Senaste kommentarerna i forumet

... som en smyglobbyist för minskat drickande och du gör det så skickligt att ingen fattar att det är det du gör. Men mottagaren förstår budskapet ändå.

Är också lite sugen på den filmen. Ha en fortsatt skön fredag!

<3

Det blev bio idag i alla fall (kollegorna kan pusta ut på måndag). Jag mötte upp en kompis som tydligen varit ute igår. Hon var så sliten och hade sån ångest. Sms hade skickats och det hade ringts till en kollega. Dessutom blev hon nekad inträde när de skulle vidare. Hon fick en ordentligt kram och så drog jag fram ett par av mina senaste skitfyllor i hopp om att det skulle lugna henne och mildra ångesten, sen så fick vi oss ett litet skratt också. Sen berättade jag att jag slutat dricka på vardagarna just för att jag inte orkar att det påverkar mig så mycket som det gör. Orkade inte gå in på att jag är helt vit just nu.

Såg förresten Turist, kan absolut rekommendera den.

Det blev bio idag i alla fall (kollegorna kan pusta ut på måndag). Jag mötte upp en kompis som tydligen varit ute igår. Hon var så sliten och hade sån ångest. Sms hade skickats och det hade ringts till en kollega. Dessutom blev hon nekad inträde när de skulle vidare. Hon fick en ordentligt kram och så drog jag fram ett par av mina senaste skitfyllor i hopp om att det skulle lugna henne och mildra ångesten, sen så fick vi oss ett litet skratt också. Sen berättade jag att jag slutat dricka på vardagarna just för att jag inte orkar att det påverkar mig så mycket som det gör. Orkade inte gå in på att jag är helt vit just nu.

Såg förresten Turist, kan absolut rekommendera den.

Det känns bara varmt och skönt inombords. Det låter som att du var i ett med både dig själv och nuet. Underbart vackert.

Jag är utmattad efter att ha varit på hockey, skulle enkelt kunnat ha "botats" med ett glas vin men nu är jag i det istället. Så jävla mycket känslor just nu. Jag är så glad att du inte är full, känns tryggt.

Tack för Grattis.

<3

Kram Ebba

Det blev en underbar frukost och förmiddag. Jag hade sett fram emot att gå till ett specifikt kafé ganska länge så idag tänkte jag göra slag i saken. Fick mig en mysig promenad och hittade rätt med raska steg gick jag in. Och fix syn på en gammal flirt som jag absolut inte hade lust att tjitt tjatta med denna osminkade morgon. Så jag fick gå till en gammal favorit. Satte mig på uteserveringen vid en trafikerad gata och fortsatte med halsduken. Och just då kände jag mig så tillfreds. Jag fick uppmuntrande blickar från fölk som gick förbi. En tantalanta stannade och undrade vad för fint jag gjorde och att hon gladde sig åt att se att det handarbetas fortfarande.

Under den tiden som jag satt med min kaffe, stora varma hörlurar och min senapsgula halsduk som växte fram så insåg jag att jag där och då var en person som jag helt och hållet kunde stå för. Jag gjorde något som jag tycker är fantastiskt roligt, jag mår bra och är närvarande trots lördag förmiddag. Jag kände en stolthet över mig själv som människa. Så här kanske många har det hela tiden men för mig var det fantastiskt att få uppleva igen. Låter så banalt när jag ser det ner skrivet här i jämförelse med hur starkt det kändes då.

... har jag druckit av två anledningar; allt som händer i mitt liv samt allt som inte händer i mitt liv. Och då har det blivit så för mig att jag vill sluta dricka av endast en anledning och den utgörs av meningen innan denna. Alltid har den här flaskan eller boxen eller tetran funnits till hands, av inga och alla anledningar.

