Senaste kommentarerna i forumet

moa - ser att du har hittat en väg fram. Suget minskar och livsglädjen ökar för varje dag som går utan alkohol. Jag lade ned min tråd för att minska a i mitt liv. Saknar självklart alla här och den gemenskap man får när man reser tillsammans. Så jag tittar in här då och då.
Ha en toppen dag.

... Men nu identifierar vi detta beteende och dricker oss inte till enormt bauta självförtroende. Tack å lov.

Ha ha ha jag är likadan... Beröm i det offentliga rummet får mig att krypa ur skinnet...! Har nästan lättare att ta skit... Hur sned är ens självbild då.... suck!

Ett av mina stora problemområden är att ta emot och hantera när människor säger något vänligt och snällt till mig. Jag får panik av det och en känsla av att jag har gjort fel och vill gömma mig för att jag blir nervös. Måste jobba med det för det är ju galet och jobbigt och DET är nästan det enda som skulle kunna få mig att överge Alkoholhjälpen. Omtanke, "kärlek" eller hot och förföljelse. Intressant.

Tänk om det är så ?
Jag är inte en 31-årig "brutta" utan en 95-årig dam som hittar på allt och i själva verket ligger på dödsbädden och skriver frenetiskt för att innan hjärtat slutar så hinna dela med mig av läxor jag lärt mig av livet.

Men nu blev jag rörd...
Måste gå och spegla mig och se efter vem jag är ?
Synd att det inte är så på sätt och vis, hade varit coolt.

<3

Tack för dina ord. Du är klok. På riktigt. Jag har inte trott att AA är något för mig, men under den här dryga månaden har jag av och till funderat på att gå på ett möte för att själv känna efter hur det är. Får se om jag kommer dit

Ebban, så klok du är... Härligt att du delar med dig av din gummelika vishet. (Nä, jag är inte ironisk. Jag är helt allvarlig.)

Fint att säga så tycker jag, trots att vi ej är verkliga vänner.

Du är klok!
Jag slås av det ofta när jag läser vad vi människor skriver här i forumet - det är som att vi själva redan här svaren inom oss.
Det är bara på något sätt fortfarande för grumligt inom oss så att vi själva inte kan känna att vi faktiskt har svaren.
Eller - vi kanske inte vågar lita på att vi tänker rätt? År av feltänkt har fått oss att tvivla på oss själva?

Jag tillhör skaran som går på AA-möten och just det här som du beskriver: att det är klurigt att vara LAGOM vad det än gäller och hitta en bra balans i tillvaron.

Är något som det delas om igen och igen på AA. Det skrattas åt allt folk berättar om och folk skrattar alltså åt sig själva när de ser tillbaka på hur de höll på och fortfarande i viss mån håller på, om än i mindre grad, trots att de varit nyktra i 15 år eller t.o.m längre.

Det är som att vi som har druckit för mycket eller fortfarande gör, många gånger är antingen eller individer?
Sluta dricka A för att istället fokusera till 110% på att bestiga ett berg eller åka Vasaloppet som snabbaste otränade någonsin. På ett ungefär.

Men alla som har varit fria från A länge vittnar om att lugnet kommer mer och mer. Om man stannar upp och som du är medveten om sina "problemområden" i tid. Är man nykter och fri från A blir man smartare och kan ta itu med hinder i tid, innan de vuxit sig oöverstigbara.

Ja, bara lite tankar från mig som tänker i 110% dessa dagar.

/Ebba

Ebba! Skvallerbytta! ;-)

Försöker lära mig meditera och märker redan efter ett par dagar att jag är mer fokuserad och närvarande.

Annars har oroande tankar på att det kanske inte är så kul att inte dricka. Jag undrar varför jag håller på med detta för, är det inte bra bökigt att inte vara som alla andra och ta sig ett glas ibland. Det är ju trots allt ganska lätt att sluta, jag har klarat av det i 41 dagar nu. Är det inte dags att vara som en människa och koppla av med en pilsner (eller åtta)?

Det är inte bra eftersom det har börjat smyga sig in andra fokus i tillvaron. Hittills så har allt hamnat om att inte dricka, alla andra möjliga mål har kommit i andra hand eller längre ner på listan (som att träna, kost, gå ner i vikt och vad det nu kan vara) men allteftersom dagarna gått och jag känt mig säker så har de andra målen blivit viktiga och då försvinner en del av fokusen på att inte dricka. Jag vill ju så mycket så att dagarna lätta blir en radda mål och jag vet att jag inte kommer att leva upp till alla, men de finns där ändå, och jag känner mig alltid misslyckad på det ena eller andra sättet.... och skulle jag må bra ett par dagar så är det ju bara att sätta upp ett nytt mål som är svårt att nå..... Behöver jag gå i terapi?
Mår i alla fall bra och borde vara nöjd med det, men det finns oroande tankar....

Inget första glas idag. Ha en bra tisdag.

efter att följa fullt ut i dina fotspår konstnären. Åt alldeles för mkt tårta på ditt kalas, men det ordnar sig ju till slut. Ingen mer tårta, ingen mer A, ingen mer ångest är vad jag tänker efter ditt årskalas:-)

jag skämtar så mycket dessa dagar efter att jag har blivit nykter, känns som att Özz Nujen tagit över min kropp. Orkar snart inte mer helt ärligt :(

kan jag nu fortsätta skämtet.

