Senaste kommentarerna i forumet

kul att se dej också. Jag brukar titta in här ibland. Jo jag är sjukligt intresserad av Holknekt, hehe, jag kallade det nog att göra en Holknektare. Jag slutade dricka veckan i samma veva som han kom på löpsedlarna för sin otrohet mot Lena Ph. Innan dess hade han en ledare i sin tidning Miss World där han skrev att han börjat dricka igen och att det gick bra och redan då blev jag misstänksam. Jag har aldrig trott på att man kan lära sej dricka måttligt när man är missbrukare och i sin bok erkänner han att redan då han skrev detta så visste han att han drack fel och för mycket. Kanske jag kan släppa honom nu :)

att läsa ditt inlägg, klokt som vanligt. Insiktsfullt! Skrev i morse (i ett av mina numera ganska sällsynta inlägg) att jag kom ihåg dig igår när jag först såg Holknekt på TV och sen hörde honom i radio. Jag minns att du nämnde honom flera gånger och kanske det var du som talade (skrev) om att göra en holknektare. Härligt att det går bra för dig - nåt annat hade jag inte trott heller (även om vi vet att A är listig, falsk och stark).
Ha det så gott! / mt

Fett kul se dej haru röstat då?

Det är ett hett och återkommande ämne. Har läst i LillPers tråd där mic99 skriver om sitt numera hanterbara drickande och Ebba som har annan åsikt. Jag väljer att skriva min syn på detta i min egen tråd. Först ska jag säga att jag håller helt med Ebba. En alkoholist kan inte lära sej dricka kontrollerat, inte på lång sikt. Det är min åsikt och den styrks av många exempel. Att det sen kan finnas undantag, okej, men varför ta risken att man inte hör till den lilla procenten.

Jag har just läst Per Holknekts bok "1960-2014". Han hade varit nykter i nio år och nio månader när han tog två glas vin en kväll. Det gick bra ganska länge men sen blev det mer och mer och så var han fast igen. Alkoholist med allt vad det innebär av lögner, svek och självbedrägeri. I hans fall också otrohet som kostade honom hans äktenskap. Jag har stor respekt för hans ärliga och raka berättelse. Läs gärna den. Hans historia kan vara en ledstjärna ifall man tror att man kan lära sej dricka.

Själv har jag slutat flera gånger och fallit tillbaka på grund av just den idén. Första gången höll jag upp drygt ett halvår, sen skulle jag på en resa till Grekland och tänkte göra undantag just på semestern. Gick inte. Det tog flera år innan jag lyckades sluta igen.

Så nytt beslut efter en nyårsafton då jag ramlade och bröt tummen och slog upp ena ögonbrynet som fick sys med sju stygn. Blåtira i två veckor. Den gången var jag fast besluten att det var för gott men efter nästan ett och ett halvt år fann jag mej överrumplad av en situation där jag stod med ett glas champagne i handen och visste inte hur jag snyggt skulle komma ur det. Hade då ännu inte varit öppen med min nykterhet. Jag drack champagnen och det gick ju så bra så efter nån månad tänkte jag precis som så att det går ju bra att dricka måttligt nångång. Precis som Holknekt beskriver i boken så blev det snabbt mer och det blev mer än tidigare. Oftare och mer och snabbare utför. Det tog fem och ett halvt år efter det att på nytt få kraft att sluta. År fyllda av skam och ångest efter blackouts och olika tillbud. År då jag började dricka var och varannan kväll, då alkoholen blev det viktigaste i mitt liv trots att jag avskydde det. Till sist nådde jag ändå min verkliga botten och i början av juni 2012 tog jag mitt sista glas alkohol. Det blev en fråga om att välja livet eller ge upp allt annat för vinet, så kändes det, och jag lyckades sluta. Skillnaden nu är att jag i grunden inte vill dricka. Jag är färdig med det. Visst har jag ändå kämpat med sug i början men min inställning har hela tiden varit att detta är för gott och det är mitt val. Jag har inte tänkt en dag i taget utan nu är det nog. Och det har passat mej. När jag ser tillbaka på tidigare nyktra perioder och återfall så ser jag att jag inte var helt redo då. Det fanns nån bakdörr öppen.

Det kommer tillfällen då spåren i hjärnan säger att det skulle vara fint med lite vin men då kan jag ta exempel av alla dom som gått före. Där är "kändisarnas" berättelser till hjälp. Dom som slutat och dom som tagit återfall och slutat igen.

Mitt recept på varaktig nykterhet är att acceptera att jag har druckit mej till ett beroende. Jag är en beroendepersonlighet och jag kan inte dricka måttligt. Jag känner att jag har ett annat beteende än mina vänner. Jag skulle aldrig sätta korken på flaskan och ställa undan den. Jag tycker två glas vin är bara skräp, då kan det lika bra vara om jag inte får hela flaskan. Acceptera att det är så här och sluta tycka synd om mej för att det är så. Det finns betydligt värre saker i livet än att inte få dricka alkohol. Och faktiskt, jag har aldrig mått så bra som de senaste två åren. Jag får så mycket mera gjort och jag vet alltid vad jag gjort också.