Dom dagar som inte fallit under "helg", "semester", "lill-lördag" eller "fest" eller "diverse" eller "klassens timme" eller "skitsamma" har varit vacuumfyllda transportsträckor bara. Meningslösa dagar i väntan på nästa härliga tillfälle att få slappna av, hitta frid, försvinna för en stund. Säg nu att jag skulle ha fixat den här digra alkoholkonsumtionen, känt mig som en glad och förnöjd prick, i harmoni med mig själv och min livssituation. Det hade förstås varit kanon, himmel så skönt det skulle ha varit. Men det är inte så. Det sket sig någonstans på vägen, rätt långt där borta.

Därför är jag här. Och det vill jag komma ihåg. Varje dag.

Någon gång under dagen passerade vi i sakta mak en stor Systembolaget-skylt. Jag tittade noga på den för att se vilka känslor den väckte. En tung energi kom över mig, skam, tvång, ovilja. Inte en enda positiv association flöt upp till ytan.

Tidigare ansåg jag att det svenska folket behandlades styvmoderligt med tanke på alkoholmonopolet. Det tycker jag inte längre, efter en veckas nykterhet. Så fort det kan svänga...

Vi är bjudna på fest hos ett gäng som vi tidigare har umgåtts jättemycket med.
Dvs när jag fortfarande drack.
Vi träffades titt som tätt och drack och hade faktiskt väldigt roligt.
Nu är vi inbjudna igen och jag vet inte hur jag ska göra.
Ska jag gå dit, sitta nykter och ha tråkigt eller ska jag stanna hemma?
Å ena sidan vill jag ju inte bara sitta här hemma med offerkoftan på mig och sura ensam i ett hörn...
Men å andra sidan vill jag inte sitta där och glo.
Det gamla uttrycket "man kan ha roligt utan sprit" stämmer för mig bara om de andra inte dricker heller.
Kanske jag inte kommit särskilt långt i min nykterhet när jag känner så här.
Jag skulle vara en "bättre" nykter person om jag kunde vara med på alko-fester och skoja och ta trevligt ändå.
Jag tycker att umgänget med de här människorna tillhör "livet före" och vill gå vidare.
Samtidigt känner jag mig lite som "förloraren" om jag inte vågar gå på tillställningar med alkohol.

Unnat mig en riktigt seg morgon, lyssnat på "Fråga psykologen" på P1 där en kvinna frågade och diskuterade hur mycket ansvar hon skulle ta för sin alkoholiserade pappa. Vilken ynnest att få tjuvlyssna på deras samtal och man verkligen hörde hur hon växte under samtalets gång. Fint.

Nu ska jag bege mig till ett kafé, få i mig en bättre frukost, lyssna på någon ljudbok eller podcast och fortsätta virkningen. 85 åringen i mig jublar!

Minns att jag var så frustrerad över den makliga gång det här forumet uppvisade när jag började skriva här. Och jag fattade inte att man skulle starta och hålla sig till en tråd. Men det var den här tråden det började spinnas kring och så har det fortsatt. Eller missuppfattar jag frågan nu?

Ojojoj, ändra rubrik också? Nä, Ebba, nu måste vi ta det lite lugnt, sakta i backarna! Jag måste vänja mig av vid brakfylld och vänja mig vid LenaNyman först. God morgon, förresten, vackra själ!

Och nu iväg med en husvagn fullproppad med spriiiiiit.

Stanna upp och hämta kraften inom dig.

Jag vill helt enkelt att det ska gå bra för dig.

Kram Ebba

Jag kollade upp lite, filmen hade premiär när jag var åtta år borde det bli så så himla liten var jag inte. Den hade tydligen 7-års åldersgräns. För mig kändes det som att jag var 4 år och såg en skräckfilm för vuxna.

Först måste jag bara berätta att mitt morgonkaffe är helt perfekt denna morgon, så gott. Jag kör på känsla när jag gör kaffe, häller i kaffe istället för att ha i med mått.

