Senaste kommentarerna i forumet

Jag registrerade mig här igår, efter att varit nykter i en månad. Tyvärr missade jag alltså detta. Tycker det låter högintressant och förbannar min olyckliga stjärna att jag inte hade registrerat mig då. Så alltså: planerar ni fler tillfällen? Superintresserad!

Den korta sammanfattning jag läst om boken fick mig tårögd, redan där liksom. Jag är en mamma som varit nykter i en månad, jag har en 22-årig dotter som bor hemma. Även om mina problem varit och är förhållandevis 'milda' i brist på ett bättre uttryck, så river det ändå i hjärtat bara att läsa beskrivningen av boken. Jag kommer absolut att läsa den, frågan är om den sänker mig just nu, om det helt enkelt är för tidigt att läsa den än? Det kanske låter som ett konstigt resonemang, men mina samvetskval runt min dotter och hennes känslor är jag liksom helt uppe i just nu. Frågan är om det är bättre att vänta lite med att läsa den, och f.n. bara försöka läka de sår som finns just nu, så gott det går? Observera att jag inte 'stoppar huvudet i sanden', utan snarare känner att jag/vi just nu behöver ägna oss åt det som är positivt och bra, som en paus från allt som inte är det. Låter det konstigt? Det är alltså en uppriktig fråga, de av er som läst den, finns det vissa perioder som ni skulle rekommendera att man läser den eller väntar lite med det?

Lite kul att just 100 dagar gått. Det gick ganska så snabbt så 100 till känns inte så ouppnåeligt, faktiskt.

Tack för hälsningar. Det var inte lätt att hänga med i det som hände i forumet. Jag kände mig inte personligt påverkad men uttryckte det som flera av oss kunde ha känt för att bli kallade allt möjligt. Att bli uppläxad i språket och ordval i sin egna tråd känns rätt bisarrt. Det var faktiskt rätt komiskt det hela. Tänkte inte lämna forumet men ville då inte vara en del i det negativa. Förstår att någon kan tycka att det är präktigt och halleluja-stämning här. ;-)) Jag tror något händer i nykterheten så att man faktiskt blir lite nyfrälst och salig över det fina i livet och det kan ju reta någon. Jag hoppas innerligen att alla här skriver i sina trådar och formar den nivå på inlägg och diskussioner de vill ha och använder de uttryck som känns bra för dem. Jag-budskapet är det enda vi kan hålla oss till, tycker jag för min del. Vi väljer de vill umgås och prata med både här och i verkliga livet.

Muränan, du har nog rätt. Det var bra att jag reflekterade över oron för kvällen. Det gick jättebra och var trevligt. Vet inte om de retar andra. De drack vin och kanske blev det mindre än vanligt. Jag själv anser att det var minst lika trevligt. Det där sista timmarna av fyllegagg kan man vara utan. Jag trivs jättebra varenda kväll jag är med andra nykter. Hoppas andra också kan göra det i mitt sällskap.

Slentrian och legitimitet och faktiskt en viss nervositet, Sisyfos. Jag jobbar en del med att vilja vara till lags. Samtidigt har jag en sida som kan vara brutalt rebellisk och vägrar att passa in. Tack. Det är ändå viktigt att läsa om alla sorters alkoholister, personliga resor och funderingar här på forumet. Det är också viktigt att det finns de som också lyckas som är kvar här. De ger i alla fall mig hopp om att det går. Så tack för det alla "gamla" här!

Träning, handling, fika, promenad och vila inför kvällens middagsfix känns helt ok en söndag. Tänk, det har redan gått hundra dagar och jag ångrar inte en enda gång att jag stått emot. Låt mig komma ihåg det när suget anfaller igen.

Kramar ✨

Tack för välkomnandet och du har säkert rätt med att det skulle vara bra att gå och prata med någon.
Men är inte riktigt där ännu håller på att komma dit men har en bit kvar. Är eller var inte den typen som har lätt att berätta om hur det är, håller fanan högt och låtsas som allt är toppen.
Det är det som nu faller isär och det är dags att se verkligheten nyktert inte i en vindimma

Den här tåren jag nämnde inne hos mig - den kom efter jag hade läst följande mening av dig: "Och du har slutat dricka Lena." Det var en sån där krampaktigt framsprungen tår som ville säga ja, jag har ju det, jag haaar ju det.

