jag ens tänka på det..

...innan jag är klar med mitt inlägg så lär det ha blivit en ny vecka.
Ligger i sängen med värkande leder och muskler, jisses så skönt det är att krypa ner i kojen ibland.
Så vad har han hittat på nu då tänker ni nog?
Jo jag är ju en personlighet som oftast ger allt eller inget, och nu gav jag allt.
Har bott senaste dygnen på gräsmattan från arla morgon tills ljuset inte bär sig längre.
Gjort vad?
Meckat släpvagn som jag skrev om tidigare, men i sällskap med svärsonen, vi har nästan tävlat om vem som har kunnat göra mest.
Han på dagarna i veckan när han varit ledig, jag på kvällar och precis hela helgen.
Suttit på en geggig gräsmatta och grejat och fixat, blöt i häcken, rostflagor i håret, färg på händerna...

Men...vet ni vad?
Det blev precis så bra som jag hade förväntat mig, det är sällan allt slår in, men denna gång så gjorde de det, underbart!
Allt klaffade utan några stora kompromisslösningar, ett fruktansvärt slit och en massa svåra beslut, men den satt.
Har nu en väldans oordning på alla mina verktyg och ett fasansfullt letande efter mellandagarnas uppresning, hittade knappt någonting för man är så inställd på att leta på de gamla invanda ställena.
Så resultatet då, en gammal rostig företagssläpvagn ifrån 80-talet med tidens tand som gnagt hårt till en toppmodern släpvagn.
Skrapat rost, målat ramen, slipat och spacklat kupan, bytt ut alla spännen, tagit bort gamla reklamskyltar, bytt ut alla skruvar till rostfria, bytt ut alla lampor till LED-lampor, satt en innerbelysning i kupan som tänds när luckan öppnas, bytt ut golvet, smörjt upp bromvajrar osv, polerat upp rostfria ytor, bytt ut alla reflexer och sidopostionsljus
T.om. Monterat in en trådlös backkamera med en display i bilen.

Det återstår lite smågrejer som kommer att hålla mig sysselsatt ett par kvällar framöver, men i stort sätt så...
Nu återstår bara att kunna backa med den också, lite överkurs men jag övar ofta.
I lördags åkte vi in på brädgården mellan rader av hyllgångar, och jag backade, ja åtminstone 20 ggr innan jag kom rätt.
Det som ser rätt ut i backspeglarna, blir fel i verkligheten.

Så på det hela så är jag verkligen helt nöjd med helgen, har fått pyssla med projekt som jag tycker är roliga, jag kör hårt när jag sätter upp mina egna mål när det ska vara färdiga, jag styr och planerar själv, tar mina egna beslut och korrigeringar.
Lägger ibland lite för mycket arbete på saker som jag anser vara viktiga men där slutresultatet inte alltid motsvarar den tid jag lade ner, men sådan är jag, jag måste hela tiden testa.
Men som oftast så lägger jag ner energi på det som syns och poängteras av andra, och det känns ju rätt i alla fall.
Har haft många grannar som suttit och hängt med oss andra och berömt resultatet.
Det långsiktiga målet var att få den klar till dotterns flytt om en månad, det kortsiktiga är att det oftast spricker i planeringen med mina helger med andra saker, och tappar jag farten, ja då tappar jag verkligen farten, ofta för alltid.

Så varför så mycket tjat om denna släpvagn, tja den är egentligen inte så viktig.
I sammanhanget handlar det om att jag analyserar mig själv, varför gör jag på detta sättet?
Jag går in med full kraft för en enda sak, inget annat får störa mig, jag låter inte kostnaden begränsa mig utan har nog lagt ner mer pengar på släpet än vad jag köpte det för.

Och det finns faktiskt en röd tråd som jag känner igen, den fanns i mitt sätt att dricka, man går alltid all in...
Festar man så festar man och det finna inga gränser vare sig i tid eller pengar...
Jo vi var på ett kalas på lördagskvällen, det fanns dricka så mycket man ville...
Men så kommer man till en väldigt viktig ståndpunkt som handlar om det egna ansvaret...

Vill jag?

..och rannsakar man sig så händer det saker inombords, jo jag vill....må bra, och då dricker jag ingenting med alkoholen i.
Och sedan är den inre veligheten slutdiskuterat, jag har tagit ett beslut som jag står fast vid, den gäller nu och kan omförhandlas i morgon om jag känner för det.
Jag kommer som oftast till samma beslut, och det är jag både glad och nöjd med, jag tar de beslut som min kropp och själ mår bra av, och det vinner alltid i längden.

-Berra!
-Ja!
-Vill du ha en kall öl?
-Ja gärna, men den måste vara alkoholfri.
-Självklart, du har dina flaskor i ett eget förråd i skafferiet, men jag måste erkänna att jag har varit där och nallat.
-Ja det är bra det, man vill ju inte ha en gammal öl.

Jag och svärsonen satt på bänken utanför vardagsrummet idag och tog igen oss alldeles genomsvettiga, hörde hur hasparna på fönstret öppnades bakom oss och där kommer frugan ut med sin arm och två immiga ölflaskor.
Det var precis vad vi behövde, han fick sin och jag fick min nollbira...
Tänk vad livet kan vara underbart ibland, jag kan sitta i en mackaroverall på en bänk i solen och skåla med varsin ölflaska med min svärson, skitiga och svettiga och vad grannarna tror, ja det skiter jag högaktningsfullt i.

