Senaste kommentarerna i forumet

Dag 52 söndag,
vaknade, frukost och sen till gymmet. 2,5 tim träning. Hem och kraschade. Mosig i knopp och kropp nu. Jag mår inte bra på något sätt. Usch. Men jag älskade det varje sekund. Kunde inte sluta liksom. Ville inte gå hem. Var lycklig. Vill tillbaka. Det var kul att se de som morgontränar igen. Saknat dem. Även fast alla inte pratar med varandra. Nickar mest igenkännande och som ett hej. Konstigt egentligen. Man är ju på samma ställe 09.00 en söndag morgon. Tex på löbandet brevid varandra eller på cykeln. Nästan Inga pratar. Inte jag heller. Ska börja med det. Kanske flirta lite också. Hade det varit i terrängspåret så pratas det mer, tänker jag. Skärpning på mig nu. Ta och ät något så kommer energin tillbaka. Ta en prommis. Ring någon.Tvätta och städa. Åk och träna ett morgonpass imorgon kanske. Snart jobb igen och gå på lina läge. Hungrig.

Så jäkla bra. Var stolt över dig. Unna dig nu inte alkohol utan något annat. Bra jobbat. Nu tar vi en vit vecka till. Är du med?

Måtte måndagen komma snart, så jag kommer in i rutinerna . Hets äter i och för sig bättre än att hetsdrickande och bli full på en timme, mkt hets är det dricka äta träna jojobanta.

Hej leverjag, tack för frågan hade tänkt vänta till imorgon, men jag tror nog att jag redan idag kan tillkännage att jag tillslut har klarat en hel vecka. Efter många , jag säger många försök som varat 2-3 dagar, har jag nått min första milsten. Hur kan det vara så jävla svårt när man en gång klarat en längre period? Den här veckan, som verkligen varit upp och ner , bestämde jag mej för att bara sikta på att vara Nykter, inte samtidigt köra skiten ur mig på varje träningspass och räkna varje cal ut och in, ibland blir det en jäkla massa cal kvar som man kan dricka upp.
Läst massor försökt hitta ngt Quick fix mental träning, men det bästa jag hittat är nog webbsida stopdrinkingalcohol.com.
Rutiner tror jag är jätteviktigt, trots att jag är pensionär , är det lätt att tappa fokus på helgerna .
PS redan efter 5 vita dagar är blodtryck och puls som varit åt he en längre tid helt ok

Tack för ditt ärliga inlägg, du är sannerligen en förebild. Jag både imponeras och avundas din nyktra inställning, den ger mig hopp om ett lyckligt liv. Ett liv utan längtan, vånda och en känsla av saknad. Det blir så tydligt när du skriver, du har verkligen överlistat beroendet och kommit ut vinnande. Det är så viktigt att jag och folk här på forumet som har det kämpigt kan se att det går, inte bara att leva nyktert utan att även hitta lycka i det.

Du hjälper mig att slå hål på den "romantiserade bilden" av alkohol. Som är så naturlig och självklar för så många människor, även folk som inte är problemdrickare. Du påminner mig om den inre stressen som det ger att dra sig undan socialt så ingen annan vet eller kan kommentera att man dricker för mycket. Du sätter ord på det när du skriver " enda gången jag kunde få dricka så mycket jag ville utan att någon såg". Det får mig att komma ihåg stressen och självhatet också, inte bara den upprymda känslan jag hade när jag var på väg till systemet och funderade på vilka goda öl ska skulle välja att "njuta av" för kvällen. Det som är så viktigt är att du beskriver det i dåtid, som någon som du upplevt och som du tagit dig igenom.

Du skriver ofta att du behöver vara här och läsa och skriva för att inte glömma. Som jag beskrivit ovan fyller du också en väldigt viktig funktion här på forumet, att ge oss andra hopp. Det visste du säkert redan men det tål att upprepas. Det här forumet är en plats som människor främst är aktiva på i en tid då de är i behov av hjälp och stöttning. De som tar sig igenom det värsta brukar förr eller senare bli mer och mer inaktiva för att sedan lämna. Kanske kommer de tillbaka om det sker ett återfall. Säger inte att det är något fel alls i det och alla bestämmer helt själva hur man vill se på forumet, men jag personligen är så glad att du stannar kvar och delar med dig av ditt liv även när du är på toppen. Så tack snälla.

Kram

Är ingen lätt resa vi skall göra, så vi kommer kanske att snubbla och falla men du kommer alltid framåt om du reser dig och tar ett steg till.
Är ju så att vi har alltid har en anledning att dricka så kriget är 24/7 även om det inte alltid känns jobbigt.
Så hoppas du känner stödet här och går med ett steg till/ kram och styrka

Tack för stöttning! Blir så jäkla besviken på mig själv! Nu måste jag ta tag i det igen! Har det så bra och en familj som älskar mig! Varför sviker jag dom genom att dämpa med alhohol!

Demonerna dansar i mitt huvud! Sån ångest!!!!

