Senaste kommentarerna i forumet

... att enligt Ebba är jag en "uppenbart smart individ (nykter)" - flinar mycket självbelåtet nu as I write - så jag kan ärligt säga att jag förstår precis vad du menar. Det är ju så lätt att romantisera och idealisera och för min del är problemet också att jag efter några dagars nykterhet totalt "glömmer bort" hur uselt jag mår efteråt. Just den biten vet jag ännu inte hur jag ska angripa, men genom att bara läsa mina fylleinlägg har jag skaffat mig en rätt så effektiv erotikdödare till det förstnämnda. Nu ser jag ju klart och tydligt vad som händer. Enda skillnaden är att fredagsfyllan annars hade övergått i lördags- och rent av söndagsfylla...

Förresten, noterar du från vilket forum jag svarar dig? (ler tacksamt)
:)

Just ja. Jag som just flyttat min tråd (eller egentligen startat en ny) kan stoltsera med lite nyvunnen kunskap. Gå in på din egen tråd och klicka på den grå redigera-knappen. Scrolla ner och välj i rullistan var du vill att tråden ska publiceras. Ta-da!

Kära Brakfylld,

måste bara kommentera när du skrev på fyllan om fyllan. Det var faktiskt riktigt lärorikt för mig och jag vill tacka dig för det. Dock inte uppmuntra till fortsättning ;-) Det visade så bra hur det gärna blir. Först, åh sköna aaaaaah... Då var det lite jobbigt att läsa. Men sedan ser man direkt när det blir för mycket och då minns man. Just ja. Det är ju så här som det gärna blir.

Så ja... tack - om du förstår hur jag menar?

Kram till dig

Vi har varit borta över helgen. Bott tillsammans med vänner där speciellt mannen, liksom min, mer än gärna tar sig ett glas. En fantastisk fin skärgårdsmiljö där restaurangerna låg tätt vid vattnet och det fantastiska vädret lockade till många stopp vid uteserveringar. Jag hade berättat om mitt beslut att inte dricka alkohol, ha en vit period, vilket mottogs med en viss förvåning och en undran om varför och hur lång den perioden skulle vara. Försöker förklara att jag helt enkelt tröttnat på att dricka för att orka leva det liv jag lever.Jag vill se på mitt liv med nyktra ögon, ta reda på vad jag vill med det nu, ta hand om min kropp. Tre par ögon tittar oförstående, lite roat, på mig. Lite skeptiskt. Ingen vill prata mer om det.
Det svåra var inte att låta bli att dricka. Det svåra var att hantera känslorna. Betrakta de andras ivriga jakt efter den härliga berusningen och när den i mina då nyktra ögon var nådd, bara fortsättta , fortsätta......Särskilt svårt har jag att stå ut med att se min man försvinna bort i dimman. Till slut helt onåbar, inne i sin egen värld sitter han där med ett nöjt leende. Somnar.
Och nästa dag börjar jakten igen.
Jag blir så fruktansvärt irriterad. Jag vet att det är mig själv jag måste jobba med. Folk dricker och det måste jag acceptera. Svårt just nu.

Den fantastiska miljön, jag mår så bra i närheten till havet, gör ändå att jag kan hämta kraft och hålla fast vid mitt beslut.

Lycka till idag!

Skickar en kram till dig Vickan! Glad för att det går fint för dig! Tänk på ditt superwoman-tempo bara...! ;-)

K R A M

Bra kämpat Moa! Nu kan det bara bli bättre och bättre för varje dag som går. Kram

Hej vännen,

Så tråkigt att det blivit vin under sommaren. Det gick ju annars väldigt, väldigt bra för dig. Glöm inte det. Det som är fantastiskt är att du har sökt hjälp! Vad glad jag blir för din skull. Verkligen jätteglad. Jag hoppas nu att det går fint på onsdag och du får bra kontakt med någon klok människa där. Ge dig inte förrän du får den hjälp du behöver.

Fortsätt gärna och skriv igen och uppdatera oss gärna om onsdagens besök.

Kram Lexi

En egenreflektion. Jag skriver vin, eftersom det företrädesvis var det jag drack. Om man bara räknat den sprit och den öl jag druckit, så hade jag inte häckat på forumet, om man säger så.

Boxar är en katastrofal uppfinning. Det blir så j-kla enkelt och accepterat att bara hälla upp ett glas vin i tid och otid. Min man och jag insåg tidigt att boxar absolut inte funkade för oss och köpte bara hem det om vi skulle ha buffékalas eller liknande. Men fanns box hemma, så drack vi båda för mycket - varje gång. Inga undantag.

