Senaste kommentarerna i forumet

Vill bara smyga in här hos dig och önska dig välkommen. Hoppas du hittar din väg. Man kan tycka att det ser så olika ut för oss, du vet, det här när-var-hur-om, men ångesten och att göra sig själv och andra en otjänst verkar vara en gemensam faktor för oss alla.

Väl mött igen!

/Lena

... och gud vad gott det var!

Puss på dig, SL! Har du det bra, wherever you are?

En vecka är perfekt. Sju dagar. Du har ramat in en hel vecka i nykterhet. Det tycker jag är stort. Var så god, Lexi: här ger jag dig min glädje jag känner inför det du gett till dig själv under alla dessa timmar, minuter och sekunder. <3

Jag har lättare för att vara nykter när Lucas är hemma. Han har inte alls problem med alkohol och kan precis lika gärna vara utan. Så att ha en sambo som honom är en gudagåva. Men hur det nu än ser ut för oss, Lexi, så tycker jag det är stort att vi ger oss själva gåvan att vara utan alkohol. Det är vi värda. Vår själ, vår hjärna, vår hälsa är värd varenda millisekund av den varan.

Varm stor kram från mig till dig!

/Lena

och
så
glad
jag
blir
över
att
få
en
teckning
dedikerad
av
dig
till
mig
!

tack
sweetie
pie-ebb
!

Idag har jag varit nykter i en hel vecka. Tänk att man ska känna stolthet o glädje över en nykter vecka!? Men det gör jag och det har gått jättebra. I fredags var jag och träffade min terapeut för första gången och varje möte med honom ska vara i en timma. Första gången var det ju mycket att prata om, vi skulle ju lära känna varandra. Han bjöd på sig själv en hel del och då var det ju lättare för mig också att berätta det mesta. Det första rådet jag fick var att så fort jag kände minsta sug efter vin, så skulle jag ringa någon vän och berätta det. Tydligen har det visat sig vara bra för många i min situation, att man har en vän som vet och som man kan ringa till när det känns jobbigt. Men jag tycker inte att jag har någon vän eller person som jag vill berätta för och som jag skulle ringa till om suget blir för svårt. Hoppas det räcker med att jag går in här och skriver om/när det känns jobbigt. Men än så länge har det gått fint och något direkt sug har jag inte haft.
När jag läser flera av era andra trådar och förstår att många har en äkta hälft eller sambo som också dricker, så måste det ju vara tuffare. Jag har ju bara mig själv att tänka på och behöver absolut inte ha någon alkohol hemma. Dessutom bor jag ju en bit från någon stad och det är inte så enkelt att skaffa något, framför allt inte på kvällar eller helger. Så jag har ju faktiskt alla förutsättningar för att lyckas.
Hoppas ni alla har en fantastisk lördagskväll och njuter av den utan A. Kram på er!

Att förlora jobbet, din ekonomiska trygghet, din status, tja ditt liv? Jag drack varje helg, drack tillsbjag däckade. Kom till insikt delvis via aa. Kanske du ska prova? Du behöver hjälp att ta dig ur ditt beroende. Ta hjälpen innan det är för sent.

Jag har varit nykter sedan 3 augusti. Känner igen mig i dig av vad du skriver. Kram

Då ska jag nog dedikera en teckning till dig så att du förstår att jag finns på riktigt. <3

Är det en guldgruva att få läsa om er drinkare.Vi som så ofta står där och sliter vårt hår för era mindre klyftiga val.Här och nu kan man gå in och läsa varje dag om er kamp för att få näsan ovanför vattenytan och försöka hålla er kvar där.Tack! Det har gett mig så mycket mer förståelse för sjukdomen alkoholism och så mycket mer förståelse för den enorma kraft alkoholen har över er och så lite motstånd som till slut finns kvar när man närmar sig botten.

Eller rött kanske. Varningslampor, red alert. :)
Men känner igen mig lite i sättet att skriva. Jag kallar det "von oben". Man lägger en distans mellan sig själv och sitt handlande och varför det då? Tja, är det kanske för att skydda sig? Förmildra, förminska? Eller ÄR man bara sån kanske? Hur som helst är du varmt välkommen hit. Detta är din andra sociala kontakt här på forumet och det är väl inte illa? En och en halv per dag, liksom... ;)

Sitter du och super nu, förresten? Egetrejset med hörlurarna och låtsassnorpappret vid sidan om?

