Senaste kommentarerna i forumet

Hej Lusekofta!
Min situation är rätt lik din. Det är riktigt bra att du provar ny medicin. Det borde jag också göra. , igår fick jag ett starkt alkohol sug på väg hem från jobbet. Först går jag förbi Ica, köper 2 st3, 5or Som jag dricker upp direkt, sen går jag förbi pizzerian, beställer 2 stor stark som jag sveper, sen kommer jag hem& fortsätter med 2 starköl. & imorse gick jag upp tidigt för att jobba. Så en medicin som dämpar A suget vore bra, idag har jag bestämt mig för att inte dricka ngt.
Lusekofta, skriv gärna hur det går för dig med medicinen, gör gärna en tråd så blir det lättare att följa. (Om du inte har en redan).
Önskar ett stort lycka till.

Pärlan....Inte att du är ledsen men trots allt tror jag att din sorg är naturlig och nu dövar du inte dig själv med a längre. A strular upp hjärnan och därmed känslolivet så det är ju inte så konstigt att saker och ting hinner ikapp nu. Att sluta med a är också en sorg...och rädsla...
Bra att du ska på möte i em. Starkt jobbat av dig!
Ja visst dras man till andra med alkoholproblem...så är det. Var ditt ex nykter när ni var tillsammans eller drack ni båda?
Min sambo har också problem, men har inte kommit lika långt som jag - han är yngre. Så många gånger har vi sagt att VI ska sluta men det funkar absolut inte. Jag har mitt sätt att hantera min nykterhet på och han har sitt...nu dricker han fortfarande men det stör mig inte. Jag tar avstånd från honom just nu, har nog med mig själv. Min nykterhet är livsviktig för mig och här tänker jag vara egoistisk! Han får ta hand om sig själv...

Vi är så många här som kämpar, det här forumet har varit värt sin vikt i guld för mig. Det hjälper att skriva ner alla galna tankar och funderingar och ursäkter hjärnan kommer på, med lite perspektiv blir det så tydligt vilka tankefällor som sätter dit en. Jag hejar på dig, Mammon!

Ja usch.. Sömnen har varit okej senaste dagarna men inte inatt. Hade stora problem med att somna..låg som bara och slumrade och vaknade om vartannat och sen sov jag dåligt hela natten. Vaknade med världens huvudvärk igen.. Egentligen är jag jättetrött nu men har inte ro att sova mer.. Ska stiga upp och koka kaffe.. Se vad förmiddagen bjuder på.. 13.30 blir jag hämtad till AA av en av deltagarna från igår..känns tryggt..

Känner mig dock ledsen..gråter flera gånger om dagen.. Dels börjar sorgen över den kraschade relationen komma men det känns som nåt mer..
Dock var det för det bästa tror jag att det tog slut.. Pratade med killen efter min krasch i veckan och berättade om alkoholmissbruket..svaret jag fick var att han själv haft allvarligt alkoholmissbruk under en lång tid.. Jag tror jag förstår varför vi drogs till varann.. Det är rätt skönt med nån som gillar att dricka hemma lika mycket som en själv och som man kan sitta och supa med.. Kunde ha slutat illa för oss bägge..

Ja, jag tror nog att man ska tillåta sig att vara lite snäll mot sig själv när man jobbar med olika saker. Kan ju inte göra allt samtidigt. F.ö känner jag igen ikeabesöket och välkomnandet hemma. Det är lätt att bli lite trött såna gånger. Men som du noterade så funkar det bra med kanelbulle. Och nörvaron är ju faktiskt att föredra.

...läser det du skriver och håller med om vartenda ord. Det är som om du kikat in i min hjärna hur den tänker. Men - jag tror att det är väldigt vanligt att bete sig så här. Kommer ihåg när jag slutade röka, då "planerade" jag också återfallen - höll upp i veckan och rökte på fredagen för då var det ju fest. Visst är målet att jag ska hålla upp längre perioder, nu blev det ca 9 vita dagar och en halv flaska vin, för en normaldrickare hade det varit ingenting men för mig kan det vara vägen utför igen. Så - nu planerar jag in en vit helg igen nästa fredag...
Är iaf lite glad över att drickandet i veckorna helt försvunnit, förut var det ju både ons, tors, fre och lördag.
Nu tar vi nya tag, tack för att du bryr dig att skriva svar

Säger som ovanstående att ett väldigt långt uppehåll nog skulle vara bra..Men det är ju lättare sagt än gjort. Jag har flera gånger "tänkt" att jag måste ta en paus, men för mig räckte inte det.. Jag var tvungen att hamna på botten och bli ärlig mot mig själv och människor i min omgivning om att jag har allvarliga problem för att känna att det faktiskt kommer fungera att sluta.. Andra har koll på mig nu, litar på mig.. Jag kan svika mig själv men jag vill inte svika andra helt enkelt..