När man läser om det så här så känner jag kalla kårar, ett älskat barn som dricker sig full och är ute utan att ha kontroll borde vara varje förälders mardröm. Förstår att det var jobbigt. Vilken tur att du var nykter och kunde märka det. Bra jobbat.

/Ebba

Ja, vad vill ni höra, den bra eller dåliga biten först?
Antar att de flesta vill få höra det dåliga först, så blir det ett bättre avslut...

Grabben kom hem full som en spruta i fredags, första gången har var så tankad...
Var på en fest hos en kompis kompis, kände väldigt få och drack mod till sig, klassiskt, javisst.
Han och en polare delade på en flaska sprit, som jag har varnat honom för så många gånger, helt oberäkneligt.
Satt uppe och väntade på lördagsmorgonen, kände på mig att han skulle ringa och be om skjuts hem.
Han ringde på fasta linan, för hans mobil var borta, sa att någon hade tagit hand om den...
Det hördes att han var full, men också att han skärpte sig i luren, det var ju ändå hans pappa han pratade med.
Jag åkte halvmilen och väntade på honom, men han kom aldrig till mötesplatsen, snurrade runt i området och letade.
De kom några fulla ungdomar, körde ikapp dem och frågade om de hade varit på samma fest som sonen.
Fick ett nummer som jag ringde, han var på samma fest men var inte värden, så luren hoppade runt lite mellan olika folk.
Nejdu, han gick för fem minuter sedan, med den och den kompisen.
Åkte runt i området som ledde hemåt, men där var det alldeles dött, såg nattbussen svischade förbi, jagade den hela vägen till vår hållplats.
Där stod han och vinglade med sina polare, jag körde hem och väntade på honom, förbannad så jag höll på att koka sönder.
Men ni vet ju, det funkar aldrig att gräla på en person som är full, det enda som flög ur mig var...
-Du skulle ju ta det lugnt ikväll...?
-Ja jag vet...
-Vad bra det blev, gå och lägg dig!
Han lommade med nedsjunket huvud in genom dörren efter att ha dunsat i båda dörrposterna.
Jag stod kvar ute och försökte lugna ner mig med en cigg, hörde hur det klirrade av glas som gick i golvet nästan hela vägen upp på övervåningen.
Syrran vaknade och sopade upp glasskärvorna, han låg med kläderna i sängen, jag stängde dörren för där stank det redan av parfymerad alkoholångor.
I sovrummet satt frugan och grät, jag försökte trösta henne men hon var som okontaktelig, bara skakade.
Förklarade att han var hemma och oskadd det hon mest brukar oroa sig för, men hallå, ingen var hemma bakom de där ögonen.
Hon somnade så småningom, kvar låg jag i sängen och stirrade upp i ett kolsvart tak, tankarna snurrade runt i huvudet.
Sista gången jag tittade mot klockan slog hon fyra, och det var redan ljust ute...
Tre timmar senare vaknade jag av att syrran slog i dörren, hon hade varit ute och vallat grabben på brottsplatsen,
Och dessutom funnit hans mobiltelefon, han stank fortfarande gammal fylla och var mycket ångerfull.
Men hans armlänk var också borta, så jag tog ut honom på en sväng jag med.
Vi tittade på platsen där de hade hittat hans mobil, en grön slänt vid återvändsgatan, den var full av spyfläckar, ölburkar och pissfläckar.
Ingen vacker syn, följde hans spår ner i ett dike där han hade stått och pinkat, ramlat ner för där fanns spår av slirande skor i leran.
Men ingen armkedja, han skämdes rätt så duktigt nu, var det här något att vara stolt över?
En kväll som kostade honom femtonhundra kronor, och en rejäl bakfylla.
Vi fann små tomma plastpåsar med en förseglingsbar öppning på gatan utanför, lagomt för någon annan sorts drog.
Vad är det här frågade jag honom, knark?
Han blev förvånad lika mycket som jag, tog en påse och ringde på dörren där festen hade varit, det öppnade en lika bakfull kille,
Har du kompisar som knarkar frågade han rakt ut, nej inte vad jag vet svarade killen i dörren.
Men vad är det här då frågade han och höll upp den tomma påsen, det ligger flera sådana här på asfalten utanför?
Vet inte sa killen i dörren, men se för fan till att få bort dem därifrån innan någon annan ser det.

Lite stolt över att grabben har lite krut i sig och tar avstånd från andra droger ja bortsett ifrån alkoholen då, blev jag...
I bilen tillbaka och efter att ha vallat runt på gångvägarna i området så fick vi en ganska så bra kvalitetsprat i pappa/son förhållandet.

