Senaste kommentarerna i forumet

Min morfar var också alkoholist, han satt på Auswitz. Han dog när han drack vid rätt tidigt ålder. Mina föräldrar precis som dina dricker vid sociala tillfällen o nästan aldrig för mycket, brorsan dricker inte heller ofta. Du kan ju alltid kolla levern, det gjorde ja, bara ett enkelt blodtest.

Håll dig till en tråd så är det lärare för oss att hjälpa dig. Man löper cam80% högre risk att hamna i missbruk om nära släktingar haft problem med spriten.

Jag förstår precis hur du menar, kag har gjort precis likadant - projicerat en massa på min man. När kag drack senast var jag själv, behövde det för att verkligen inse att det var mig det handlade om, inte honom. Det som är så klart utifrån är det inte när man är mitt i det. Kram

Det är lätt att tro att man ska vara nykter för att slippa skuldkänslor och skam inför sambon. Att om de känslorna inte fanns hade det varit enklare. Föll för den inbillningen igår då sambon åkte iväg för en vecka, drack en del och mådde minst lika illa inatt och i morse som om han legat bredvid mig. Nyttig vetskap! Nu vet jag det liksom. Det är nån sjuk grej det dör att man tillskriver sina känslor något annat eller någon annan omständighet ön vad det på riktigt är. Att man har problem att hantera a, punkt slut. Försöker att inte skuldbelägga mig för mkt, baksmällan är nog straff.... Och jag lär saker om mig själv hela tiden. Nyttigt! Och jag gör inte om det ikväll i alla fall!:)

Läste lite på dina trådar. Å visst finns det igenkännande. Ska läsa mer ikväll.

innan man ger sig ut på en ny vecka i livet utan a, så kolossalt skönt att inte ha med det i planeringen.

...det gör man som man känner själv, jag har berättat för några av mina närmaste vänner men inte för hela världen. Jo - ska hitta nya intressen och jaaa... ska ta med kompisarna på fika. Har ju en del gamla kompisar från förr som inte är så törstiga, kanske dags att kontakta någon av dem.
Kramar om

Det är som om jag inte ens försöker. Var hos särbon i helgen o han har ju alltid vin hemma. Blev inte överdrivet mycket, men det blev. Jag skulle ju inte. Så nykter alkoholist är jag inte.

Han har drömmar/ planer på att flytta till ett skönare klimat vintertid om några år, då han går i pension. Jag har många år kvar i arbetslivet, o även barnen. Jag vet att detta ligger långt fram i tiden o att mycket kan förändras tills dess. Men det känns jättejobbigt att inte nog med att vi åka kämpa med att bo 30 mil från varandra, det kommer bara bli ännu längre avstånd i framtiden. Han ser ju fram emot slippa höst o vinter i Sverige. Jag fattar det mycket väl. Men vad ser jag fram emot? Att ses en gång i månaden kanske... Jag borde inte lägga nån energi alls på detta, det har inte hänt o kommer kanske aldrig hända.

Livet är absolut bättre utan a. Tränar mig nu på att leva i nuet. Att glömma ånger över gårdagen och ångest över morgondagen. Bara leva och njuta av stunden som är. Svårt som tusan men när det fungerar så är det så mycket bättre än den ro som a kan ge gör en stund. Och man slipper ångest över vad man gjort. Lycka till på din resa Lillper. Passa på att försöka uppleva platsen dit du ska i nuet. För mig har det blivit så mycket bättre med allt. Även när ångest och oro infinner sig så är det inte lika starkt som annars.

skulle du inte ta de där Antabusen? Jag önskar, dig av hela mitt hjärta fortsatt lycka till i nykterheten! / mt

Hej aeromagnus tack jättemycket för ditt tips och ditt svar. Jag skall följa ditt råd och kontakta sjukvården.
Tack igen
Mvh

igen...! Nu tänkte jag självbelåtet och i avsaknad av självkritik : Har jag inte sagt till henne att hon ska låta bli att vara dem till lags?? Jag blev nöjd när jag läste att du åkte därifrån men ledsen över att du grät. Snälla fina nyckelpiga, vad är det som gör att du låter dem hantera dig på det här sättet? Jag läste om det förfärliga som hände din pappa. Är det förklaringen till att din mans släkt är så betydelsefull för dig. Hoppas att du inte tar illa upp och tycker att jag är ännu en usel amatörpsykolog. Du skriver och tänker så bra, men jag får en känsla av att du inte inser hur bra du är utan fortsätter att be om ursäkt. Kram !