Så jag tänker att du behöver hitta just din drivkraft, den anledning som motiverar dig allra mest och sen klamra dig fast vid den.. Och sök stöd och hjälp om du känner att det är svårt att ensam orka med det beslutet att sluta..

Kram!

Nu till en början i alla fall tror jag att det är bra att ta ett långt, långt uppehåll. Och sen fundera över om det kan fungera att dricka i några sammanhang. Och anledningarna till att man väljer att dricka. Jag har valt att inte dricka hemma. Inget fredagsvin/lördagsmys. Har druckit ett par glas ute men väldigt sällan. Drack lite mer i somras på resa under några veckor och då tappade jag kontrollen över konsumtionen vid ett par tillfällen. Men det är också sånt som man lär sig av. För att citera LenaNyman "jag är en klok och ansvarskännande människa" som numera förstår att jag inte kan kontrollera mitt hemmadrickandet. Så se det hela som en process för att förstå dig själv, dina triggers och hur ditt drickande fungerar tycker jag. Om nåt nu skulle gå fel här i början.
Hittade en artikel om alkohol och stress som jag tror stämmer rätt bra med mitt drickande och varför saker har blivitcsom de blivit. http://wwwc.aftonbladet.se/halsa/9901/23/vin.html

Skit bra du är på rätt väg. Jag var trött i ca 1 vecka sedan blev jag piggare för varje dag. Ja det är nu det är illa för kroppen när den rensar ut skiten.

Jo, jag tror att enda sättet är att sluta helt. Jag vet det finns olika skolor, men så är det nog.

Det går! Men om du funkar som jag kanske du kommer på att du nog ändå måste ha vin till matlagningen... Eller borde köpa en flaska att ge bort eller bara en piccoloflaska. De tankarna har stjälpt mina föresatser många gånger. För när man ändå är där så... Jag börjar på måndag istället. Men då finns plötsligt andra ursäkter eller så tar man en nykter vecka och vin till helgen som belöning. Det finns så många fallgropar men ta en vecka/ en dag i taget bara så får du se hur mycket lättare det blir och hur bra man mår. Och börja idag tycker jag. Lycka till!

Bra jobbar! Känns skönt idag va? Fundera lite över vad suget är, tycker jag. Jag tror att det står för något annat än vin/alkohol ibland. Mer beteendestyrt och i mitt fall kanske längtan efter vila. I ditt fall kanske nåt du tar för att göra livet roligare. Jag greps också av en längtan igår. Känns skönt att ha bestämt att alkohol inte är ett alternativ hemma. Hur god mat det än ska lagas. Jag tänker inte hamna dör igen. Hoppas du hänger med på det för livet är så mycket bättre nu även om just energin och euforin över nykterheten dippar just nu.

Dag 1. Det måste gå.

Bra jobbat!

Ja det känns verkligen som jag känner livet på riktigt! Även fast jag inte supit varje dag så känner jag ändå en SÅ stor skillnad i livskvalitet. Enkla saker blir så vackra! Jag känner lukter och smaker som jag aldrig registrerat. Jag ser små saker i omgivningar och i naturen och uppskattar dem med hela själen, vilket jag aldrig gjort förut. Underbart Aeromagnus!

Vet inte själv hur jag ska förklara mitt förhållande mellan alkoholkonsumtion och sorg. Min far gick bort för 6 år sedan, hans syster gick bort samma år. Och ett par år innan det gick farmor och farfar bort inom kort succession. Min bror tog pappas bortgång mycket hårt, och han repade sig aldrig ifrån sorgen förrän han själv gick bort (-14).

Vare sig man vill eller inte, så blir man visare med åldern tycker jag, ibland vet man inte ens om det. Och man får också (skapar sig) svar på livets stora frågor. En som jag inte än lyckats få svar på är: "Hur vet man vad kärlek egentligen är?", men i detta sammanhang så gäller frågan: "Hur vet man om man sörjt tillräckligt?". Dessa är retoriska frågor som jag inte söker svar av er på, utan mer sådant som jag ofta tänker på. Jag kan med enkelhet och utan stolthet säga att jag är en stor grubblare.

Det är ofta, och många sena nätter som jag ligger och grubblar. Tänker på hur meningslös döden kan vara. Hur jag själv en dag ska dö, och hur mina barn kommer att känna sig då den dagen kommer. Ibland undrar jag själv om jag längtar efter döden, då livet många gånger bara ger en skit till tacken för vad än man gör. Jag vill påpeka att jag inte är självmordsbenägen. Men jag är heller inte rädd för döden. Visst händer det att jag kan bli ledsen då jag tänker på om jag kommer att dö i förtid som min pappa, som aldrig fick se mina barn, hans barnbarn. Jag är inte religiös och tror inte på ett liv efter döden, men då jag funderar över saken, så har jag ändå en känsla av att jag gör de mina sällskap på något vis. Som att pappa och brorsan redan finns där och väntar på mig.

