Senaste kommentarerna i forumet

Hej.
Jag berättade för min chef om mitt beroende, jag var då så trött, sliten och helt slut i kropp och själ så jag såg ingen annan utväg. Jag hade liknande tankar som du beskriver bara jag för vara ledig en vecka eller 4 dagar så ska jag sluta då har jag tid att ta mig genom abstinensen själv.. Sedan så kom den ledigheten som du förstår så blev det aldrig så att jag slutade då.
Men för att gå tillbaka till dina frågor jag arbetar som fysioterapeut i en kommun och i mitt fall så var det bara min närmste chef som fick veta, sedan valde jag att själv berätta för mina närmaste kollegor för att få deras stöd och förståelse. Att berätta för min chef och få den hjälpen var för min del ett livsavgörande beslut, jag vill helst inte tänka på var jag hade varit idag om jag inte hade fattat det beslutet.

En sak som fick när jag berättade var en alkoholmätare som var kopplad till min mobil där ett sms gick iväg till min chef om jag glömde bort att blåsa eller om jag var onykter, det var istället för antabus och det fungerade jätte bra för min del tänkte att det kanske är ett alternativ för dig ?

För mig är det viktigt att ordna trevligt utan alkohol. Välkylt a-fritt bubbel och goda chips att varva ned en stund med innan matlagningen på fredagen, tex. I början kändes det lite halvt, men jag körde på och nu har hjärnan lärt om och ser fram emot det alkoholfria.. Plus ser fram emot känslan av frisk kropp och hjärna nästa dag.

💕! ✅🦆

@Friluftstok Fin läsning! Känner så igen att det är ensamdrickandet som varit boven även om jag druckit både mer och längre än dig.
Är även jag känslomänniska så där är det också hög igenkänningen.
Tack för att du delar så fint, så värdefullt att få läsa om andras resor ✨✨✨

Har inte varit alkoholfri i helgen...jo söndag men inte annars. Fast...fredag och lördag var ändå bättre emot vad de skulle kunnat vara...ledig båda dagarna. Fredag...besök hos frissan, köpte en snygg ...ja jag vet inte vad jag ska kalla det men en lång tunika som kan vara uppknäppt hela vägen uppifrån och ner....en vandring med mannen och vår hund ute i skärgården och skogen...och avslutningsvis en underbar konsert...där man fick stå upp och dansa/digga. Lördag.....promenad före frukost...Ring så spelar vi...frukost...och därefter Melodikrysset. Och, efter det 12 km cykling och 5 minuter boxning...somnade i solstolen..två timmars pratstund med en vän i Sthlm. Har inte mycket kontakt men vi lärde känna varandra genom att vi båda är adoptivföräldrar....och vi bara fortsätter att prata....
Igår fm frukost därefter tipspromenad och efter det kom vår dotter hem......och efter det var jag så ledsen....och är fortfarande....och anledningen är alkoholen och mitt jobb.

Det som är så skrämmande är att jag inte hittar kraften till att avbryta mitt alkoholmissbruk....den där känslan som kunde infinna sig förut...jag hittar inte den..och jag gråter för jag vill hitta den. Har gråtit massvis ikväll. Om jag inte hade haft mitt missbruk/beroende...hade jag klarat av vad jag inte klarar av nu dvs hur det är på jobbet. Som tur är ska jag träffa min kurator på onsdag och jag tror att jag ska kunna säga vad jag känner, att inte undvika sanningen.

Jag är inte där att jag kan berätta för min arbetsgivare...men jag närmar mig...behöver prata med min kurator först för att veta vad som gäller. Och...jag vet att det finns andra här som har berättat om sitt beroende/missbruk för sin arbetsgivare. Jag undrar var det endast chefen som fick veta? Eller var det även andra kollegor? Och vad har du/hade du för arbete?

Om jag ska vara ärlig så känns det som om jag ibland bara skulle vilja vara ledig...och bara satsa allt på att bli nykter....fast det är ett stort steg...men som sagt var...jag är verkligen så himla ledsen...å så rädd...men jag ska prata med min kurator för att be om råd.