Kram på dig, Jacko. Blir intressant att se vad du plitar ner nästa gång. Jag har ju som upptäckt dig här nu.

/Lena

Försöker vara seriös så hoppas sarkasmen lyser igenom.
Du Ebba ha i alla fall skrivit en kommentar, det måste väl vara en social kontakt :)
Den första sen i onsdags!
Skål!

Nu visar det sig att Lucas inte kommer hem förrän i morgon och då ser jag på ölen på ett annat sätt. Plötsligt förvandlas dom från ett substitut för alkoholmättad öl till en måltidsdryck som förgyller en helt vanlig söndag. Ja, jösses hur det kan bli... Stingo, jag tror också man måste hitta andra njutningar som kan funka i alla fall ungefär lika tillfredsställande. En grej jag tror skulle kunna sätta nykterheten på hal is är att jag plötsligt (och just plötsligt för min del, eftersom jag är så omedelbar) känner att jag missar något väsentligt i min avhållsamhet. Då kan det nog hända att jag börjar snegla på alternativen med lite för begärlig blick. PP, underbar liknelse med ruttet gummiband! Jag har väl gott omkring med dom där mysbrallorna utan funktionell upphängningsanordning ett bra tag innan jag fattade att dom faktiskt var uttjänta. Och sen gick det ett bra tag innan jag ville slänga dom också...

Ebb, vilka råd! Den här agera tvärsemot känsla satt som en smäck! Jag är ju hela tiden så känslostyrd - ALLT är känsla liksom. "Nä, jag kan inte städa, jag bara känner inte för det" och så vidare. Samma sak med den här att agera, inte reagera. Eller alla råd för den delen. Tack, kära. <3
Nyman på slottet vore ju nåt i hästväg, rätt vad det är blir jag tvångsinlagd. Har bara klarat mig hittills med blotta förskräckelsen. ;)
Förresten, du har en underbar handstil. Och teckningarna är underbara likaså. Har tagit för vana att dagligen kika in på din blogg. Bara så du vet. :)

Må väl, everybody. För det ska vi ha. Att må bra är ett naturligt tillstånd, resten beror på omständigheter och ens förmåga att krångla till tillvaron. Galenskaparna har en poäng där:
http://www.youtube.com/watch?v=E0Aj37ml8QI

Hej igen!

Tack snälla för era svar, otroligt kul att ni bryr er och kommer med kloka tankar! :) Igår var jag på en stor fest, nykter, gick väldigt bra tycker jag och jag saknade inte alltför mkt att dricka även om man känner sig lite stel... Skönt att vakna upp pigg och fräsch idag när resten av "skocken" faktiskt var ganska slitna. Skillnaden är dock att de flesta av dem nog bara var bakis medans om jag hade gått all-in så hade jag säkert sagt något dumt eller slängt iväg nått mess till någon som jag skulle behöva ha ånger för. Det verkar som att om jag inte gör något dumt på "festen" så måste jag alltid hitta på något annat som jag ska ha ångest för. För om sanningen ska fram så har jag nästan alltid ångest efter jag druckit och så ska man verkligen inte behöva leva sitt liv va!? Jag önskar bara att jag kunde ta den där ölen och sitta och njuta men av någon anledning så ska det alltid stressas i en massa för många och jag tappar kontrollen. Sjukt skrämmande faktiskt men jag skulle nästan kunna säga att jag är lite schizo. Helt annan person när jag blir full (iaf när jag fått i mig tillräckligt) där jag bara kör mitt race och inte bryr mig speciellt mkt om någon annan. :/ Blir faktiskt ledsen när jag tänker på det..

Jag har alltid supit på det här viset mer eller mindre och vi människor är ju vanedjur, kan det vara ett problem eller är det bara så att man är alkolist? Jag kan även känna att alla saker som har hänt i samband med fyllan håller på vara en ganska tung ryggsäck att bära och ibland så känns det som att jag super till ordentligt för att glömma, problemet är ju bara det att jag lägger dit nya saker istället..

Aeromagnus, jag känner absolut inget sug när jag inte dricker utan springer mest omkring med ångest och tänker att jag aldrig mer skall dricka. Men hinner jag då med något träningspass eller gör andra saker som jag mår bra av så glömmer jag ganska fort och sedan bestämmer jag hux flux att ikväll ska jag supa. För det är just så det blir, väldigt spontant. Detta medför ju också att jag sårar min sambo ganska mycket då jag helt plötsligt bara säger att ikväll drar jag ut på fest, utan förvarning. Illa!!!

