skrev Sisyfos i Alkoholist men bara med Vin?

Kul med dejt :-). Men jag skulle nog tänka efter innan jag gick vidare med honom. Tror inte att nån jag känner som har ett normalt drickande skulle dricka sig lite "full" på en första dejt med någon som drack a-fritt.
En stor varningsflagga på det beteendet tycker jag.
Och ett annat beteende med varningsflagga är ju att att vara "tvungen" att dricka. Inte gott, inte särskilt sugen... Men där står man och dricker och sen måste det ta slut. Även skvätten som skulle vara till sås. Oj vad ofta jag har gjort så. Bra att du inte ser det som ett misslyckande utan som en lärdom. Och starkt att dricka a-fritt på daten. Väldigt imponerande faktiskt!


skrev Sisyfos i Rastlöshet och svartvitt tänkande

Tror absolut att fredag, vin, avkoppling blir någon slags reflex och känslan av välbefinnande infinner sig. Nu måste man hitta något annat att belöna sig, eller så kanske man inte måste det. Än så lönge kanske det räcker med att tänka att man inte dricker och att det ger en kick. Det är nog viktigt att tänka på att alkohol aldrig ska vara en belöning.


skrev Sisyfos i Mitt måttliga liv

Bra att du kom ut hel på andra sidan. Läste om din yrkeskår och att det könns outhärdligt att ha a-problem bland dem för att det inte förväntas och man nog är ensam. Tänker att det nog är många här inne på forumet som känner likadant. Och att vi kanske dessutom träffar varandra i jobbet utan att veta om det. Problem med a är nog vanligare än vi tror även bland folk som inte "förväntas" ha problem. Så det är dags att sluta skämmas och förstå att det är ett stort problem bland alla sorters människor.


skrev Sisyfos i Nu är det slut med skiten!!!

Skönt att höra. Både att läget stabiliserat sig och att du står fast i din nykterhet i det här läget. A gör ju bara allt mer förvirrat och ångestfyllt.


skrev FataMorgana i Rastlöshet och svartvitt tänkande

Kan inte sova, vilket är lite ovanligt för mig. Tänker på att jag fått ett annat sätt att se på alkohol. Ordet fredag frammanar inte längre bilden av en dunk eller den gröna skylten. Snacka om Pavlovs hundar. Är jag avbetingad nu? Kanske lite i alla fall. På rätt väg när jag känner att det finns andra och viktigare sätt att avsluta veckan på. Och att avsaknaden av alkohol i mitt skafferi fast det är helg, inte framkallar panik. Jag är tacksam för det. Kram till er alla - oavsett var ni befinner er på stigen.


skrev FataMorgana i If you re waiting for a sign, this is it.

så har jag ju redan testat så nån halvårsmedalj blir det inte för mig;). Det känns gott att du har hittat en väg som passar dig. Jag känner mig ganska lugn nu efter mitt "misslyckade" test. Det var inte ens gott.. Men man ska aldrig söga aldrig har man ju lärt sig med åren. Det skulle verkligen varit kul att träffas IRL. Vad vi skulle ha surrat :D.
Önskar dig all lycka. P o K ❤️


skrev FataMorgana i Mitt måttliga liv

Du kommer att fixa det. Bra att du fortsätter skriva här. Kram <3


skrev Drycker i Blåste positivt

Har vaknat nästan varje morgon den här veckan med minneslucka. Rätt ångestladdat när man ligger & försöker komma ihåg hur kvällen slutade.Så jag har tänkt göra ett avbryt. Eller jag tänkte det på f.m, innan abstinens symptomen började komma. Vid 7 tiden letade jag fram en del slattar från spritflaskor + skaffade ngra folköl. men nu är alkoholen Slut, & det känns allmänt jobbigt, eller det blir bara värre. Att det ska vara så svårt..men jag skriver ner en del för att bli mer motiverad.


skrev AnnaPanna i Jag orkar inte mer...

Hej igen! Längesen jag skrev. Allt rullar på och går bra. Ville bara in och skriva att jag drömde att jag drack alkohol. Drack vin i drömmen och hade roligt. Tidigare har jag drömt om alkohol i samband med ångest och fylla. Vad tyder detta på? Börjar kroppen slappna av "för mycket"? En väns 30-årsfest äger rum i helgen. Kanske det spökar?


skrev Sommarkatt15 i Dag Ett

över att jag inte heller förväntades ha alkoholproblem, vilket jagade mig att dricka mer för att glömma för stunden, suck. Jag följer dig Valeria och kanske du kan finna din lösning. Jag tror att jag vände, då jag insåg att jag faktiskt inte ville vara alkoholist längre-jag ville äntligen vara något annat för att kunna möta min egen blick i spegeln och se att jag är en människa som valt att vara nykter och som vågar ta ansvar för mitt liv, mina handlingar även om jag ibland misslyckas. Men det är mänskligt! Precis som mitt misslyckande att inte kunna hantera alkohol. Det är mänskligt. Du är stark som ser din svaghet, nu bestämmer du vad du ska göra med den insikten.