Hur känns det idag? Var på middag m familjen går. Tänkte mycket på det där med ilskan som bara tar över. Jag har varit arg länge, länge utan att riktigt fatta att jag var just arg. Jag går och träffar en person som jag pratar med då och då om mig. Sist var det tomt, visste inte vad jag skulle säga. Efter första samtalen upptäckte jag ilskan. En ilska som jag hade och projicerar mot andra runt omkring mig. Nu börjar det lägga sig. De är ju inte orsaken egentligen till min ilska. Den bär jag själv inom mig. Ilskan ger ibland välbehövlig kraft i tex kris och för att klara av vissa saker. Jag är trött på att vara arg. Det hjälper mig inte längre. Jag är egentligen ledsen och rädd. Det var det som var min ilska egentligen.

Tänker på dig

Känns som du behöver massor av kramar och pussar och skratt just nu!
?

Mina fina. Du har hanterat allt så bra. Tack för dina uppmuntrande och omtänksamma ord till mig. Hoppas du ger dig själv sådana tankar också.

Aha, din hjärna har fortfarande förhoppningar att må bra med alkohol. Ja, det sitter nog i hela livet det där. Konsten är ju inte att sluta utan inte börja. Och om vi börjar inte fortsätta. Starkt av dig att stå emot dagen efter! Den ger ju så skön lindring så snabbt vår drog. Jag har lite lättare tror jag, för jag har aldrig ngt hemma. Men jag vet, att rätt som det är kan min hjärna bli helt övertygad om att det är helt normalt att få dricka lite som annat folk. Livrädd för min egen hjärna. Jobbar på att radera hårddisken eller i alla fall partitionera den. ;-) Rensa ut lite utrymme och restkod...

Hoppas du mår bra, vilar och hämtar kraft fina du!

Hur går det för dig nu? Berätta här vad som händer, hur du tänker. Det kan hjälpa dig att skriva ner och knäna läsa senare.

Glad att du får stöd av mina rader om min resa mot friheten/nykterheten. Hoppas du finner din vilja och motivation för att fortsätta. Det är skönt att slippa längta efter och tänka på nervgiftet hela tiden!

Har du förresten sett lästips som en egen tråd i forumet? Det läggs en del tips i trådarna också men det finns en hel del nu under lästips. :-)

Kram

Det hade varit sju resor värre om vi fortsatt dricka! Jag kan inte lita på att jag inte får sug igen. Inte alls. Det är lugnt men när som helst kan man stå inför en ny utmaning. Bra att ha viss beredskap och ta varje ny utmaning när den kommer och njuta av alla dagar nyktert som passerar. Hoppas din hjärna slutar att påminna dig om att vara sugen på helgerna snart. Skönt när det blir lugnt tycker jag.

Tycker du är otroligt stark som fortsätter kämpa för din frihet! Glad är jag att vi följs åt här i forumet.
❤️

Tack för tipsen, tror det är bra at försöka hitta ngt att hänga upp livet med , när man inte kan slå sig ner med en flaska whiskey.

Du gillade filmen. Hur mår du nu? Vad händer i Hjärnkontoret? Finns det ngn som kan stötta dig i din närhet?

Önskar dig allt välmående i världen. Du kan vända ditt liv! Det går! Mod och tro.

Fina du, det där tankarna finns också hos mig ibland. Jag försöker hitta svar och samband i allt! Jag börjar tro att jag trasslar till det med min logik. Det kanske inte finns några svar? Det kanske bara finns vanor, känslor och fysiska behov. Jag vaknar ibland och känner mig bakis för att jag sovit för lite, är förkyld eller har ngn annan obalans. Jag har också ätit en del godis och snacks. Ett sug, ett behov, kanske rastlöshet men det går över. Jag tror det är vår hjärna som säger att vi har något fel, beroende och att det skulle bero på att vi är vana att må dåligt. Då är det på ett sätt sant men på ett annat inte alls. Våra kroppar vill inte alls må dåligt. De vill må bra. Jag tror bara att vi behöver sluta lyssna på de där invanda kritiserande tankarna och lyssna på vad som ev fattas oss. Kanske bara låta det vara tills vi får svar... ;-)

Dina elva månader är fantastiska. Snart ett år Lena! Hurra!! Det andra löser sig med tiden, tror jag. Och du; Var snäll mot dig själv! Det skulle jag vara om jag vore du, ;-)
??

Jag har läst mycket om olika metoder inom mindfullness/meditation till och från i fyra månader nu. Små portioner. Jag har även övat och yogat. Det går bakåt och framåt men sakta börjar en medvetenhet och en liten insikt komma till mig som ett grodd. Jag har gjort liknande med Tolle. Lyssnat på olika lektioner/föreläsningar på YT. Fick också tips om denna: http://www.oprah.com/app/a-new-earth.html

Har inte läst några böcker än men börjar känna mig redo för att ge det en chans. Kram och fortsatt lycka till!

Har försökt börja läsa den boken av Tolle som finns på storytel , helt obegriplig än så länge, kanske mer givande att lyssna på youtube ?