Har varit nykter 1 vecka nu iaf och ska fortsätta på den banan. Har även kontaktat en alkoholklinik där jag hoppas att de kan vägleda mig till den hjälp jag behöver.

Hoppas ni alla har en bra helg!

/MåBättre

Hej,
vackert beskrivet.
Fortsätt att skriva här.

/E

Och måste säga att jag aldrig mått bättre, fast det är en klycha.

Välkommen på nytt och lycka till. Att uppleva sitt barn skall man nog unna sig att göra nykter.

Så blir det 3 månader fullt, 13 veckor. Det är en god bit över halvvägs till de 5 månader jag lovat mig själv.

Påbörjade parterapi, med frun i veckan. Det tog tyvärr så här länge för oss att få igång det, nu blir det dessutom 4 veckors väntan på nästa session, pga resor. Kvällen efter terapin kändes jävligt jobbig, så mycket som kröp ut ur olika skrymslen och vrår, men efter det har saker redan börjat kännas litet bättre. Som om Sophie* kanske ändå hörde mig där och nu tar små steg för att mötas.

*Ja, jag får väl ta steget ut med mitt nick, och börja kalla min fru för Sophie. Valet av nick var nog medvetet, men gör bara inte alltför långt gående assossiationer till boken/filmen ;)

Befinner mig situationsmässigt i liknande läge. Inte geografiskt eftersom jag det gångna året mest levt i hobbithålan. Kan svårligen tillbaka till mitt boende i staden, men det är en helt annan historia. Och arbetsmässigt funderar jag mycket på hur de kommande 10 - 15 eller kanske 20 åren ska se ut. Det ordnar sig, men det känns ibland som om den här typen av problem borde höra till de unga "yngsta" åren i livet ;-)

Meningen med livet är ju inte självklar att hitta. Men kanske finns det en alternativ väg. Göra livet lite enklare? Om vi är beredda att avstå från en del som hetsar oss i konsumtionssamhället så kanske det öppnar sig alternativa livsformer? Livet - eller det som återstår av det - kanske kan fyllas med annat än jakten på "Östermalmsvåningar och NK shopping". Ja, Fia. Vad är egentligen meningen med livet. Om jag kommer på det är du den förste som får veta, lovar ;-)

Däremot tror jag inte på att fly ifrån det onda. Det onda går inte att segla bort. Men i självläkningsprocessen är allt som ger energi värt att testa.
Om vi lyckas fylla livet med saker som vi uppfattar som meningsfulla, så kommer vi väl längre bort från sorgen och eventuell bitterhet?

Ta väl vara på dig!

//PP

Jag känner igen mig, men jag dricker lite oftare (2-3 gånger i veckan). Håller ihop livet, har sambo, bra jobb, vänner etc men det blir alltid för mycket. Och för ofta. Att säga att man inte har sug mellan gångerna stämmer ju på ett sätt, jag har aldrig något fysiskt sug, men efter några dagar nykter kommer tankarna "Det hade varit sjukt nice med en öl nu, det är man ju värd". Så hittar jag någon som hänger på (det går alltid om man ringer runt lite, vilken dag som helst i veckan) och sätter sig och dricker. En öl blir alltid bra många fler. Hemma senast midnatt för att jag är för full eller har lite självbevarelsedrift, måste ju gå att gå till jobbet efteråt. Det är så lätt att tänka att detta inte är ett problem, men när man tittar på det från ett lite större perspektiv inser man att det är ett fruktansvärt dyrt pris att betala för några timmars "lycka" några gånger i veckan.

Hur gick det för er andra? Moa, blev det mer än tre dagar?

Jag tror det höll i en vecka. Kanske lite mer, jag minns faktiskt inte. Jag kommer inte ihåg att jag tog beslutet att börja dricka igen, det bara blev, precis enligt cykeln jag beskrev innan. Jag minns att jag tänkte på den här tråden och att jag borde skriva här, men det blev inte av. Inte ens den där veckan när jag var fast i mitt beslut gick jag in här och skrev, som att jag redan då började förbereda mig på att börja dricka alkohol igen. Nu är det inte den sjundeseptember2014 utan istället den 25 october. Men jag behåller mitt nick, om så bara för att påminna mig själv om mekanismen där man börjar dricka.
Jag har en väldigt bra anledning till nu (förutom minnesluckorna och det sociala fiaskot igår): jag skall bli pappa. Jag vill vara än bra mycket bättre förebild än min egen pappa.