Det är inte så himla pjåkigt att vara nykterist heller, vart har de fått det ifrån?

Berra

Jag har ingen alkohol hemma. Min nykterhet försöker jag hålla genom olika strategier. Hade jag fått vin, så hade jag hällt ut det. Jag känner mig själv, och vad skulle jag göra med det? En kompis hade skaffat alkoholfri cider till mig från bolaget när vi hade en tillställning, men jag avböjde. Jag förklarade för henne att vissa vill ha något alkoholfritt, men jag har aldrig druckit A för att det är gott utan för att bli berusad- Hon skämdes, men jag sa att det behöver du inte göra att det var en fin gest. Jag skulle inte ha det lätt om jag haft A hemma, så därför är vårt hem torrlagt från. Våra vänner förväntar sig ingen alkohol när dom hälsar på för dom känner till mitt beslut. Hoppas du kan nämna någon gång för vännerna om detta med vin i present Som du själv skrev.. Tillgång ger sug.. Hoppas du sover gott :)

Tack för att du tror på mej :)

Nej jag är inte så orolig över min lever, ville bara ha något konkret att gå efter och kanske något uppmuntrande pepp.

Dagens insikt: tillgång ger efterfrågan.
Fick en present, en flaska vin, och vips var suget där. Noterade att det var skruvkork; bra, då är den lätt att öppna i smyg....
Som en katt runt het gröt har jag cirkulerat i köket där flaskan står.
Varför ger vi så gärna varandra en flaska vin i present? Jag vill ha blommor, ge mig blommor, choklad eller lyxig lakrits. Ge mig en biocheck, ett par trädgårdshandskar, en pocketbok. Men ideligen detta vin! Vin, vin, vin....
Vet inte hur många gånger ambitionen att dra ner på alkohol gått på pumpen just för dessa gåvor med promille.
Tillgång ger djävligt starkt sug.
Nu drar jag täcket över huvudet!

Hej PP och tack för välkomnandet! Ja, får se hur/om det går att "normaldricka". Jag tror det men kommer att dela med mig av mina erfarenheter och farhågor här. Har en kommande utmaning om några dagar när det är AW med jobbet, en risksituation för mig som har gått dåligt förr men senaste gångerna har jag lyckats stoppa efter ett glas eller inte druckit alls. Och det brukar vara lättare med en färsk baksmälla i minnet.

/Allva

Självklart kunde inte den offentliga vården göra det dom ska i ditt fall heller.. Suck vad bitter man blir.

Jag är ingen öppen bok med känslouttryck direkt, även om det kanske framstod så..haha. Men man måste ju jobba på det! Och androgyn är jag nog mest i skrift.. Inte i klädstil, intressen eller kroppsspråk. Mer anglofil kanske :) Min mailadress är en öppen bok däremot. Hur utbyter man såna här? Säg till om du vill ha någon sån för nu känns det som att den här tråden pajar ett forum med privat spam.

Jag och sambon ska gifta oss i sommar. Vi älskar varandra och har ett bra liv tillsammans. Men vi dricker mycket! Gärna tre gånger i veckan och inte ett par glas, utan tills vi båda är fulla. Jag börjar bli orolig för våra alkohol vanor. Hur kommer detta utveckla sig? Jag har också en dotter som jag absolut inte vill dra in i ett missbruk. Jag pratade med sambon igår och vi bestämde att absolut skärpa oss. Endast dricka en dag i veckan och max tre glas. Jag är inte speciellt orolig för min egen del. Jag vet att jag kan hålla det här men jag tvivlar på sambon. Han har vid flera tillfällen gömt alkohol på underliga ställen och sagt att han inte har druckit när jag vet att han har gjort det. Och jag har aldrig tidigare tjatat på honom att dricka mindre. Så det här är ett beteende som oroar mig. Jag vet egentligen inte hur mycket han dricker. Bara att vi kan dricka tillsammans ca tre gånger i veckan. Tänk om han redan är inne i ett beroende? Och inte alls tänker dra ner utan bara gömma det bättre? Vore jätte tacksam om jag kunde bolla det här med någon.

Är så imponerad av din vilja och glöd! Hur kom det sig att du sökte läkare? Vad var symptomen?
Förstår att det fick dig att vakna upp från bubblan!

Jag går privat - så tyvärr kan du inte hissa vården för detta. Eftersom det handlar om trauma till stor del, måste jag känna full tillit till den person som sitter framför mig. Jag ville välja själv. Har haft tidigare erfarenheter inom vården, och det har inte varit bra. Jag kanske hade otur och träffade stolpskotten, men vågade inte chansa denna gång. Det får vara värt det. Och nu när jag inte dricker vin, har jag ju råd!

Det är fint att du vågar uttrycka dina känslor. Både för din och din dotters skull. Det är ju det som gör att vi kan komma framåt. Jag har själv varit ganska värdelös på det, låser mig ganska snabbt, har ibland för stor integritet. Enorm konfliktsrädsla. Bygger på rädsla.

Du har en bra bild framför dig om hur du vill att det ska bli. Jag har full tro på dig att det kommer att bli just så!

Ha det fint. Och tack för att DU finns! Min androgyna kompis (fniss)