Jag vet inte om du borde se Agnes-Cecilia, jag var ju jätteliten när jag såg den senast och jag tror att jag tyckte att den var otäck och att mamma var lite märklig som tog med mig på bio för att jag skulle få se den. Hon var lite så, gav mig böcker för äldre och vinflaskor när jag var sexton. Jag kanske borde se filmen och läsa om böckerna. Jag vet inte för din del...... Du borde nog iaf vara nykter om du ska se den.....

Jag blev också fast i stämningen. Har bestämt mig för att läsa om Agnes Cecilia nu. Jag har använt den boken i en uppsats jag skrivit. Uppsatsens ämne törs jag inte skriva här men kanske gör det ändå :) Maria Gripe skulle jag vilja träffa. Såg en dokumentär om henne för flera år sedan. Jag har inte vågat se filmen Agnes Cecilia, är rädd för att det magiska ska förstöras. Den finns på Youtube, rekommenderar du den?

Härligt att du kan skriva så där om dig och din hustru. Jag tänker nog långt lika om mitt eget förhållande också, men alltid är det tyvärr inte helt lätt.

Låter kul det där med sober, för mig är det inte ett problem att dansa nykter, men nattklubbsdunk vet jag inte om jag mera klarar av, får på riktigt ont i öronen. Hoppas partydrogerna hålls borta därifrån.

Det fanns en till bok, något med en stenbänk i titeln om jag inte minns fel ?Den läste jag såklart också.
Tänk om det är ett Maria Gripe- trauma från barndomen som har gjort att jag är som jag är. Jag kom aldrig ur stämningarna i de böckerna.

för "recensionen". Kul det var folk där (men det visste vi ju) och hög stämning. Bästa helgen till dig & familjen / mt

Finns inte på kartan att jag skulle ragga på något nytt, min själsfrände finns i mitt val av hustru.
Hon står vid min sida i vått och torrt, ett bättre stöd finns inte.
Självklart så attraheras jag av yngre kvinnor, men hallå, kan inte jämföras med det som vi har byggt upp tillsammans.
Vi har bestämt oss att vi ska bli gamla ihop.
De vi känner som växlat partner till något mycket yngre har haft det väldigt jobbigt att slipa sig samman,
De befinner sig i helt olika utvecklingsfaser helt enkelt, inget jag skulle vilja uppleva igen...
Men rent statistiskt så förstår jag din poäng...

Men vadå, hon var ju med och ett annat par också...

Så en premiärrecenssion då på Sober ikväll...
Det ligger faktiskt under kägelbanan vid Mosebacke på Söder i Sthlm, man går in mitt i berget.
Vi började med en skaplig middag på Mosebackes bakficka, riktigt trevligt bygge minsann.
Fortsatte sedan de femtio metrarna nerför beget, det fanns fyra bänkmaskiner med alkotester, alla var tvugna att blåsa.
Två snubbar före oss blåste bingo och fick gå därifrån lite snopna.
Men man kan ju undra vilka som var blåsta egentligen, det framgick tydligt att det var alkotest för att få komma in.
Bygger bestod av ett större dansgolv där bl.a Peter Seipen var DJ med cowboyhatt och annat krimskrams.
Musiken var blandat och en hel del gammalt var trots allt med, mycket dunka dunka som det hör till.
Det mindre dansgolvet som var egentligen mysigare var det alldeles för modern musikstil för våran del.
Det som skilde sig var att klientelet var extremt blandat, vi var inte äldst, det fanns de som var uppåt sextio.
Snittet låg på runt trettio skulle jag ha gissat på, och hur de såg ut egentligen...
En del var trimmade från topp till tå, inte ett hårstrå låg fel, en del andra i ett par slitna jeans och en skrynklig T-shirt och håret uppsatt i en slarvig tofs.
Så det var rejält blandat, och en annan som inte varit på "disco" på över 20 år blev det lite övermäktigt, men fortfarande väldigt intressant.
Jag gillar ju att kolla på folk, en oskyldig fluktare...
Drack den godaste alkoholfria Mohjito jag någonsin druckit, man kan inte tro att det inte var sprit i den, bitarna av färsk ingefära bet till ordentligt i gommen.
Det blev till slut för mycket folk, för kvavt och för mycket lukter, de hade sålt 950 biljetter till detta lilla skyffe.
Vid tolv kände vi oss nöjda med kvällen, och det var fortfarande folk som köade in när vi gick.
En festlig kväll med bilen parkerad 200 meter ifrån lokalen kunde vi nöjda sätta oss bekvämt att ta oss så sakteliga hemåt genom en pruttfull stadskärna med andra berusade lönehelgfirare, vi mådde bra där i bilen när vi såg hur de andra ragglade runt på gator och torg i blåsten.
Stockholm är egentligen ingen stad för oss, vi är för mycket lantisar för att trivas i den miljön.
Under tiden vi pladdrade oss hemåt så kom jag på en sak som skilde sig åt i jämförelse mot andra utekvällar.
Ingen krossat glas på golvet, inga fyllraggande i garderobskön, inga testeronstinna kroppsbyggare med dåligt ölsinne som ville mucka med gorillan i dörren.
Sex stycken vakter med inget annat för sig än att hälsa gästerna välkomna i entrén.
Folk stod och gungade till takten av musiken, precis som om de ville bevisa att jag kan visst dansa (lite försiktigt) trots att jag inte är full....
Intrycket var gott, och jag hoppas att intresset fortsätter för denna tillställning för behovet verkar finnas.
En av väktarna sade att det var kul att det nu fanns ett ställe för de som vill gå ut och bara dansa utan att behöva vara fulla eller umgås med fyllskallar.
Och det är så sant så...