Vi är en brokig samling människor som har a-problem som gemensam nämnare. Vi försöker stötta varandra så gott vi kan utifrån var individs situation. Ingen forum medlem är mer värd än ngn annan, syftet är inte att få flest träffar, vara den mest lästa tråden, utan det är stöd till långvarig förändring som är målet. Så nyckelpigan känn inte att du skulle ha sagt eller gjort ngt som påverkat ngn annans medverkan, valet är fritt. Jag vänder inte kappan efter vinden utan jag är fullt kapabel till att se saker ur flera synvinklar, det viktigaste är att ge alla tröst och mod till att fortsätta sin kamp. Jag vet inte om jag skriver ngt som kan tolkas som vettigt, budskapet är i vart fall att jag kramar om dig Nyckelpigan.

Över det du inte får gjort. Du är själv inne på rätt spår när du skriver att du glömmer allt du faktiskt gör och sätter ribban för högt. När jag har läst din tråd har jag fått en känsla av att du nervärderar dig själv. Jag tycker att du är klok och insiktsfull och förtjänar bättre än att få ångest för att du inte känner dig bra, för det är du. Det har gett mig mycket att läsa det du skriver! Kram

Tack Nyckelpigan,

Jo, du har nog helt rätt. Skall man vara allvarlig så är ju insatserna enormt höga, jag har helt enkelt inte råd att förlora den här gången. Så alla medel för att klara av att inte dricka är förstås tillåtna, det är ibland bara svårt att räkna ut vilken taktik som kommer att fungera för just mig just nu. Tar en dag i taget, känns som om jag helt enkelt inte orkar förklara, bli betraktad som det ena eller andra. Försöker just nu bara sätta en fot framför den andra så lugnt och stadigt som möjligt och göra mig så osynlig som möjligt.

Någonstans när jag ett hopp om att få sån distans till alltsammans att jag så småning om kan säga att "jo, en gång i tiden hade jag lite svårt med det där...men det är fixat nu...". Idiotiskt, naivt och barnsligt, men så känns det. Och som sagt, just nu är alla medel tillåtna, tom. lite självbedrägeri så länge det tar mig en dag, en vecka, en månad till framåt. Iaf. tills jag repat mod, kraft och självkänsla att kanske välja ett annat sätt att hantera situationen.

En riktig utmaning blir när jag om någon vecka åker till fjällen med min bästa vän. Blir alltid några öl och wiskey framför brasan på kvällarna. Tills dess måste jag tänkt ut vad jag skall säga. Helt säker på att han skulle förstå och nog inte säga så värst mycket om jag sa som det var, bara lite rädd att jag på nått sätt förstör något. Han bjöd på alkoholfri öl till fotbollen igår (till oss båda :)), så kanske han redan sett och tänkt ut hur allt hänger ihop (han är en seende, tänkande och mycket omtänksam person :)). Kanske skulle jag bara säga att jag just nu inte dricker alkohol, att det blivit för mycket på senaste tiden och att jag därför hellre dricker nått annat. Inte så himmelens dramatiskt egentligen. Ska fundera en sväng.

Hej Sisofys och Nyckelpigan, ni sprider era kloka inlägg, jag ser er. Nyckelpigan du verkligen bjuder på dig själv, känns så äkta när du skriver, det suger till inom mig. Sisofys du svarar så bra i andras trådar, blir nyfiken på vem är du.
Letade efter mannen V's tråd, den är tydligen borta, nu tänker jag i all välmening utmana dig kära V, ibland påminner du om mitt ex. När han blev sårad gick hans reaktioner till överdrift, allt och alla var emot honom och han skulle minsann be alla att fara och flyga. Vet inte hur många ggr jag försökte lugna ned honom och få honom att förstå att hans vänner inte gjorde si eller så med flit. Jag har själv i affekt förlorat vänner och vet att det är inte bra att fatta överilade beslut. Så V du har sagt att du är en kvick person, kanske du skulle tjäna på att vara mindre snabb ibland - eftertanke är min utmaning till dig, att ibland sova på saken. Om du läser detta önskar jag dig väl, hade tänkt att fråga dig om hur man nätdejtar, du är bra på att instruera. Nåväl lev gott.