Finns det någon som känner igen sig av att sorg har lett till alkoholism?

Köpte ett par fina Asics löparskor till halva priset för ett par veckor sedan. Har inte hunnit testa dem ännu, eftersom jag haft världens förkylning. Så snart jag blir frisk, blir det skorna på. Eftersom jag inte är så ung, springer jag inte så hårt. Går i rask takt och springer uppför backarna, för att spara på knän och höfter. Men du som är ung, kan ju springa skiten ur dig. Antar iaf att du är ganska ung, eftersom du pluggar på högskola. Hör gärna av dig här sedan hur det gick med alkoholen i helgen.

En vit helg kommer det att bli. Jag är jätteförlyld vilket är lite tråkigt då jag ska jobba imorgon och inte kan kurera mig. Jag har aldrig trott att kombon vin alvedon är bra så den här helgen hade blivit vit ävenomdeninträffat för några veckor sedan. Lite lustigt egentligen att jag är så rädd för kombon vin alvedon när jag ju uppenbarligen inte lyckats bli tillräckligt rädd för de skador som enbart för mycket vin kan ställa till med.
På mätresultatplanet kan jag nu konstatera att blodtrycket sjunker av enminskad vinkonsumtion och så även vilopulsen. Någon vikt förändring ser jag däremot inte då jag ersätter vinet med andra saker som också innehåller kalorier...

Är desperat efter tips om nykterhet . Trillade dit efter en månad på antabus. Tyvärr fick jag ingen skrämseleffekt på den kombinationen. Är oerhört villig att sluta dricka , men saknar nog beslutsamhets motivation . Fick nu medecin som jag hämtade ut idag, som ska minska suger efter alkohol . Fattar ju att jag i te ska förlita mig på medicin. Ser det bara som det kanske hjälper lite. Dumt att inte prova menar jag. Ni som varit , är i samma situation , snälla dela med er till mig !

Jag känner igen mig så mycket i din tråd och i dina resonemang... Men jag förde min kamp i det tysta. Och då behövde jag ju inte skriva när jag föll dit. Och det hönde ju åtskilliga gånger och för varje gång blev fallet lite djupare. Du skriver att du mötte en smärre motgång, men det behövdes nog inte så särskilt mycket för det stod ju redan i förra inlägget att du planerade detta. Jag gjorde exakt likadant flera gånger. Jag borde ha skrivit.., kanske hade det varit tydligare för mig få lite tidigare att det inte funkade att dricka hemma. Så nu utmanar jag dig lite. Läs din egen tråd. Du är klok, insiktsfull och beslutsam. Hoppa över vinet ett tag till. Det är så mycket bättre utan när rastlösheten har lagt sig. Jag menar inte att du ska skämmas på något sätt nu, men en halv flaska har för mig haft en tendens att öka... Och öka och öka. Hoppas du kan kontrollera det bättre än jag kunnat.

Tack för era svar..känns skönt att veta att man inte behöver hantera allt ensam.. Jag var faktiskt inne på forumet för ett år sedan kanske..redan då visste jag väl, men intalade mig att jag hade koll, kunde kontrollera det..

Jag gick på AA-mötet ikväll.. Rädd, nervös och med tårarna i ögonen innan jag gick in.. Såg en kvinna gå in och då kände jag bara att har jag kommit så här långt så.. Satt med klumpen i halsen och tårar i ögonen hela mötet.. Att höra de andra berätta, igenkänningen alltså.. Det var både jobbigt och skönt.. Jobbigt att inse att det var så tydligt att jag faktiskt ÄR alkoholist..men ändå skönt..för nu satt jag ju där, på möte, tar tag i det och kunde få dela med mig till andra som förstår.. Ska på nästa möte redan imorgon..

Just nu är nog de fysiska symtomen jobbigast..Inser att det är någon typ av avgiftning som pågår..det är därför jag har så ont i huvudet, kliar i kroppen och den extrema tröttheten.. Jag har ju faktiskt druckit mycket under flera månader och i princip varje dag senaste 4-6 veckorna.. Inte konstigt att kroppen reagerar..men det har jag inte fattat förrän ikväll efter att jag pratat med en av deltagarna..

Jag vill ha tips för uppladdning och beslutsamhet till varaktig nykterhet , behöver alla tips och hjälp jag kan få!

Livskvalitet, mod60!!!

Har tråååååååååkigt!!!! 3 v imorgon & NU kom första suget efter vin!!! Vilken tur att det inte finns en droppe hemma! Ja ja, vaknar väl pigg, ska upp tidigt.

De tycker jag du ska vara.