Senaste kommentarerna i forumet

Jag undrar vad det var som du inte tyckte stämde med medinen?

Jag är en kvinna på 43 år, har en underbar man och två barn 8 och 10. Har alkoholism på min pappas sida. Jag känner att jag inte mår bra alls när jag druckit, blir till att börja med grymt bakis är bakis i minst tre dagar och har jätteont i kroppen då. Det är värk i nacken och på huden ungefär som feber. Jag behöver göra en förändring. Tips mottages tacksamt

Jag ser att du har startat två trådar idag och att du känner dig orolig. Jag vet inte vad du efterfrågar nu och detta forum har inte den funktionen som krävs för akut hjälp. Jag ber dig ringa 112 om du befinner dig i fara eller är rädd att skada dig. Du kan även ta kontakt med en akutmottagning.

Ditt inlägg oroar, skriv gärna hur det går för dig.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Din tråd ger motivation och bra insikter om saker som triggar. Tack för att du är öppen och delar!

Nej, har inte varit kontakt med sjukvården. Mitt drickande på vardagar har pågått i någon vecka, innan dess väl mycket helgdrickande sedan ett år tillbaka. Är otroligt förvånad över att det eskalerade på det här sättet, men det känns som att jag borde fixa det utan läkemedel så länge.. Någon öl igår, svettats hela natten, och nu inställd på en kväll med juice till maten och sedan lägga mig i frasiga sängkläder utan en droppe alkohol i kroppen..

Jag har nu läst din tråd och känner igen mig såå mycket! Vi har kanske inte helt samma problem i drickandet men delvis. Detta är min första dag på denna sida och bara att känna igen sig i någon annan, som har liknande problem, det får mig verkligen att känna mig mindre ensam. Jag är så glad att du delar med dig av ditt liv och din resa mot ett nyktert liv, jag hoppas på att få följa dig hela vägen och att jag också lyckas! Kram

Lyckades inte vara ståndaktig förra veckan. skit också :-(
Känns inte bra, jag var riktigt på gång kände jag innan veckans "hotelldöd" infann sig.
Fastnade i baren ett par gånger inte så att det blev något fylleslag, men det förstörde min svit av nyktra dagar och jag hade fått en så bra känsla.
Hoppas nu på en bra OMSTART. Vill men känner inget jävlar anamma.
Har bokat upp mig så att jag är tvungen att vara nykter för bilkörning några kvällar denna vecka.

Den här jycken är oxå utrustad med ben av taxmodell så vi har plogat oss fram idag.
Önskar jag haft en kattlåda!:)

Och du skall vara så stolt över dig själv bra jobbat.
Feber har jag klarat mig ifrån, så det har jag inget svar på☺
Slutar det inte snöa här kommer hunden snart kissa i kattlådan, han har för korta ben för så här mycket snö.
Hoppas du får en bra dag, även om förkylning och promenader inte är något kul

idag nionde dagen utan A och det är jag faktiskt sjukt stolt över.
Har noterat en märklig sak - när jag har feber känns det nästan som när jag är bakis!
Nån annan som upplevt detta fenomen.

och hundvakt är en rutten, rutten kombo!
Lägg till en mindre snöstorm oxå så är ruttenläget fullbordat.

En jobbig dag idag!! Rastlös o oro i kroppen o ångesten från gårdagens bakfylla sitter i. Känner mest för att försvinna i alkoholens dimma, så mkt enklare på ett sätt. Men jag ska försöka ta mig i kragen o komma igen.

Fre-lör-sön totalt två flaskor vin. Mer än vad jag tänkt och hoppats på. Stoppade efter halv flaska i fredags, drack sen alkoholfritt. Köpte ny flaska på lördagen, det borde jag inte ha gjort utan helt följt planen om en halv på fredag och en halv på lördag. Fanns planer att gå bort på middag där jag då skulle haft med flaskan. Backade ur i sista stund. Drack mer än en halv flaska men drack ändå inte allt jag hade. För mig är det en framgång i sig att jag lyckas hejda mig. Att jag inte bara fortsätter. I lördags blev det mängdmässigt nästan en hel flaska men det var från ca 17 till 22, sen drack jag bara alkoholfritt. Jag drack alltså inte ens ett litet glas i timmen, kände mig nästan nykter. Igår kväll drack jag tills det var slut i flaskan, det var lite mer än en halv flaska. Då kände jag att jag inte kunde låta bli så länge det fanns.
Varför är jag inte helt vit då ?
För att jag just nu bara inte har den kraften.
Dricker en bråkdel av mitt tidigare intag och försöker vara snäll mot mig själv. Klappar mig själv på kinden och säger "det är bra gumman, det är bra"
Det är en väldig massa flaskor som jag INTE dricker.