Jag var förbannad men lite nöjd ändå, grabben skulle ju ändå trampat i klaveret snart, om ett år är han myndig och att avhålla honom helt ifrån alkoholen går ju inte,
Han måste få känna på den erfarenheten helt på egen hand, det spelar ju ingen roll vad vi som föräldrar säger till honom...
Ett par leriga byxknän, en armkedja och ett stukat självförtroende kostade festkvällen honom, samt en prövning hos sin familj.
Han tog det på rätt sätt var ångerfull och lovade att det skulle ta en lååååång tid innan han drack sprit igen...
Vi får väl se hur det blir med den saken, har på något sett, hört och kännt den där känslan själv inombords och vet hur långsiktiga dess lovordande meningar kan betyda.
Det kan betyda vad han säger, men vet av egen erfarenhet att dessa ord kanske inte räcker längre än fem-sex dagar...

Resten av helgen tillbringades vid stugan med frugan, dottern och hennes kille, vi fick tid för njutning av den troligaste sista sommarkvällen vid grillen ute.
Det blev en hel del arbeten utfört och svärsonen är nästan värre slavdrivare än frugan, vi blev klara med ett jobb jag har hållit på med under drygt två år nu.
Tack vare honom som inte såg problemen utan mer möjligheterna, det smittade av sig och blev en riktigt bra lösning för oss allihopa.
Det blev sen hemgång i regn och åskvädret men fugan hajade att det var ingen bra ide' att tjata på hemåkning nu när det var en jäkla fart på byggandet.
Hon är inte bara söt, utan väldigt smart också..

Väl hemma och sen god middag som nästan kan liknas vid supe' häckade vi vid söndagsfilmen tills det bara återstod en enda sak, sänggåendet.
Här ligger jag nu och klockan närmare sig halvtvå, har summerat veckan och den blev både hemsk och hemskt bra, ändå...

Ibland har man inte tiden att blidka bakåt och lägga händelserna i en vågskål, utan min lilla tid för mig själv så skulle det fallera, totalt.
Det har blivit viktigt att inte bara ta saker för givet, utan att också reflektera på dem, och värdera, vad var bra och vad var mindre bra?
Allt är inte enhälligt av det ena eller det andra, det väver in i varandra och det gäller att sortera ut.
Tankarna blir konstruktiva och inte längre destruktiva, blir de destruktiva har jag tidigare låtit dessa marineras i alkohol.
Så min tid har blivit självändamålsenlig, jag måste få tiden att få fundera klart.

...klart

Berra

Efter att ha gått till sängs i går kväll med dåliga negativa känslor och tankar så kom mardrömmarna givetvis krypende kalla och obehagliga framåt småtimmarna. Jag fäktar och slåss i sömnen så täcke och kudde flyger all världens väg och frugan vaknar med ett skrik och tror att jag faktiskt slåss med nån! Till slut så trycker jag faktiskt upp en skitig golvmopp i trynet på ett grymt fult monster, alldeles efter det vaknar jag! Ja jösses. Det kämpas må ni tro, kanske var det Alkobitchen som försökte våldta mig i drömmen?

På morgonen ett fundersamt och tungt sinne. Trött stirrar jag ut på träden som börjat skifta färg.
Det enda rätta då som jag vet fungerar är en runda i skogen. Så gjorde jag.
Det blev en meditativ långrunda och efter det laga käk till mig o grabben som också kom från träningen. Perfekt timing. Sedan en stor balja kaffe och lite fotbollsgodis på TV. En väldigt skön avslappnad söndag. Träningen räddar mig, gör mig nöjd och tillfreds.
Allt är bäddat för en skön natt med bättre sömn?
Senare på kvällen börjar min grabb tala om saker som är viktiga för honom men som får mina känslor att börja svalla. Jag är i gungning och vet inte hur jag ska hantera min ilska. Det han talar om väcker avsky hos mig. Det är ytligt, självupptaget och egoistiskt. I min värld. Jag är ledsen över att jag är så impulsiv och inte kan kontrollera mina känslor. Det är mycket känslor inom mig, väldigt mycket. Jag vill förklara hur jag tänker på ett lugnt och älskvärt vis, men icke.
Impulsiviteten är väl en av orsakerna till att jag hamnat i konflikt med alkoholen. Nå, efter gap o skrik och ledsna hjärtan hos oss alla så samlar jag ihop mig och det blir förlåt och analys av mitt och hans handlande. Jag lyckas faktiskt förklara varför jag reagerar och känner som jag gör. Det kändes bra och jag tror han förstår vad jag försökte säga.
För mig är det en känslostorm just nu med en 17 årig grabb som tror sig funnit det enda rätta i livet och som jag upplever inte riktigt förstår att det ytliga är mindre viktigt.
Vad kan jag begära? Min son är en fantastisk människa men jag hackar ändå.
Det är kanske mig själv jag är missnöjd med?
Det är jobbigt att ständigt känna att man gör fel och skadar med sina ord istället för att hjälpa och ge självkänsla till sina kära.
Ibland är det så kort mellan glädje och förtvivlan.