30 dagar utan alkohol och en med. Jag hade bestämt att jag ville dela en vinflaska med min man för att smaka om det var så gott som jag tyckt. Det var starkt och surt. Drygt två små glas och sedan inget mer trots att mannen gått och lagt sig och jag hade all möjlighet att hälla i mig som i gamla tider. Men jag ska inte tillbaka till vraknivå. Vaknade med huvudvärk som satt i flera timmar-varsågod. Risken för att jag skulle "mysa på" med vin ikväll med var stor, så direkt i morse tog jag Antabus. Flera gånger idag har jag känt glädje över att jag kommer att vara alkoholfri igen. Men utan medicinen och er här på forumet, hade jag haft det problematiskt.


skrev DryMartini i Ja jag dricker förmycket...

Jag kan rekommendera att gå på gym. Började med det för 1,5 år sedan, i samband med att min fru lämnade mig. Jag drack alldeles för mycket några år innan det och någon månad efter. Gymmet har betytt mycket för att jag ska kunna hantera alkoholen, så det har blivit som en liten hobby och ett naturligt inslag i vardagen. Går dit kanske tre gånger i veckan och går även i skogen ibland. Visserligen dricker jag då och då numera också, men bara vid speciella tillfällen och aldrig i min ensamhet. Det går bra, men jag får vara på min vakt.
Lycka till!


skrev Valeria i återfall

tycker inte heller att jag får några fysiska hälsovinster av att inte dricka utan för mig ligger det helt på det psykiska planet, dvs att slippa ångest. Och det är såååå mycket värt, eller hur? Tack för din omtanke på min tråd!


skrev Valeria i Dag Ett

var ditt uttalande på min tråd om ansvarslösa arbetsgivare. Problemet är att jag tillhör en högt aktad yrkeskår som inte förväntas ha problem med A utan tvärtom behöver en push för att släppa loss. Det känns outhärdligt att inte leva upp till dessa krav. Tack för att du finns för mig.


skrev Sommarkatt15 i Mitt måttliga liv

Att du klarade det ganska ok!
Sommarkatt15


skrev answe77 i Mitt måttliga liv

Skönt att vi får höra ifrån dig Valeria. Bra ändå att du är redo för nya tag igen. Kämpa på!


skrev Valeria i Mitt måttliga liv

har överlevt trots fylla och ångest. Har inte gjort bort mig utan klarat mig med en hårsmån, suck.... Sitter med mina 3,5:or. I morgon blir det antabus. Ska till min husläkare på måndag och be om naltrexon. Tack alla underbara, jag hade inte överlevt utan er!


skrev Anders 48 i Mitt måttliga liv

Hoppas att det går bra för dig! Om du är ute i buskarna så hoppas jag att du snart finner stigen igen......


skrev Anders 48 i NU har jag fått nog!

Tack....-jo jag funderar en del på hur middagen på konferenskvällen kommer att gå. Eller egentligen inte - jag är i grunden rätt trygg i att det kommer att gå bra. Har tänkt att jag skall, kanske, dricka 2 glas vin. Max. Kanske inte blir nåt alls..... Jag har tidigare inte haft problem att dricka "lite" i sällskap, ute. Mitt stora problem har varit ensamfyllorna, hemma - och det suget finns inte över huvudtaget. Helgen kommer att förbli alkoholfri - och det är helt utan "vita knogar". Känns bara skönt och jättebra.

Och grattis till dig "Rensvind" - hoppas verkligen att du är på rätt väg nu - det låter så. Härligt att få läsa!


skrev Rensvind i NU har jag fått nog!

Jag var ofta inne på det här forumet förut, men nu är det över ett år sen sist. Jag Började gå på AA möten för 5,5 år sedan, men det hjälpte aldrig mig. Jag återgick i missbruket gång på gång. Gjorde även en behandling på en öppen 12 stegsbehandling, men det slutade med en flaska whiskey dag 99 som nykter. Till slut insåg jag att jag skulle förlora allt om jag fortsatte.. att jag skulle dö. Jag använde droger mer och mer då alkoholen inte räckte till. Jag funderade på att börja med heroin då inte ens vanliga droger räckte längre... men lördagen den 16 augusti var jag beredd att göra allt som krävdes för att förändra mitt liv. 18 augusti började jag på 12 stegsbehandlingen igen och började gå på AA möten igen och imorgon har jag 14 månader nykterhet och mitt liv är helt förändrat. Jag har gått från ett helvete till ett himmelrike. Har tjej sen några månader tillbaka efter att ha varit singel i 6 år och hon är gravid i 8'e veckan