Kram:)

@Friluftstok Det viktigaste är att hitta ”hem” i sin förändring man vill ha, att man mår bra i den och att den är hållbar. Skönt att du har hittat hem och du har gjort ett jättebra arbete!🌷💕

@Annabell Skynda långsamt i din egna takt❤️

@Friluftstok
Jag känner igen mig i det du skriver.
Du ligger en månad före mig, jag är inte på tre månader nu. Vi har ju diskuterat det här innan, våra mål är ju att förändra vårt drickande. Jag ligger nu på +90 dagar, och jag har druckit vid 2 tillfällen, både gångerna lika mycket och tillfällena var aktiva val. Första gången (+60 dagar) gick 'bra', men andra gången (+80 dagar) mådde jag så j-a dåligt = jag blev full och sen bakis. Men alltså fy, så vill jag inte må igen - det är det inte värt!

Nu närmar jag mig mitt 'mål' över hur många dagar jag skulle hålla mig fri (ok jag har inte 100% klarat det), men åter igen, det var förändring jag ville ha. Att jag bara har druckit två gånger sen nyår är ju helt otroligt!
Dagarna flyter på, utan att jag tänker på att dricka. Jag kör mina sodastreams, ibland alkoholfri öl och kan dimpa ner i soffan och bara må bra, känna mig avslappnad. Belöningskänslan kommer i alla fall, utan alkohol.

Jag är glad över att jag bestämde mig för ett längre uppehåll, dock för vissa kanske 3 månader inte är tillräckligt, men jag har redan, tycker jag fått pröva på situationer och verkligen märkt hur bra jag mår utan. Vissa saker kommer inte första veckan, utan har kommit nu här under den senaste tiden, som t ex känslan av hur skönt det är att gå och lägga sig nykter.
Dessa upplevelser ger mersmak och jag kommer att fortsätta på den här banan, för jag mår så mycket bättre - mina tankar och mina dagar styrs inte längre av alkoholen. Men skulle det bli ett glas någon gång, så får det väl bli det, men just nu njuter jag av mina dagar utan.

Ta hand om dig!
Fortsätt kämpa - stark är vad du är 💪
/ 🐯

@Friluftstok Vi är alla olika och har olika förutsättningar, olika mål. Tycker du är toppen, uppskattar din raka, varma person och din humor😍 Är så impad över förändringen du gjort, och känner igen mig. Ensamdrickandet är även mitt problem, dit går aldrig mer att gå, det är ett som är säkert!
Hoppas sonen fått till lite skärmtid nu, och att du får en fin kväll🌦

@Annabell en liten stund i taget. Tänk snälla tankar och ta hand om dig, du är viktig ❤️

@Friluftstok

Hej kära Friluftstok!

Tycker verkligen att du gör ett jättebra jobb med att vara avhållsam så långa stunder.
Måste krävas en väldig st
yrka och självbehärkning ✌️

Bästa!

@Friluftstok Underbar läsning om förändringen du har gjort på 4 månader och hur du resonerar och landar i hur du ser framåt. Önskar dig en toppendag🍀☀️

Jag vabbar idag. Sonen har varit riktigt dålig i helgen men idag är han hyfsat återställd och vill helst bara ta igen all förlorad skärmtid 🤣 Ute regnar det. Jag har inte lust att göra nånting så har mest legat på soffan och stirrat upp i taket och funderat. Funderat på detta med förändring och mål för framtiden.

Jag blir lite förvånad när jag tänker på att det är snart fyra månader sedan jag bestämde mig för att ändra mina dryckesvanor. På denna tid har jag druckit vid fyra tillfällen. Fyra gånger, det var vad jag kunde dricka på en vecka förr! Jag har måttlighet som mål och det vet jag att vi har olika åsikter och förutsättningar för här inne. Men bara för att det är mitt mål så betyder inte det att jag vill dricka vid varje givet tillfälle. Jag är faktiskt förundrad över hur det känns att ha anlagt en ny vana, ett nytt tankesätt, ett nytt liv. Vinet innan gick på autopilot och det var först när boxen var slut som jag reflekterade över "shit, har jag druckit upp HELA?! Nu igen?!" För det var så normalt att dricka 2-4 glas flera gånger i veckan. Jobbig dag? Liva upp med vin. Bra dag? Fira med vin. Stressig dag? Chilla med vin. Nervös? Lugna nerverna med vin. För mig som känslomänniska blev det mååånga tillfällen att dricka.