Är vin gott? Nej, jäkligt surt, ändå slank det ned ett par glas igår. Ännu en helg som ger ångest över det jag inte gjort. Men jag har ordnat och roddat med barnets aktiviteter, glömmer liksom bort att jag faktiskt gör saker, kanske jag sätter ribban för högt. Nej, det gör jag inte, men utifrån mitt mående är det för högt.

läst Allen Carrs bok. Rolig läsning om även om man inte behöver svälja(1) allt, men i grunden har han rätt tror jag, lägg av när det inte funkar längre. Lyckades sluta röka för 12 år sedan tack vare honom, och nu tror jag att jag slutat bland annat med hans bok, men just nu främst med antabus och en djäkla skön känsla av att slippa alkohol. Snart tre månader och mitt liv är 98 procent bra. Ställer det mot mitt liv med a då mitt liv var kanske 20 procent bra. Inte så svårt att välja om man ser nykter på saken..... Måttlighet är helt ointressant för mig, det vet jag med säkerhet och berusning kan vara lockande för en kort stund, men har ett så oerhört högt pris att det korta stunden av flykt inte på något sätt är värt det. Härlig inställning du andas för din fortsättning Macadi !
Kram

ett stort sug förra veckan, otäckt att det inte bara går att sudda ut. Men nu har en fin helg passerat igen, med goda vänner och trevlig samvaro utan A för min del. Och vet du vad, nu efter snart tre månader börjar det bli mitt naturliga tillstånd. Bra insikt att sugen kan vara jobbiga, men inte mer än så. De knäckar inte mitt nya liv utan a, utan stärker det snarare. Gör som jag LillPer, ta en antabus. När du inte gör det har du den förbannad dörren på lite glänt, och vi vet ju vad som händer så lätt då...
Ha de på din resa

Hur vet man om man klarar av att lära sig dricka lagom eller om det helt enkelt bara är att inse att det inte är någon idé att dricka alkohol överhuvudtaget? Ibland funkar det ju.. Ett liv utan alkohol? Det är galet vad tankarna far. Nu har jag varit nykter i nio dagar och känner att delar av mig redan planerar för att dricka längre fram i höst. Jag blir rädd för mig själv. Det känns skönt när ni skriver att ju fler dagar som går desto mindre blir fokuset på alkohol. Jag hoppas verkligen det.
Jag har på många sätt haft en riktigt skön helg. Gruvar mig för jobbet i morgon för det ligger en del konflikter och spökar lite här och där. Men efter jobbet blir det raka spåret till stallet som betyder otroligt mycket för mig nu. En fristad där jag mår bra. Kram till er

Dagar, kvällar, morgnar och nätter är bättre utan alkohol. Så otroligt mycket bättre, kära Sisyfos.
Nu väntar tjänsteresa och stor mässa, ensam. Långt bort och många frestelser. Min plan i morse var att ta en Antabus i morgon bitti så är allt klart sen. Kommer jag stå fast vid mitt löfte? Troligen, eller kämpa utan.
Det är ett så viktigt skede i mitt liv. Jag upplever efter semestern ett allt större eskalerande missbruk och illa mående LillPer. Nu går jag in på dag 10 utan A. Har tränat varje dag, vilket jag behöver.
Idag var jag ute i min kära skog, löpte i den grymmaste terräng med långa branta backar. Jag var pigg i ben och lunga. Lovade mig själv att ta den där A bus tabletten imorgon bitti.
Livet med alla dess svängar och krummilurer ser helt annorlunda ut då jag är utan giftet. Lätt o ledigt med alla möjligheter i världen, ibland. Men i vissa fall svåra tankar om framtiden och negativa tankefällor som gör mig låg och orolig. Ju längre utan A desto stabilare och ljusare blir vår tillvaro.
Tror ni inte det?
LP

Dagar, kvällar, morgnar och nätter är bättre utan alkohol. Så otroligt mycket bättre, kära Sisyfos.
Nu väntar tjänsteresa och stor mässa, ensam. Långt bort och många frestelser. Min plan i morse var att ta en Antabus i morgon bitti så är allt klart sen. Kommer jag stå fast vid mitt löfte? Troligen, eller kämpa utan.
Det är ett så viktigt skede i mitt liv. Jag upplever efter semestern ett allt större eskalerande missbruk och illa mående LillPer. Nu går jag in på dag 10 utan A. Har tränat varje dag, vilket jag behöver.
Idag var jag ute i min kära skog, löpte i den grymmaste terräng med långa branta backar. Jag var pigg i ben och lunga. Lovade mig själv att ta den där A bus tabletten imorgon bitti.
Livet med alla dess svängar och krummilurer ser helt annorlunda ut då jag är utan giftet. Lätt o ledigt med alla möjligheter i världen, ibland. Men i vissa fall svåra tankar om framtiden och negativa tankefällor som gör mig låg och orolig. Ju längre utan A desto stabilare och ljusare blir vår tillvaro.
Tror ni inte det?
LP

så här på söndagskvällen.... Det känns tryggt! / mt

Idag har jag haft ont i huvudet hela dagen och jag var vaken av alkoholångest en stor del av natten. Inte alls värt att dricka 3 glas vin när det blir så efteråt.
Festen igår var inte planerad. Jag trodde att jag bara skulle sitta hemma i föräldrarnas hus och hade tänkt mig att det skulle bli en enkel vit helg. Sedan visade sig att brorsan tänkte fira sin födelsedag när vi också var hemma. Jag ville köra för att inte behöva tänka att inte ta ett glas vin men maken ville köra och så plötsligt satt jag där i trevligt sällskap och märkte att jag fyllde mitt glas för tredje gången. Skärpning Rallan!

