Senaste kommentarerna i forumet

har säkert rätt men jag tror att man måste ha en övertygelse om att man VERKLIGEN vill sluta dricka för att hans argument ska nå fram. Man måste också, som du säger Fenix ha kommit fram till att måttlighet inte är något allternativ. Tyvärr tror jag att man endast kan komma fram till detta genom att man försökt dricka "lagom mycket" så många gånger att man tappat räkningen. Om man applicerar Allen Carrs begrepp här så hur dumt låter inte detta. Jag vill kunna dricka "lagom mycket" av ett cancerframkallande gift. VARFÖR? Ja det kan man ju verkligen fråga sig! Där är jag nu...jag är inte det minsta sugen på att kunna dricka "ett par glas" ibland. Har noll visioner om att kunna hålla detta och ser ingen tjusning i alkohol alls, men det har tagit tid att komma hit och jag inser att det krävs en ständig medvetenhet och vaksamhet för att inte låta lättsinnet ta över....
Fjärde dagen avklarad och den var helt klart bättre än gårdagen. Jobbar hela tiden med att bryta gamla vanor och identifiera och förebygga risksituationer....Är trött och ena sidan av mig skulle vilja sjuka sig, men den andra är väl medveten om risken med att vara ensam hemma på dagarna så jag kämpar och försöker hela tiden påminna mig om "nu och här" när stressen vill ta överhanden.
Vill att tiden ska gå. Att nykterheten ska bli självklar. Att tankarna på a ska bli färre. Dit KOMMER jag att nå den här gången för det finns helt enkelt inga andra tänkbara alternativ!

Efter mina 11 dagar på resa med sällskap har jag fasat för denna två dagar själv resa.
Men jag har kryssat mellan minorna. Nej till a i loungen (mina 1). Nej till a på flyget, reste business (mina 2). Nej till a under middagen på hotellet, även om jag brottades med tanken att ta en bärs eller två till maten (mina 3). Nu på hotellrummet, bad dem ta bort a från minibaren med motiveringen att jag är nykter alkis (skiter faktiskt i vad hotellpersonalen tycker, min rättighet att ta ut a eftersom jag betalar rummet. (Mina 4)
Somnar nykter i kväll.

Välkommen. Du är på rätt plats. Känner igen både dödsångest och sömnproblem.
Brusten pulsåder är extremt ovanligt. Tänk så här; om du här hovar som klapprar utanför fönstret, tänker du då att det är en zebra?
Oftast tänker man häst.
Sagt för att lugna din ångest.
Men att fimpa a är vettigt i ditt fall. Jag insåg i slutet av juli att jag är alkoholist och sedan den 5:e augusti är jag nykter med ett kort åf.
Har aldrig mått så bra.
Fortsätt skriv, använd forumet för att få ur dig tankar. Ta hand om dig, din flickvän och katterna, det är det som är viktigt.

Tråkigt att höra..
Måste du åka in på vc och ta din Antabus?
Kanske inte klarar av motivationen att ta den själv.
Tänker på öl mest hela dagarna nu,
Inte druckit på två veckor känns som en evighet.
Men aldrig kännt mig så frisk på många år.

Har tyvärr inga råd, för grön i området men hoppas du får den hjälp du behöver.

I samma banor... ❤❤❤

Hej Anders
Det går bra. Varje dag känns bra utan alkoholen. Börjar faktiskt tro att jag aldrig mer kommer att dricka igen. Börjar bli lite mer säker på mig själv men jag vet, precis som du att man är skör och jag är så lyhörd för hur min kropp funkar.
Nu deppar jag för att fotbollsmatchen går såååå dåligt. Men jag gör det nykter:)
Jag tycker du är stark som håller dig nykter Anders. Heja dig:)
kram mod

...är lite trött idag, var ute och sprang i över en timme igår efter jobbet och det känns i benen. Nej jag ska försöka bromsa, man måste inte göra nåt hela tiden, det måste gå att sitta still med en kopp thé ibland också.
Men - ikväll är jag sugen på rödvin - inte en fylla eller ens att bli påverkad, men oj så gott det skulle vara med ett eller två stora glas riktigt mulligt från Australien. Jag har ju inget hemma så det blir inget, men iaf, jag brukar inte känna suget. Tror att om jag inte passar mig, om jag slappnar av och tror att jag "vunnit" mot A och börjar unna mig... för jag har ju varit så duktig, då kan det nog gå alldeles åt skogen.
Suss gott allihop