För mig är ensamdrickandet mitt problemområde och det jag måste vara hård och uppmärksam på. Gjorde ju en vurpa för nån vecka sedan vilket jag skrev om här. Det är ett av de fyra tillfällena och det enda då jag blivit berusad och som varit destruktivt och i "gamla mönster". Har så många gånger efter det tänkt på att det är precis så jag inte vill ha det, trots det var vardag förr. För mig var det en nyttig insikt. Jag har också funderat mycket på varför jag inte tog tag i drickandet tidigare. Uppskattningsvis har jag druckit för mycket i cirka tre år, sen en separation. Det har under dessa år varit perioder med ett måttligt drickande och perioder då det gått på autopilot. Aldrig druckit dagligen. Gjort nåt halvhjärtat försök, köpt flaskor istället för dunk, öl istället för vin, genom åren för att minska drickandet. Men hela tiden haft känslan av att jag missar något. Att guldkanten inte finns där. Jag är så jäkla glad över att jag testade en längre nykter period för att få se att det visst finns guldkant utan vin! Och att de gånger jag väljer att ta något glas så är det inte för att jag måste, för att jag är rädd att missa något. Jag börjar få en rätt tydlig bild av hur jag vill leva och hur jag vill att min relation till alkohol ska se ut. Och det är milsvid skillnad mot för fyra månader sedan! Det känns skönt!

Dag 3

Kroppen börjar sakteligen återhämta sig efter senaste bläckan. Bokat träning och massage i helgen för att ha något härligt att se fram emot. Sist var det dag 18 det gick i stöpet (i hemlighet) när jag på nyårsafton hällde upp champagne i glaset istället för alkoholfritt bubbel när ingen tittade. I stundens ingivelse och sen bar det iväg därifrån. Druckit ca 5-6 ggr efter det varav 3 riktigt mycket. Idag vill jag inte dricka!

Happy Monday! Bra jobbat. Känns särskilt skönt på en måndag. Dag 3 här!

Ja det är klart. En dag, en stund, fem minuter, 30 sekunder. Hur små bitar som helst - i taget. 🦆

Hej på dig Adde

Så glad för dig och tack för fint inlägg, volley (tillbakakaka) på din önskan om träff i våra lokaler. Vi i admi talar om det och återkommer i frågan. För tillfället är det mycket som pågår här. Forskning, nya rutiner, tjänstledigheter med mera...

Ta hand om dig,
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Tack snälla ❤️😭. Så himla fint att ni bryr er och försöker hjälpa och peppa mig. Jag vet inte varför jag inte tar mig framåt… 😔 Ner i gropen, upp på kanten men ner i gropen igen. Noll tilltro till mig själv och trött-trött i huvudet. Vad fasiken ska jag ta mig till? Jag vill klättra upp ur gropen och springa mitt snabbaste, långt långt ifrån den, så jag inte trillar ner igen. Men det funkar inte så. För det är en dag i taget som tar en bort från gropen och det går inte att skynda fortare än så… Nu tar jag den här långsamma lilla dagen först. Jag SKA fixa det här! Så måste det vara. ❤️❤️❤️🦆

På första gången på 2 år så fylls min almanacka nu med aktiviter iaf under april månad.
Och det känns så bra då jag har haft en känsla av klaustrofobi under en längre tid. Jag har ju under de senaste 6 år skämt bort mig själv genom att pricka av på min bucketlist vad gäller resor och njutit rejält av det ! Och jag är fanimig värd det !!

Tyvärr är det väl så att ålder och bekvämlighet numera hindrar mig att resa längre sträckor men det är ju inget mot vad som hindrade mig när jag krökade som värst. Bakfylla och urusel ekonomi var ju effektiva hinder för ett utsvävande liv. På den tiden gick det ju inte ens att få till en inre resa i min hjärna....