Är ett krig med spöke och ovanor, men inte börjar du om utan fortsätter på din väg.
Tror att det är bra ibland att bli påmind om hur skör ens nykterhet är, du lärde dig massor av klunken.
Det viktigaste var att du vill vara nykter, behåll den känslan.
Kramar och styrka till dig önskar dig en fin måndag lite klokare och starkare

Även om jag skäms...
Igår var jag mycket aktiv, stökade o fixade med huset. Plötsligt konfronterades jag med en glömd gömd flaska. Och jag tog en stadig klunk. Som ett automatiserad reflex.
Spärren var borta på ett ögonblick. Så: Var det värt det? Nej, självklart inte. Alkoholen steg mig omedelbart åt huvudet o jag sa inget till familjen men var livrädd att de skulle märka något.
Är grymt besviken på mig själv o chockad över den fysiska effekten av spriten. Tycker min röst förändrades o kontrollerade mina rörelser som jag kände med ens blev yviga. En stadig klunk o jag har svettats hela natten, haft ånger/ångest som heter duga, sovit stötvis. Skäms skäms skäms!
Så nu får jag börja om. Klarade 8 dagar i sträck. Nu tar jag en dag i taget. På nytt. Suck!
Känner mig så dum o är så besviken på mig själv. Fan ta mig!

Vaknade med huvudvärk och helt mosig på väg till jobb... Känns inte rätt inte fräscht ser detta som ett första steg till ett mer nyktert liv

Vaknade till massor av snö, innan hade jag nog tagit ett glas vin till frukost och hoppats på regn. Men mitt nya jag släppte ut hunden och skottade fram en gång och gjorde det lätt.
Känner mig som en ny människa som inte för varje motgång eller känsla bara vill fly, utan kan ta det med ett nytt lugn.
Söndagen kändes lugn och behaglig, målade och åt en god middag.
Funderat på en sak jag läste i en bok, ge allt 90 dagar då du verkligen jobbar med det innan du tar ett beslut.
Skall tänka så när det gäller mitt förhållande till mannen, ge det en verklig chans och jobba med mig och förhållandet.
Att börja se verkligheten är både smärtsamt och skönt, skrev till Bollan om bubblor och att sticka håll på dem.
Är det jag håller på med att försöka förstå varför jag är som jag är och hur jag skall utvecklas och acceptera hur det varit och är.
Så väljer att vara nykter idag/ snöiga kramar och styrka till er som kämpar

Jävlaranamma är bra☺när man skall ut i strid och möta sina känslor, gör att man vågar stå kvar och känna det.
Hoppas du får en bra måndag/ kram och styrka till dig

längesen jag var inne här. Men det har gått hyfsat. Ska in och läsa mer här ikväll. Ses! <3

Nu jäklar ska jag bemöta dessa känslor istället för att dämpa eller trycka ner dom! Vet ju att man mår bättre att bemöta sina känslor, varför väljer man då att trycka in dom någonstans där det bara blir större o större! Nu jävlar tar jag fram lite jävlaranamma!!

Känner igen mig i det du säger! Jag har nog ett behov att krypa in i en bubbla ibland därför intag av alkohol! Har idag anmält mig till en kurs i mindfulness, tror och hoppas det kan hjälpa mig att ta tag i det jobbiga istället för att skjuta undan det! Har nästan hela mitt liv haft en klump i magen! Trots att jag lever ett gott liv känner jag inte total lycka!