Puss. Gott att du finns här.

solvargen,
man måste ju börja någonstans för att komma någonstans. När bestämde du dig att ändra på vanorna? Är det a-fritt som gäller?

Nej, inte än men den kommer snart. Att först våga och sedan kunna sammanfatta sig själv i det här sammamhanget var inte ens något jag kunnat drömma om innan jul.

Det har gått exakt 42 dagar sen jag och min sambo tog beslutet om en helvit tid. Jag har ju åkt dit nån gång och druckit ett par 3,5 or eller 2,8 or el liknande, men det är så lite i sammanhanget så jag tar det inte så allvarligt. Om vi säger att detta hänt kanske...3 ggr, 4 ggr, så har jag varit spiknykter i 38, 39 dagar av 42. Mina små återfall har däremot lärt mig vart mina fällor är. Eller förresten dom märks ju såklart även fast man inte faller och dricker lite. Men men, nu är det så. När jag druckit lite fast jag skulle vart nykter, betyder att de är de värsta fällorna.
En av mina största utmaningar är att hantera besvikelser och att hantera oro, eller vad ska jag säga, nervositet när jag har nåt på gång, kan vara vad som helst, nåt i arbetslivet, en hobby...ja nåt där jag inte kan vara helt säker på utfallet. Är nog lite kontrollfreak...

Nu måste jag gå ut med hundarna, fortsätter min summering sen

Vi som finns här har alla ett dåligt förhållande till alkoholen. Jag har varit nykter sen 28 dec, med några mindre avbrott, då jag åkt dit på ett 3,5 or eller liknande. Inte blivit full alls, så det känns inte så farligt. Men nu har det blivit så att jag inte har något problem alls att vara nykter. Jag har hittat mina fällor och motar dom nu.
Men du, jag tycker inte du ska vänta med att gå och prata med någon. Stormen kommer inte avta på ett kick. Jag tror du behöver hjälp med att rida ut stormen. Svårt för dig att du inte har nåt stöd från din sambo. Därför menar jag att du behöver stöd från annat håll.

Skriv här, det hjälper!! Kram på dig. :-)

Det finns inte mycket du kan göra nu.
Förstår absolut din ångest, den måste vara vidrig - men försök att vända på resonemanget här. Du HADE kunnat ligga där i sjukhussängen med vetskapen om att du tagit livet av någon. Tänk om en familj kommit i din väg - mamma och pappa med 2 små barn i vagn på väg hem från en bjudning. Fyra personer till som legat och kämpat för sina liv nu i en annan del av sjukhuset....
Nu hände inte detta - du hade en otrolig tur som blev stoppad av ett träd i stället! Inte ens DU blev skadad - det enda som blev skadat är en bil, och vad gör det om 100 år??? :-)
Du har haft tur, otrolig tur! Du gjorde ett misstag, det gör vi människor ibland....så är det bara - men du har inte gjort NÅGONTING som inte går att ställa till rätta och du har INTE förstört ditt liv.
Du har nu världens chans att få hjälp och jag lovar dig att det inte kommer att bli så jävligt som du just nu ligger och föreställer dig. Du är nämligen inte unik. 1000-tals människor har gått igenom det du gör just nu. Du kommer att få all hjälp du behöver så bara acceptera och ta emot hjälpen.
Man sätter sig inte i en bil med 2,3 promille om man inte har alkoholproblem - så är det bara! Alkoholproblem är en sjukdom, men som tur är går den att bota! :-)
Kram på dig!

Nu har jag fixat en vecka. Det har jag ju klarat många ggr förut så vadå? Jo den stora skillnaden är att jag den här gången är det för alltid och det gillar inte riktigt den onda delen av hjärnan så därför har det varit betydligt tuffare än innan. Många konstiga drömmar och vakna stunder men jag leder och jag ska vinna kampen nu!

God morgon vännen!

Hur gick det med middagen igår?

Skickar Bamsekramar till dig ?????