Mål för nästa vecka:
* Uppdatera denna tråd varje dag
* Inte dricka alkohol

Du har självklart rätt i att det finns olika syn på vad som är lämpligt. Om en NA öl skapar problem eller ej vet vi väl först när vi provat förmodar jag.
Kanske inte det som vi bör testa under den allra första nyktra tiden. För egen del började jag kanske dricka NA öl efter någon månad.

Gud vad mycket i livet som annars skulle kunna fungera som "inkörsport" till drickat. Självklart har vi programmerat oss till att det ska vara alkohol till mycket vi gör och mycket vi äter. Utlandsresor, jordnötter, maträtter. Midsommarens sillbord kommer väl fortsätta vara 50% av upplevelsen utan nubbe och öl. Så är det nog med många saker. I gengäld får man mer av annat. En söndagsmorgon är idag betydligt mer än 50%, och upplevelsen av en NA öl likaså. Förändringen tar tid, åtminstone för mig

Att avstå alkoholen kan ju vara ett val vi tar, för att vi just inte har något val. Själv vill jag inte dricka alkohol för att jag vet den ställer till problem för mig. Ungefär som när jag haft ett par mjukisbrallor med gummiband i midjan. Gummibandet har nu slutat att tänja tillbaka sig när man drar i det. Jag har dragit tillräckligt och funktionen finns inte kvar. Ett murket gummiband självläker inte. Nu gäller det att hitta andra vägar för att hålla brallorna uppe. Nu när jag väl hittat en lösning, så gäller det ju att bara att inte få den korkade tanken att vilja testa om det trots allt funkar med det ruttna gummibandet.

Trevlig helg alla!

//PP

Även jag kannor känna igen mycket i din text. Sökandet efter sätt att koppla av, och sökandet efter äventyr och utmaningar. Hela tiden jaga vidare efter något annat. Mina tankar är uppfyllda av sådant - stressigt och känsla av stagnation på jobbet - kolla vad arbetsmarknaden kan erbjuda en sådan som mig, läsa upp några poäng till? Alternativt söka ett utlandsjobb? Alternativt....? Träningsmässigt - göra en halvklassiker? Springa en halvmara? Yoga varje dag? Ju mer stressad eller frustrerad jag känner mig desto mer tänker jag på allt annat jag vill göra. Tidigare kunde jag koppla av tankarna, alternativt hitta ännu bättre planer efter några glas vin.
Relationstankarna känner jag också igen, håller med både det Santorini och Stingo skriver. Man blir uppfylld på ett sätt av sin egen utveckling och vill att allt ska utvecklas i samma takt.
Ja, några tankar såhär på lördagsmorgonen.
Ha en bra dag,
m

Ursäkt alla ordfel ;)

-En sak i taget (när du tex duschar var bata där och då i tankarna)
- Handla tvärtemot känsla (nej jag ska fan inte dammsuga jo det ska jag!)
- Inte döma varken sig själv eller andra.
- acceptera precis som det är
- agera ej bara reagera (beror på såklart)
- tankar är tankar ej fakta
- Du är vad du tänker

Så. Ett litet bidrag till en toppenhelg jag önskar dig. Du är den enda som skulle få hälsa på mig i slottet. Vem kommer? Lens Nyman min vän som pallar er dårskap.

:)

LOVE EBB

Det finns väl 2 helt olika linjer om det där med 0-öl. Den ena, att det hjälper att motstå sug och att bygga en ny tillvaro utan A, den andra, att det håller upp vanan, smaken och porten till A. Själv tror jag att vardera kan stämma, för olika personer, eller t.o.m för samma person i olika situationer. Själv har jag alltid gillat det beska och speciellt ogillar jag söta drycker, så 0-öl är nästan oumbärligt för mig. Så pass mycket hedonist är jag dessutom, att jag definitivt behöver hitta andra njutningar, om jag någonsin skall gå över till helvit.

Jag har sagt det tidigare här, men de som gillar tyskt veteöl (weissbier) har tur. De flesta a-fria weissbieren är verkligen goda, betydligt närmare äkta vara, än andra 0-öl.