Kom hem med en T-tröja där det står..."en kväll värd att minnas", rätt så!
Den ska jag bära på jobbet bara för att bevisa att jag var med just den kvällen då det startade....
Den första alkoholfria klubben på riktigt.
Sedan....dansade jag?
Nähepp, det har aldrig hänt nykter, således inte på åtminstone senaste 7 åren, någonting att jobba vidare på, absolut!
Fick jag några flirter då, jodå massor faktiskt, och inte verkade de vara lagda i vild panik heller...
Om det beror på att kä..ingarna blivit fulare eller att man som man blivit snyggare ska jag låta vara osagt.
Eller så är det bara Fi om jämställdheten har fått in en fot om att alla har rätt att flirta med varandra.
Men visst blev jag smickrad, men det var ju gjort helt i onödan, jag hade ju redan den bästa av kvinnor med mig.
Jag var glad hela kvällen, och tacksam att jag ligger i sängen med min snarkande fru här intill.
Fina barn i rummen bredvid och ett intet allt för ranglig hus där vi bor i, det är vardagslyx för mig.

Nu är det dags att törna in, har en fullspikat agenda inför helgen, så det blir upp och sparka tuppjäveln i häcken i morrn.
Det är jag också tacksam för, jag kunde ju ha ett fullständigt innehållslöst liv också, det hade varit värre.
Men jag hade idag lätt kunnat lista ut vem som låg bakom detta, alkoholen hade trasat sönder mitt liv.

Berra

Nu borde bara rubriken ändras till "kan man inte bara få leva nån gång? " eller något annat vackert. Är det här din rätta tråd?

Det där om Nisse alltså. Mmm, det är tungt. Jättetungt. Det blir som att jag får dåligt samvete när jag mår bra och är glad för att han inte mår bra och är glad och det beror faktiskt inte på mig, tro det eller ej, utan på ett konkret bekymmer gällande en stor summa pengar. Pengar alltså vilket skit.

Perfa!

Bli inte utbränd nu, men ska bara ut och rasta (herregud, börjar skratta bara jag skriver ordet) Selma så kommer jag förbi sen med nystekta meatballs du skulle dö för.

:)

Det var lite fånigt att du var tvungen att gå hem just som jag fick yatzy men jag tycker om dig ändå vet du - det är sann vänskap.