...-att man kunde göra någon glad! Här lunkar det på i lagom takt - och jag börjar få (bara) en liten fjutt på axeln:-) Inga problem alls att låta bli dricka´t - och det känns så skönt. Har varit "utsatt" för ett par situationer när det bjudits alkohol. Jag har bara tackat nej, och inte fått några frågor om varför? Ett par gånger så har jag väl tänkta tanken att det skulle vara skönt att sitta och vara lite halvlullig i soffan - men det har aldrig varit frågan om att jag skulle tillåta mig. Det har dessutom varit rätt snabba och flyktiga tankar - en stund senare så har jag glömt att jag tänkte så. Skulle aldrig i nuläget våga riskera den sköna och sköra nykterheten - bara för att få sitta och vara lite lullig. Så absolut INTE värt det. Hoppas att det går som tåget för dig - och att du också fortsatt njuter av nykterheten!!/Anders

Hörde ett intressant inslag på P4 idag, en pågående forskning om en fetmamedicin som även kan hjälpa alkoholister. Medicinen innehåller ett hormon som visat sig på råttor och gör att ämnet dopamin inte frisätts, de upplever alltså ingen belöning av alkoholen :-)

Jag är ny på forumet. (Men gammal i "gamet" så att säga. Jag är 60+)
Jag har läst din tråd och är djupt gripen av din berättelse. Jag har inga goda råd att ge angånde a men jag tycker att du ska ta en paus från dina släktingar och alla andra jobbiga situationer. Skyll på vad som helst. Du har ju en fin familj. Ni är en enhet och det räcker med det, tycker jag. Försök hela dig och gör dig stark igen innan du utsätter dig för en ny middag/fest/ eller vad det kan vara.

Nar jag en gang forut pa resa beslutade mig for att resa nykter provide jag att blanda ett whiskyglas med kolsyrat vatten och tabasco - fungerade utmarkt forutom att jag nastan brande sonder halsen!

Grymt bra jobbat, dom dar loungerna ar inte helt enkla att klara sig igenom utan att dricka...

Tack Rallan, Answe77 och Aeromagnus.
Men jag skriver som en kratta, man kunde i mitt tidigare inlägg tolka att jag dömde "den törstige", det gjorde jag inte.
Bara häpen att folk dricker så lite. Får mig än en gång att inse att mina 4-500 fl vin och ett par hundra öl om året är helt skruvat.
Men jag ska inte dömma mig själv. Nu är jag på väg mot att bli frisk.
Just nu på SAS loungen för sista gången denna gång, två hotellnätter till, sedan över en månad hemma. Gissa om jag längtar!
Vad jag har i glaset här i loungen?
Ginger Ale, ny favorit. Skål (smile)

Tack Lena, ja det är ju så jag behöver göra. Fokus på mig o mitt. Mina behov o önskningar... Så svårt, jag är ju en anpassling ut i fingerspetsarna. Skickade ett sms till särbon i morse med mina tankar o känslor men inte fått svar. Var nog kanske dumt gjort. Men jag har tagit intryck av andra här på forumet som vågat stå för sitt innersta och ville jag också.

Tack för erat stöd!

Har börjat morgonen med ngra öl för att jag är ledig. Såklart jag skulle börja dricka när jag slutade med antabus. Men jag orkade inte åka 2 ggr i veckan till vc utan ngn som helst feedback. Inga samtal, ingen återkoppling, inga provtagningar sen mitten av juli på b.akuten.

Antabusen gick ju sådär dessutom. Att välja både antabus & alkohol är ingen optimal behandling, det är bättre att välja antingen eller isåfall.

Nu var det ett tag sen jag gick till läkaren, men om jag ska förklara så berättade jag för ssk att det gick dåligt med antabusen. Hon såg att det inte fanns ngn tid inbokad för återkoppling & bokade då en.

Sen träffar jag läkaren. Han frågar vem som avslutade behandlingen på b.centrum. Jag sade att det var ömsesidigt. Sen frågar jag om det inte är läge för provtagning. (Efter nyckelpigan råd till Mattias)
Läkaren:dina värden var ju bra på st Göran, så det lär ju inte vara ngn skillnad nu. Men visst, jag bokar en tid för provtagning. Ngt mer?