1. Heroin fattar du väl?
2. Nej jag skoja HÅNGEL :)
Tack som fan för att du har bett. Har du det på riktigt? Jag bad på riktigt när jag skrev att jag skulle.

Jag som bett! Eller vad e H?

Valet har sugit musten ur Sverige, tycker alla överallt har varit ur balans idag. Har du läst Muris nya tråd hon har löpt amok på en parkering idag :)
Ingen A för mig idag och inget H heller.

Ingen A idag heller och tror att jag börjar komma in i rätt gänger efter resan igen.
Något mer harmoniskt hemma trots överaktiva ungar som aldrig somnar samt vaknar femtielva gånger/natt.
Trött... Godnatt po er allihop.
Ps. Har fått en skitjobbig bild i huvet..
Löfven som iprenmannen. Den intelligenta statsminister. Fast i röd dräkt då.
Kanske något inför nästa valkampanj?

Blir så glad att någon tänker på mig bara så där! :)

Jag vet hur svårt det är eftersom jag nyss var där. Har varit nykter i bara 9 dagar. Men att komma hit och skriva av sig lite och ta del av andras situationer har stärkt mig, och dig också förut vad jag kan se. Hoppas att kvällen går bra för dig och att du kan ta dig för med något som hjälper dig att inte ta den första ölen.
Håller tummarna tummarna för dig och sänder över en till kram!

..för kramen. Den behövs. Dessutom skönt att få den från någon som precis hört min verklighet.

att du väljer att skriva om din verklighet här. Du är tyvärr inte ensam, som du nog redan vet, men ändå känner dig som, det gjorde jag :( Den enda som är så "korkad" och inte kan låta bli att dricka. Det är ett helvete att vara fast i drickandet och jag blir så glad att du ändå är så stark att du skriver här då finns chansen absolut att du lyckas bryta trenden med öl varje kväll. Hoppas, hoppas, hoppas att du kan återta kontrollen och motstå ett liv i alkoholens obehagliga dimma.

Stor kram från Ebba

allt som kändes så bra.... trodde att jag kunde kontrollera... trodde att jag var annorlunda... ville vara annorlunda.. försöker hela tiden ursäkta...

Sommaren och semestern kom. Trodde att allt var under kontroll. började dricka varje dag på semstern. Inga enorma mängder i början men dock varje dag. det är ju semester...
Fyra veckor gick och det blev mer och mer varje dag. Inte en enda dag utan att dricka. Sen åkte min man in på sjukhus. Flera allvarliga operationer. Låg och körde fram och tillbaka till sjukhuset i tre veckors tid. Oerhört stressigt. Hantera allting själv då min man låg inlagd. Satt och grät och drack varje kväll i tre veckor. Nu här han hemma igen och vi arbetar båda två igen men jag fortsätter dricka varje kväll. Minst 3-4 starköl. Inte en dag utan alkohol på nu ca 3 månader. Idag tänkte jag prova med att inte dricka men känner redan nu att jag är livrädd att jag inte ska klara det. Jag är så otroligt besviken på mig själv och ångesten ska vi inte prata om. Min dotter ville ha skjuts på fredag natt och jag försökte med en gång hitta en ursäkt för att slippa köra men kom på mig själv att det var ju bara för att jag ville dricka på fredag. Ändrade mig sen och lovade att köra henne.

Just nu ligger min stora utmaning i att klara kvällen utan dem där starkölen. Känns sjukt. Jag känner mig redan besviken på mig själv. Tar ut misslyckandet i förskott.

/Nilali

Måndag morgon och jag märker att min app och min tråd har olika uppfattningar om det är dag 40 eller 41. Orkar inte räkna utan antar bara att det beror på att man kan räkna olika. Starten var åtminstone 6 augusti och sedan dess har jag inte druckit alkohol. Jag vet inte när jag senast inte drack på 40 dagar, tror att det måste ha varit minst 30 år sedan, när jag var tonåring, men är inte säker. Det kan ha hänt senare som ung vuxen.

Beslutet var helt spontant. Det har funnits en medvetenhet och ett jag "borde" som ett ständigt dåligt samvete, och jag har gjort försök tidigare, men det 5 augusti fick jag bara nog och det 6 slutade jag. Punkt. Det är liksom bra nu, alkohol ska inte ställa till det mer i mitt liv. Det räcker nu.

Håller mig till appens tidräkning: 40 dagar idag. Inget glas i idag heller.

Tack för din kommentar. Blir lite överraskad av din fråga och vet inte vad jag ska svara..... har en lång lista, men vad är bäst? Och vad menar du med "start önskan att ta ställning i ditt liv"? Bäst är i alla fall att det inte finns ett "filter" mellan mig och verkligen, att jag möter mina barn, kommer ihåg vad som är sagt, märker att egna barndomsminnen kommer tillbaka. Vet inte om det duger som svar eller om det är flummigt men det är det bästa jag svar jag kan ge just nu.

Ha en skön måndag

En liten måndagshälsning till dig, och jag tycker du är stark och duktig.
Konstnären

Det du skriver santorino är sanning i mitt fall. Gud vad jag känner igen mig, dom där försöken och varje gång föll jag lite djupare. Tog lite tid innan jag fick upp ögonen och nu vill jag verkligen inte ta tillbaka det gamla livet. Kan rekommendera Benne Haags bok, Makt Mod och Motstånd, han gick fullständigt i botten, som jag gjorde.
Ha en fin måndag santorino
Kram konstnären