Jag är inte ute efter glamour - långt därifrån. Jag tror många som fastnar i alkohol är folk som söker kickar och som du säger kanske börjar att dricka i ren tristess tills det blir ett beroende. Jag har svårt att hantera vanlig vardag, det hade jag nog inte på samma sätt när jag var yngre men samtidigt hände det mer i livet då, jag sportade mer med andra, träffade andra oftare etc etc sånt som folk kanske inte har tid med när de blir äldre och har familj.

Nu är jag i alla fall taggad att titta på valvakan och se alla glada och missnöjda partier uttala sig om valresultatet. Ha en trevlig kväll alla här !

Ring mig (haha) om du nån dag vill ha ett bra behandlingshem. OM alltså. Muris! Stingo! Konstnären! Vickan! Kolla Calles matblogg är åter i funktion.Gudvadgottjagblirhungrigsomenvarg!

Ebba. Jag brakar icke ihop. Det e helt omöjligt eftersom jag ska äta "riktig" chili con carne som puttrat sedan 9.30 imorse. Dvs högrev på Älg som stekts och sen kokats i corona Öl med lök, div. Rotfrukter, massor av chili/paprika och buljong (mm.. Bla lite sweet baby rays osv)
Den börjar nu precis sätta sig och bli fin.
Trädgården är höststädad å dassen skurade, har tom haft mys redan med frugan pga din bön.
- så vad mer kan man önska sig?? :-)
Kram på dig och tack alla som skrivit trots min frånvaro!

Minns du det som vi tyckte var så otroligt bra skrivet som du skrev - det om vad dina barn behöver? En välmående pappa som finns för dem eller pengar. Jag fattar att du mår och har det pisstufft nu med jobbet, kärlek, barnen, A. Du kommer braka ihop förr eller senare om det fortsätter så här. Kan du kapitulera, lägga korten på bordet, be om hjälp och via jobbet bli skickad på behandling fem veckor eller låter det helt omöjligt?
Du behöver inte svara och det vet du.
Jobb är jobb. Ett liv är ett liv. Barns barndom barns barndom.

Första gången smakar S&V chips mest chockerande konstigt. Sen blir vissa av oss fast trots det. Som med sprit...
Det är så härligt att du kan skratta igen, nu känner jag igen dig.
Ska försöka leverera ett skämt av hög kvalitet här en gång om dagen. Nej, det blir för pressande jag vill inte bli nån utmattad medberoende. Ska du äta något gott idag? Jag gissar. Bakis fru = pizza!

Och när ska sådan klokhet infalla i vår värld Ebba...? Nykter sedan 93...? Det är 21 år. Plussa det på nuvarande ålder - milde tid...

He he he... Konstnärens bakelsesug sprider sig på nätet!! :-D

Shiit Ebba!
Sjukt spooky lista!
Jo jag gillar Dr Pepper o salt å vinäger chips!
Hatade de chipsen första gången jag åt dem, det var på en 3 veckors språkresa på isle of weight då jag fick dom i lunchpåsen.
Det var förövrigt första gången jag drack sprit.
Halsade 0.5cl koskenkorva ur flaskan och deckade på en trottoar. Hmmm smart.

... Tagliatelle, med trattkantareller (fjolårs), rökt lax och stekt zuccini. Dags för kaffe och jag blir plötsligt så väldigt sugen på....

... bakelse!?...

Bakelse! nej vänta nu. Jag gillar inte ens bakelser, jag vill inte ha några bakelser, vad gör ni med mig? ut ur min skalle, dumma forum?

;-)

Så klok du är! Tänkte inte så långt att jag fick en liten dipp efter musikalen. Men så kan det förstås vara. Bara det att förstå varför suget kommer kan ibland vara en hjälp att stå emot. Tack för det! :)
Annars så märker jag faktiskt skillnad när vi går ut och äter mot förr. Vi har en lång och ganska trevlig tradition att gå ut och äta varje fredag med våra grannar (ca 20 år gammal tradition!). De senaste åren har dock jag och min man druckit cola eller ngt annat alkoholfritt alternativ. Jag kommer ihåg i början, alla frågor varför? Det ansågs väldigt märkligt. Och vid alla bord så drack de öl eller vin. Men på senare år så finns det cola eller minaralvatten i glasen vid många bord. Så det är skillnad. Och det känns ju bra så man slipper känna sig märklig, utmärkande. För ja, jag kan faktiskt inte tänka mig att erkänna mitt problem för mina vänner. Kanske aldrig.