Skall när jag tagit mig igenom denna stormen gå och prata med någon

Hej Ekinaj,
Det du måste göra först är att komma till insikt om att du har ett problem. Genom att identifiera problemet kan man sedan börja jobba med det. För det finns en lösning och du kan komma dit. Men du måste se problemet. Här har du nog en bit att vandra. Man får inte 2,3 promille av 2 glas vin och 4 öl, det vet du nog ;)
Oavsett vad som händer nu så är det bara att göra som dom säger. Får du fotboja, ja då är det bara att köpa läget. Det är nu resan börjar mot ett nytt liv för dig. Om du verkligen vill själv.
Stort lycka till.

solvargen,
vad kul och tänkte också till innan jag valde mitt nick. Ska ju säga en själv något. Har du en egen tråd?

Solapan, vad konstigt! Jag valde länge användarnamn för att kunna skriva här, det blev till slut Solvargen. Så är det första jag i princip ser ditt namn och du har ganska exakt min bakgrund också. Ett gott tecken tror jag :)

https://youtu.be/vVeXY4i-a_w

En dokumentär om alkohol. Kanske ökar motivationen för någon.

farmor,
det känns bra att skriva ned dem då&då så jag kan tänka på annat. känns ibland som jag går in och dumpar här och sen ut. Läser mitt själv&andras resor. Ger mycket. Även din tråd. Snart vår och sol igen.

Hoppas du fick en trevlig kväll, Leverjag. Dricker era vänner trots att ni inte gör det?
Jag gillar eg mer att träffa mina vänner nykter. Eller kanske snarare, jag gillar verkligen att vara klar i huvudet oavsett vad jag gör. Den känslan räcker rätt långt. Så jag hoppas att du fick ut nåt av kvällen. På slutet kunde jag dricka innan jag träffade kompisar, inte för att jag behövde, men för att det på nåt sätt var legitimt att dricka.
Och glöm inte hur mycket du betyder för många härinne. Med dina kloka inlägg, dina funderingar och ditt engagemang.

Oj!! Många tankar... Jag lyssnar..
Ikväll är jag tom....Men jag läser och tar in...

Har en positiv flow sen nån månad med mer o mer beslutsamhet att sluta dricka för mkt vin, börjat träna, äta hälsosammare. Fram till nu har jag lyckats minska antal dagar i veckan jag druckit vin men ändå haft nån dag per vecka med överkonsumtion och fyllnat till helt enkelt. Senast i fre. Inte druckit efter det alls men idag första dagen med diffust sug, tänkt mkt på vin, längtan till buzzen efter "nåt" glas. Som blir typ 7-8 glas i värsta fall. Hjälper att läsa här men det känns stundtals som jag bokstavligen brottas med mig själv för att stå emot. Både irretabel, trött, sugen, stressad och några glas vin skulle ju sudda ut det i stunden. Klarat dagen och siktar nu på i morgon!

Jag försöker att inte ta insomningstabletter då jag får så svårt att INTE ta dom, om jag har det hemma. Kanske skulle prova någon medicin som gör att jag inte kan dricka på kvällen. Kan ju lätt avstå fr vin typ 3 dgr men sen är det som hjärnan kopplar bort all rim o reson och jag dricker en flaska vin på typ en timme och sen blir halvt borta o sen seg dagen efter m hjärtklappning etc. Tack för ditt svar!

Låg och tänkte själv i morse att jag inte riktigt trodde på mina planerade två glas vin till helgen. Har ju inte lyckats hålla det alls, dricker jag två glas så dricker jag ju gärna 3-4 till. Jag tycker det är svårt att njuta av "lite" vin, som min fantastiska man gör, han dricker max ett par deciliter vin till helgen och njuter av smaken. Jag får behärska mig varje gång o typ inte hälla i mig mkt mer :-/. Önskar att jag kunde dricka så lite bara för att dela stunden med honom. Men hellre avstå från det och inte ha allt det dåliga som kommer av att jag dricker för mkt. Ska försöka, inget vin idag iaf!

Vad kul att höra! Du gör något jag inte vågar... Tar nåt glas hemma. Kände ett sting av avund... Men man vet nog kanske sina egna begränsningar och jag är inte där.
Ha det bra!

Veterinärfaktura och rakad hund, men det kunde varit värre.
Skönt att du är tillbaka, Lena.