Jag har historiskt svårt att söka hjälp, även för rent somatiska åkommor. Så jag tackade för mig så att säga.

Om ngn har ngt råd så är jag tacksam. Jag märker att det går fortare att öka alkohol konsumtionen nu. Har bestämt mig för att inte dricka, men gör det mer & mer.

& Mattias, det var ett tag sen du frågade, men en öl 0,5 % får man en lindrig reaktion av. Du kommer definitivt att känna av det. Man har ca 10 min på sig. Jag själv drack starköl & inga mängder heller, men fick en våldsam hjärtklappning. Reaktionen kvarstår tills alkoholen försvinner ur blodet.

Hoppas arbetsveckan inte går alltför hårt åt dig. Ditt inlägg vaggar in mig i en vilsam naturupplevelse och man är liksom med dig där du står och barfotapissar ... och så kommer då där den sista meningen.

Kram.

17 dagar utan a och jag är tacksam. Tänker inte på a i vardagen längre och är förvånad över hur fort det har gått att vänja sig av med inbyggda vanor. Kanske då man ska börja bli på sin vakt?! Skulle det varit för 1 månad sedan hade samma antal dagar inneburit (enbart min konsumtion) ca 30 flaskor, närmare 3000:- fattigare, daglig ångest, orolig sömn, vakna mitt i natten, skämstankar inför teens, lite luddiga minnen kvällstid, nedstämdhet och självförakt. Dit vill jag inte tillbaks. Ändå tillhör jag den kategorin som per idag inte kan/vill bestämma mig för att sluta med a för gott. Då hade jag aldrig börjat. 1 månad är mitt mål just idag. Sedan en inplanerad weekendtrip med goda vänner och där kanske jag väljer a. Eller inte.

Att inte vara inkluderad i framtida planer... Aj i själen! Men som du säger, det är inte nåt som hänt än. Kanske ska du fokusera i större utsträckning på dig och ditt? Bygga på din tillvaro, ditt nu, dina behov och önskningar?

Vad gäller alkoholen; vad säger du till dig själv, egentligen, i fråga om den? När du drack i helgen, vad väcktes för känslor? Varför drack du? Var det avsteget som sådant som störde dig?Fundera på vilken nivå du ska lägga ribban; är det viktigt och behövligt att det ska vara helvitt?

Kram på dig, söta Sattva!

Skönt att du är tillbaka och med den inställningen likaså. Kram på dig.

är bara förnamnet! Jag blev helt utmattad bara av att läsa om dina lördagar utan bakfylla, och även avundsjuk, det ska erkännas. Men det är inte därför jag stilla undrar om du orkar detta i längden. Skulle jag försöka mig på att uträtta allt detta skulle jag nog bli alkis på riktigt för att få en chans att komma undan.... Men duktig är du, och insiktsfull med en god självkännedom. Heja dej !

När jag har tagit en sådan kan jag bara göra fingret åt A och fokusera på annat. Jag slipper fundera och dividera om jag ska dricka eller inte. Underbart !

Att du sökt dig hit är ett bra första steg. Är säker på att du kommer att få mycket hjälp här. Jag rekommenderar antabus och det kan vilken läkare som helst skriva ut. Då slipper du bli frustrerad över att bli hänvisad hit och dit i vårdsvängen.

på din resa! Rädd för misslyckande är en del av den här djäkla sjukdomen, men kan övervinnas!

ger lugn och, som du säger LillPer, tusen andra möjligheter än A!
Bra val!

1. Spriten har frun hällt ut, så det var redan fixat.
2. Ringde 1177, dom hänvisade till Missbruks enheten. Där svara en dam som sa att dom inte fans kvar. Fick nr an henne till beroende centrum. Där blev jag hänvisad till min Familje läkare. Dom i sin tur hänvisa till kommun. Dom har en beroende mottagning. Vilka jag ska träffa på onsdag.
3. Ja kanske. ( tar emot än så länge).
4. Frun ja hon ska få se. Men rädd att misslyckas det är jag. Fick i allafall komma hem ikväll. Men,