Nu har jag varit ute och sprungit 5 km! Det är ett par år sedan jag klarade av det. Vilket lyckorus! Mycket bättre än a-ruset :) Huvudet kristallklart och så nöjd med att kunna prestera, att kroppen orkar. Nu ska jag fortsätta att vara ute pch njuta av solen denna vackra septemberdag.

Kram på er!

Vi är kusligt lika.
Kolla listan.
1. Alkoholproblem.
2. Brukar be.
3. Har lyssnat på Jan Johansson.
Sen vare nåt mer tror jag men det har jag glömt. Vi har samma humor som tur är annars hade du inte förstått hur allvarlig jag är med denna lista.
Fast jag tror det skiter sig lite nu för du gillar säkert inte Dr. Pepper och chips med smaken Salt & Vinäger??

High-five!

:)

Vi e rätt lika!
Jag ber oxå på något vis, och har gjort så sen jag var liten.
Och du Ebba!!!!! Din bön har redan funkat ;-)

... och vilken vansinnigt kostnadseffektiv satsning, dessutom. Samhällsnyttan av en enda alkoholist som blir och hålls torr pga det här forumet torde räcka till för att täcka kostnaderna för forumet under flera års tid.

Du tycks praktisera dina principer från politiken också här. Tacksam för det.

Så som du säger det, så blir det snarast en definition på alkoholist.

Goa Ebba,
Du får inte oroa dig för de små sakerna du säger eller skriver. Det var i det nämaste kärleksfullt det du skrev till Mic! Det är ju med omtanke för oss alla som du reagerar. Jag tror Mic köper det rakt av.
AA i Milano hade ju varit spännande men det hade nog funkat dåligt med tanke på min italienska som sträcker sig till att ungefär kunna fråga vad någon heter eller hur mycket de väger. Typ så och lite till.
Jag är inte en AA kille tror jag. Fast det hade säkert gjort skillnad emellanåt då det känns svårt.
Jag tycker det är intressant att höra om andras vägval här på forumet fast jag tror ju inte det finns så många vägar att välja om man ska bli fri.
Ännu en gång Ebba, allt det du skriver är väldigt träffsäkert och troligen sant för de flesta av oss. Det finns mycket erfarenhet och visdom i dina ord. Du verkar vara en väldigt varm o go människa som vi alla behöver här inne!
Fortsätt reagera och skriv det du vill. Det kan aldrig bli för mycket så länge man skriver nykter!

Kram
LP

Jag tänker mycket och jag har tänkt på hjärnorna bakom Alkoholhjälpen. De som har byggt upp denna plats, de framstår för mig som väldigt kunniga, kloka och smarta. För de lockar hit människor med ett alternativ som inte låter hotfullt definitivt. Vill du förändra ditt drickande? Dricker jag för mycket? Tankar och viljor som cirkulerar ständigt i en riskbrukares huvud. Skulle det endast finnas alternativet "Lär dig sluta dricka alkohol för evigt" skulle detta forum självdött för längesedan tror jag - då den tanken är outhärdlig och otäck för den vars liv kretsar kring A. Hit kommer vi, läser, våra ögon öppnas av oss själva och inte för att bror duktig kommer med pekpinnar om hur vi ska hantera vårat drickande.

Det finns människor som kan gå från att missbruka eller ha riskfyllt drickande till att få kontroll. Det lärde jag mig på behandlingen när jag var 24 år. Dessa människor är inte alkoholister. Se på alla som lever vilda liv i ungdomen, festar hårt och lever om! Men de ordnar upp sina liv, klarar att studera vidare, utbilda sig och prioritera familj och intressen framför festande. Dessa människor är ett exempel på de som kan hantera att dricka kontrollerat från att ha druckit fel och för mycket.
Säger det igen bara för säkerhets skull: Alkoholister kan dock aldrig få kontroll och dricka vettigt.

Tack igen Stingo.

Jag kan åtminstone inte se något som kommer ens nära till "avstängningstoff" i det du skrev.

Blev själv litet intresserad av det Mic skrev och kollade bakåt i hans inlägg för att se varifrån han kommer. Det var definitivt ingen inspirerande upplevelse, framförallt inspirerade den inte till att följa hans exempel.

Så du skrev nog helt rätt där, fast jag emellanåt stöter mig mot att jag upplever att det här forumet vill hålla fast vid "den enda sanningen". Och jo, jag förstår att det verkligen är den enda sanningen för väldigt många. Kanske också för mig.

Jag har börjar att be ibland trots att jag inte tror på Gud, det är skönt. Ta det inte personligt men jag ska be för att en man och en kvinna nånstans på jorden ska ha bra mys ikväll. Bra försoningsmys som leder till leenden, värme, avslappnade kroppar och tro, hopp och kärlek. Men vad bra, jag själv sveps med i den bönen ju och alla andra som behöver det.

Tack Moa för dina värmande ord till mig. Hoppas innerligt att det går bra för dig, det blir riktigt roligt att vara nykter. Allt är på riktigt.
Kram
Konstnären