Att vakna utan den vidriga bakiskänslan. En kväll med vänner och vin till avklarad. Trugades lite men nej tack. Inte väcka alkoholmonstret!! Det går "jättebraattdrickaettparglas" med andra MEN jag vet att begäret och suget väcks på nytt. Vill inte!

Livet är ok. Tom ganska bra. Fåglarna har börjar kvittra utanför mitt fönster igen. (Trots snöyran som måste ha skakat om dem igår) Jag kommer ihåg mig som ung människa då jag låg på marken i gräset och målade av olika grässorter. Det finns verkligen många olika! Blommor och fåglar har jag målat. Ansikten och människor fångade jag lätt ett tag. Då tittade jag noga på det jag såg utan filter och jag fångade uttrycken. Med tiden har ett tjockare filter vuxit till sig av föreställningar, logik, regler, historia, fördomar, rädslor, moral och ouppmärksamhet. Synskadad och färgblind av egot som vuxit till ett enormt brus och jättefilter! Jag ser ju inte längre, jag hör inte och vet knappt vad jag säger längre. Vem har jag blivit? Var är jag, den där sprudlande nyfikna flickan som njöt av världen. Hon finns ju där inne och hennes jämmer kunde dövas med alkohol.

Lyssnat en del på Tolle E och funderat på tystnaden i mig. Den är svår att höra. Letar efter den, lyssnar efter den och misslyckas gång på gång. Bortom ilskan, sorgen och alla andra känslor finns en stillhet och frid. Jag vet, för jag har känt den förr och jag känner glimtar av den. Jag får börja om, slänga alla känslor och tankar åt sidan, för jag vill lära mig se, lyssna och leva igen!
?

... om det finns en speciell kategori människor som är besatta av att må dåligt och att jag ingår i den. Eller vad är det frågan om?

Efter jag la ner drickandet (i morgon är det precis elva månader sen) så substitut-åt jag. Under rätt lång tid. Sen fick jag hyfsad ordning på det där - men nu är det rena rama kaoset igen. När jag klev upp i morse och städade undan allt godispapper och, förstås, en tom ostbågspåse, fick jag samma skamkänsla och ågren som om jag skulle ha supit till. Kanske inte samma magnitud på ruelsen, men likartat. Kan det vara dom här pms-pillren som ställer till det? Eller är jag bara sån som ska mecka med beroenden hit och dit för att uppnå samma slags ljuvligt dåliga mående som alltid?

Det är rent förbannat.

Nu gäller det att komma upp på banan igen! Vill ju behålla den där känslan av lycka när jag låter bli alkoholen! Vill inte vara den här misslyckade människan som jag är!

Härligt! Vi klarar detta! 21 dagar nu!

med dina ord och tankar i mitt beslut att inte dricka. Tack för att du delar med dig. Jag är idag inne på dag 6 och är väldigt nöjd med mig själv. Små steg mot ett bättre liv för både min kropp och själ. Kram och ha en härlig söndag Leverjag!

Gårdagens middag med vänner blev bra och trevlig även utan vin.
Men visst kändes det och tankarna om att spelar väl ingen roll om jag tar ett glas eller två for med jämna mellan rum genom huvudet.
Men var hanterbart och idag är jag så glad att jag inte tog den lätta vägen.
Mannen skötte sig och det var en bra lördag, sen att han har druckit under natten är hans problem.
Konstigt när man vaknar upp och inser att mannen faktiskt burit hem vin för att det är bekvämt när jag är full och trött.
Känner hur han blir mer och mer obekväm av att jag vaknar upp.
Har bestämt att inte säga något om hans vanor just nu och låta honom tro att jag inte ser den extra flaskan eller glaset.
Han blir väldigt lättad när jag är som vanligt och tar hunden med mig och går till skogen.
Så väljer i dag att vara nykter/ Härlig söndag till er hjältar

för 13 år sedan, och har sedan dess ett bankkonto där jag sparar 1200 kronor varje månad. Köpte en motorcykel efter ett år, och har köpt många bra prylar sedan dess från detta konto. I det långa perspektivet vill jag också spara undan de 3000-4000 kronor jag tjänar på att inte dricka, men tyvärr höll jag på att säga så har jag fortfarande råd att dricka ekonomiskt, men inte mentalt förstås!!! Mina nyktra perioder har jag lagt till kontot och det märks direkt, men det är mitt liv det handlar om och inte pengar.

för 13 år sedan, och har sedan dess ett bankkonto där jag sparar 1200 kronor varje månad. Köpte en motorcykel efter ett år, och har köpt många bra prylar sedan dess från detta konto. I det långa perspektivet vill jag också spara undan de 3000-4000 kronor jag tjänar på att inte dricka, men tyvärr höll jag på att säga så har jag fortfarande råd att dricka ekonomiskt, men inte mentalt förstås!!! Mina nyktra perioder har jag lagt till kontot och det märks direkt, men det är mitt liv det handlar om och inte pengar.