skrev Sattva i Mitt måttliga liv

Har följt dig varje dag, undrar också hur du har det...❤


skrev Kvaddad i återfall

Kurrande mage skall de va.....får vara tacksam så länge den inte surrar....;)


skrev Kvaddad i återfall

har jag bakom mej nu och det känns fortfarande fantastiskt att vakna nykter och slippa dimman i skallen men.......
alltid dessa men, jag kan inte sova och jag kan inte äta!
Har börjat med sömntabletter men inte ens de funkar utan jag vaknar minst 20 gånger per natt.
Aptiten är noll, vilket egentligen inte gör så mycket då jag gärna går ner ett par kilo.
Men det oroar mej, det är inte "jag" liksom.
Så jag går omkring och är kroniskt trött med en surrande mage som inte vill ha nån mat.
Skulle vara intressant att höra om det är ngn mer här som har liknande erfarenheter.


skrev JohannaJ i Alkoholist men bara med Vin?

Har varit och träffat snubben jag träffade på kryssningen. Jag var nykter och han drack vin. Finns nåt intressant hos honom men han är verkligen ingen nykterist. Tanken att avstå dricka en helg finns inte. Han är nog min prövning i det här :) Hade absolut inga svårigheter att avstå dricka, köpte med a-fritt och vi hade det trevligt. Mot slutet av kvällen kändes det lite jobbig eftersom han blev en aning påverkad. Om vi ska ses igen återstår att se.. Hade han varit nykter hade jag gärna träffat honom massor mer... Lite fördömande blir man nog automatiskt "Vilja" när man ser personen bli onykter :)

Sen har jag återigen varit på semesterresa. Inga problem, riktigt skönt och avslappnat. Kom hem igår och på nåt konstigt vänster kände jag att jag ville dricka ett glas vin. Dividerade en aning med mig själv och åkte tillslut till bolaget precis innan stängning. Köpte en flaska a-fritt och en liten flaska med gott rödvin. (Tappade påsen i affären sedan och a-fria flaskan gick sönder men rödvinet klarade sig...) Tänkte jag ska göra rödvinssås som idag lördag och igår när jag landat njuta av ett glas vin. Kände motstånd att dricka egentligen men tänkte måste ju testa så hällde upp ett glas. Den goda smaken som alltid funnits infann sig inte men drack upp glaset ganska långsamt men kände ändå av det lite. Kändes egentligen inte bekvämt och inte gott men kände mig ändå tvungen att dricka upp, och drack även upp svätten som skulle bli sås.. Blev inte full men kände mig obekväm, när jag la mig kändes det som att jag borde druckit a-fritt istället eller läsk. Jag mår inte dåligt idag Men nu vet jag. Vin är inte gott egentligen, finns inget skönt med att dricka och har lika kul nykter. Kanske det var det jag behövde, känna att alkohol inge längre är nåt för mig, tar det inte som ett misslyckande utan mer som en lärdom :)
Önskar alla en härlig lördag :)


skrev Sisyfos i DAG 1 NYA TAG!

Tror att vi som hamnat i en osund konsumtion behöver ett längre uppehåll för att få perspektiv och rensa kropp och själ från alkohol. Och man behöver inte de där glasen heller fattar man efter ett tag. Har också fått ett lite nytt perspektiv på vad måttligt är... För mig funkar nog inte ett Helgdrickande på typ 1/2 flaska per kväll. Beroendet ligger för nära. Och från att ha tyckt att det behövs i ett normalt liv, så har jag nu ändrat uppfattning. Det är bättre utan. Men igår ute drack jag ett glas vin... Känns ok o har ingen längtan efter mer.


skrev Nyckelpigan i Mitt måttliga liv

Vi finns här, valeria! Vi har också varit där du är och det GÅR att ta sig ut därifrån även om det inte känns så. Jag hade en jättekrasch innan jag till slut (efter av år av att försöka dricka måttligt, jag känner igen dina känslor och tankar, t ex omyndigförklarandet när någon annan försökte begränsa mitt drickande... Men det var i förtvivlan de gjorde det) tog till mig att jag inte kunde fortsätta så här, att allt stod på spel. Börja med att vara utan a en tid, försök dock inte bara stå ut tills du får dricka igen (det har jag testat och det är en enorm skillnad mot det jag gör nu). Ta en dag i taget och försök hitta andra sätt att leva på. Vi är många här som kan vittna om att trots att vi inte trodde det så finns det ett liv utan a som är värt att leva. Det är svårt att veta vad man ska säga när man står sidan om, vill bara skicka styrkekramar och säga att du är värd att må bra. Det är inte hopplöst!