Bra att du har kämpaglöd och envishet, det kommer man långt med. Vet inte om du är helt ny men varmt välkommen är du<3 Läs på forumet och känn att du har liksinnade med dig på din resa. Rädslan att misslyckas har vi ju alltid när vi ska göra nya och oftast svåra saker och livsstilsförändringar. Själv brukar jag tänka på alla konsekvenser som mitt missbruk fört med sig. Det underlättar oftast. Ha de gott:)

1 vecka avklarad fick lite positivt pepp från flickvännen nu tar vi en vecka till blir även samtal på onsdag med utbildad personal :)

Detta är starten på mitt nya liv, känner mig så taggad :)

Hej Lill-Per (och alla ni andra). Jag tycker det är kul att du åter är på forumet och jag hoppas att du fortsätter. För mig är det otroligt betydelsefullt. Även under de perioder jag har druckit har jag "tittat in", läst och begrundat. Dock har jag skämts så mycket att jag aldrig givit mig tillkänna. Jag förstår att du är "mitt i karriären" som man brukar säga. Jag har också varit där, ska gudarna veta, men har nu slagit in på en annan väg i livet. Ekonomiskt är det himmelsvid skillnad men jag orkade inte längre. Den inre stressen tog bokstavligen kål på mig. Du skriver i din tråd om att du borde ta tag i ditt "bipolära" problem. Det låter bra. Jag vill ändå säga att jag tror att om du lyckas hålla din nykterhet kommer du även uppleva mindre problem även med detta.

Rastlöshet, meningslöshet, sökandet efter mening osv som du beskriver har också varit min kvarnsten. Lösningen har till slut alltid varit att ta sig ett glas och släppa de jobbiga tankarna för stunden. Både du och jag inser nog att det inte är någon bra lösning i längden. Det är ju också så att ju äldre man blir och desto längre man har druckit, ju värre blir det........När jag dricker tar det minst en vecka för mig att någorlunda få näsan över vattenytan.

Många beskriver den första nyktra perioden som om de gick på "rosa moln, denna första nynyktra period. Jag har själv aldrig upplevt detta. Tvärtom har jag det riktigt, riktigt jobbigt den första tiden. Däremot kan jag säga att när jag nu nästintill varit nykter en månad börjar vissa saker att bli lättare. Det är en lång, lång resa med många fallgropar på vägen. För drygt tio år sedan var jag nykter i ett år och sju månader. Jag funderade inte så mycket under den tiden. Vi byggde hus och jag hade sååå mycket att tänka på. När bygget äntligen var klart, alla hantverkare betalda och vi hade vår första kväll i det nya huset trillade jag dit. Som en blixt från klar himmel. Hade inte en tanke på att börja dricka. Det "bara kom"....Jag minns dock hur mitt självförtroende och självkänsla byggdes upp under denna ganska långa period och jag vill inget hellre än att komma tillbaks dit.

God natt på er/Tjalle

Jag vågar knappt tro på det att Citalopram kan hjälpa mot PMSen... Äter just nu 20 g, vi får se om jag ska kanske testa att höja. Alkohol + PMS gör livet absolut inte lättare, jag fattar inte att min man stod ut med det. Idag var jag på bio och såg "En man som heter Ove", jag grät och grät och grät, men samtidigt jag kunde gå ut efter bio och prata normalt och sånt. Tack för alla tips, måste kolla upp också vad jag äter för kosttillskott. Känns så att jag har lyckats skölja ut det mest värdefull från min kropp med vin. Även hjärnan.
Jag frågade om kliande betten för att jag själv har problem med någonting som man kallar för dermatillomani, har haft det hela livet. Inte så trevlig, man kliar varje litet sår som uppstår. Det går inte av bli av med det egentligen, men ibland har jag mer kontroll. Tyvärr efter Citalopram verkar det vara sämre. Jag är mindre spänd och samtidigt mer benägen att klia. Tur att det finns smink.
Ok, du skrev att jag låter som kopia av dig själv... Jag har inte läst hela din tråd, men det är nog bara att chansa och skriva att vi har också ett bra jobb och fixar allt nästan perfekt och ingen märker att man dricker (drack i ditt fall!).
Jag kollar FB-gruppen!
God natt kram.