Söndagsåterkopplingen, tredje växeln går in...
Tack för fredagskramen mt, den kändes fint, behövde den.

Mogge, ja vad ska jag säga, känner inte riktigt hur din familjesituation är eller har varit, och hur soss reflekterar hos er.
En tanke kan ju vara, det lär väl inte bättre för att ni krökar ner er, det ger väl bara mer vatten på kvarnen för soss?

Brukar tänka på "vad får det kosta"?
Ingen köper en liter mjölk för 800 kr, men en väldig fin flaska cognaq går ju bra för vissa.
Mjölken skapar inga konsekvenser om man nu inte är typ laktosintolerant, och en som vore det skulle knappast envisas med att fortsätta dricka den om och om igen.
Men den som betalar massor för sprit gör det, trots att han eller hon är intolerant mot alkoholen.

Inte nog med det, det kan komma en massa obehag i kölvattnet också, slagsmål, gruff med kärestan, saker som går sönder, korträkningar från restaurangen, taxin, ofrivilliga måndagssjukskrivningar, folk som slutar umgås med en, och folk som man egentligen inte gillar som man börjar umgås med....
Sådant händer aldrig med en liter mjölk, man dricker upp den, slänger förpackningen och mår bra, man öppnar inte fler än vad man hade tänkt sig, bunkrar inte...
Mjölken är på så sätt ärlig.

Alkoholen är lömsk, både förutsägbar och oförutsägbar på samma gång, man vet aldrig innan var och när det kommer att skita sig, man vet bara att till slut...kommer det att göra det.
Och när man sedan står med skit upp till armhålan, hur tar man sig ur det, vilket håll ska man ta, tillbaka eller framåt?
Kommer man att orka, vem vill hjälpa en?

Berras loggbok under senaste veckan...
Det känns bättre nu, fick tid för återhämtning i helgen när vi alla for till stugan och tog med oss vår favoritfamilj, vi var 9 st sammanlagt.
Har inte varit där sedan vi avbröt semestern när det ....."där" hände, då vi packade ihop allt och drog hem i en hast.
Kändes lite obehagligt och skapade först lite krusningar utefter ryggraden, men var tvungen att vänja mig vid tanken.
Vi fick en otroligt fin lördag med strålande höstsol och mysigt umgänge, de andra drack sitt vin, öl och cider på ett precist lagomt sätt, förlöste stelheten och lockade fram till skratt, men ingen berusning..., det kändes inte konstlat på något sätt för oss som var nyktra.
Natten blev ett himlaskådespel utan dess like, först såg vi blixtarna långt bort i horisonten utan knallar, sedan började det närma sig med lite mer muller.
När regnet kom gick vi alla till kojs, inte speciellt sent utan alldeles lagomt i tid.
Under natten dundrade det till några gånger och vi lyssnade sådär lite mysigt på hur regnet slog mot tak och husfasaden , när vi låg så där säkert under varma mjuka täcken i vår säng.
Morgonen efter hade vi fått en ofrivillig pool i trädgården, de gulnade barren åkte i samlade sjok i små floder ner mot slänten.
Man stod och tvekade, äh skit i både tofflor och strumpor, lika bra att gå ut och ta morgonpinket barfota...
Men....Det är väldigt svårt att koncentrera sig på att pinka när kalla droppar trillar ner ifrån träden, rinner ner efter ryggen och man ruggar till av en rysning.
Det blev en inneslappardag i någon sorts ormgrop framför teven, inte alla man kan göra detta med, det gäller att man har god människokännedom och tål någons kalla fot i ryggen då och då.

Vet att jag har en helvetisk arbetsvecka framför mig, men det känns ändå hyfsat att jag har fått möjlighet att hinna ikapp mig själv under ett par dagar.
Sannolikheten hade varit större att jag varit ännu mer misstänkt i en mordutredning om det hade skett något på jobbet.

Berra

Kontakta sjukvården där du bor. Medicin typ antabus finns ju utomlands också.