Jag har ju flera gånger jämfört mina 2 livslånga sjukdomar, alkoholismen och diabetesen, och sett så stora likheter med hur jag hanterar dessa störande moment i livet. På en del sätt så är alkoholismen "lättare" att hantera då det "bara" är att inte ta det första glaset. Mat är jag ju tvungen att ha och för att hålla diabetesen på en hyfsad nivå så måste jag ju äta rätt och för en som är sockerberoende och matglad är det inte lätt. Jag försöker att använda mina erfarenheter från det jag lärt mig om hur jag ska agera vad gäller spriten och överföra det på mitt matintag.
Och JA ! Det går suveränt....ett tag :( Sen kommer beroendepersonen fram igen och jag tar ett återfall vad gäller helt felaktig mat/sockerintag. Det funkar ju inte att göra som jag gör med alkoholen och låta bli att äta.... Ett evigt slagsmål mot livets nycker....

Nu ser jag fram emot en live-träff i Alkoholhjälpens lokaler igen för det var ju ett bra tag sen !!

Ha det bra därute hörrni !

@vår2022 Såååå bra!!!! Tar med mig konsekvenstänk och ”riskhantering” 🙌🙌🙌

Trycker på den virtuella "Gilla"-knappen....

Dag 10 ❣️ Happy monday

@Utmaning2022 Jag hade också alltid alkoholfritt alternativ till vin i början. Iof har vi inte vin hemma så har inte behövt kämpa med att det finns i närheten. Efter en tid var det en vana att vin inte fanns med i bilden längre. Alkoholfri öl är ett gott alternativ för mig. Ja, det gick ju alltid på autopilot att dricka, impulsen att dricka vann jämt. Jag kände också irritation och ilska många gånger som kom från ingenstans, eller de kom för att jag slutat dricka. Känslor gick upp och ned framför allt om jag var lite stressad.

Vad det gäller tålamodet tycker jag att det blivit bättre med tiden jag varit nykter. Hela ens jag blir mer lugn och sansad, men det är så klart individuellt hur ens personlighet är. Ju mer impulsiv man är desto mer måste man träna på att tänka efter före. Lära känna igen sina impulser och vad de brukar leda till. När man tänker på alkohol leder det till en känsla, tex ett sug att dricka. Det gäller då att börja konsekvenstänka. Vad blir konsekvenserna av att jag tar ett glas vin? I mitt fall skulle det genast leda till många fler glas och berusning. Det är ju inget jag vill ska ske för då finns risken att jag åker dit igen och börjar dricka mer och mer, får ångest och all skit och hamnar på ruta 1 igen. Jag måste då välja det säkraste alternativet, att inte ta något glas alls.

Så att träna på konsekvenstänkande och beräkna riskerna av sitt handlande är mitt tips mot impulsivitet. Ny vecka och nya möjligheter! Ha en bra dag!🌷💕

@Pelleplutt Hej 👋 Jag är ny här och nu på min resa också. 7 dagar utan någon alkohol och hade en rejäl prövning i helgen med släktmiddag i fredags och min pappas minnesstund med efterföljande sittning i lördags.
I normala fall hade jag bedövat mig med runt 2 flaskor vin.
Men - bestämde mig dag för dag och med precis den tanken - att se det som nån form av social studie.
Blev ett enormt uppvaknande faktiskt. Att se hur mina släktingar blev mer och mer påverkade. Framför våra barn, vissa är iofs stora men ändå!
Jag var så stolt när jag berättade för mina döttrar innan att jag skulle köra, nästan såg hur de slappnade av.

Jag ska försöka fortsätta med just den nyfikenheten ”undra hur jag kommer reagera nu, hur kommer det att kännas” och att också observera omgivningen.

Lycka till ✨🌸

Tack! Ja jag har ända sen dag 1 försökt se livet så mkt positivare nu med min förändring. För mig funkar de bättre natt gräva ner sig, visst är de jobbiga dagar för mig,absolut! Men hjälper inte mig alls o bli negativ för de… ha nu en riktigt härlig måndag på dig min vän 😃👍@vår2022