Nå, i morgon är en annan dag och då kramas vi igen. Men jag vet inte hur mycket som stannar kvar i själen? Allt beror kanske på hur väl man tycker om sig själv. Finns det en grundtrygghet och stark känsla av att vara älskad så är nog det svarta borttänkt rätt snabbt.

Puh, nu går jag till sängs och är tacksam över att jag fortfarande väljer rätt väg i min strävan mot nykterhet.
Fri sedan 7 juni.

Kram LillPer

Har dragit mig för att gå och lägga mig. Morgondagen väntar och då måste jag leka vuxen. Just morgondagen har jag våndats inför ett tag, ska bli skönt när den är över. Då kan jag pusta ut igen. Men tills dess håller jag andan. Vi ses i utandningen. <3

Hallå, vart tog du vägen Incognito??
Nu är du lite föööör incognito, tycker jag. ;-)
Jag är inte inne här så ofta som i början nu när vardag och jobb är i full gång men saknar er alla och tittar in minst en dag i veckan. Hoppas att det går bra för dig. Dela gärna med dig om du är ok och så.

/V

Hur är livet och allt runt omkring dig Fia?
Det vore gott att höra ifrån dig.
Lillper.

Äh, vi får nog läsa på. Försökte tolka din lite kryptiska fråga men inser att jag inte riktigt vet vad du syftar till eller undrar. Om fler kvinnor dricker mer än årtionde/mön/de som dricker annat? Kvinnor och män dricker. Kvinnor har egna liv och löner i våra länder. Kvinnor tål (till skador och fysisk påverkan) procentuellt mindre jämfört med kroppsvolym pga av andel underhudsfett hormonsammansättning mm. Kvinnor dricker vin för att det är mer vanligt kulturellt och mindre påverkan på mättnad och magstorlek? Kvinnor jobbar och stressar mer som män tidigare gjorde? Kvinnor påverkas som män av att kontinentaldricka lite till vardags och samtidigt behålla Nordens supa-till-mentalitet till helgen?

Ingen expert och vet inte vad du frågar om... ;-)

... hade du verkligen tänkt dricka tre kvällar på raken för att du är mörkrädd?"
"Njae, nä, det vill jag ju egentligen inte. Men vad ska jag göra då?"
"Well, dear, that is for you to find out."
"Jamenjamenjamen..!"
"Okejokejokej. Jag bjuder på ett tips. Du har bil, inte sant?"
"Ja?"
"Och körkort?"
"Ja, sen ett tag faktiskt..."
"Dåså. Tanka den full och bara kör iväg vart som helst närhelst mörkrädslan blir för jobbig. Inte klimatsmart men mycket, mycket alkoholsmart."
"Jaha, du tänkte så..."
"Just så tänkte jag."

Hoppas så att du klarar av att bestämma dig och vinna över A. Ge dig chansen att känna efter hur det känns efter några veckor.

/v

Åh älskar kommentaren: "Inget att grubbla över. Gjort är gjort". Så enkelt men ändå så förbannat sant.

Hahaha vi behöver inte krångla till det. Tack!

Kram

Funderade om jag skulle lägga in en fundering om lådvinen kanske har del i det att flera kvinnor blir fast numera, men valde att inte spekulera. Intressant att du genast tog upp den tråden. Det ligger nog nära till hands, men är det så? Eller är det mera pga att kvinnor lever så mycket friare liv nuförtiden?

Staten lär väl nog förlora mycket mera på alkoholisternas uteblivna skatter, understöd och sjukvård, än vad de får in på alkoholskatten? Här har vi extra problem i (södra) Finland med att det är så enkelt att ta färjan till Tallinn och bunkra. Om skatten höjs syns det genast på att flera hämtar därifrån. Så dricker de lika mycket (eller mera, för nu har man ju lager) och skattmasen blir utan sitt.

Det var allt.

Och redan börjar jag oroa mig för början av veckan då Lucas ska vara borta i tre nätter. Jag som är så JÄVLA mörkrädd och gärna super till just då för att slippa vara rädd för onda andar och demoner.

Jag hoppas innerligt att du kommer få leva ditt liv utan sabotage av alkohol. Den där gemenskapen är inte sann, eller jo det är den såklart, men allt som sker under påverkan av alkohol är oäkta. Faktiskt.
20 september - Grattis Moa :)

Kram Ebba

I dag sparang jag 6 km för första gången på två år. Det gick ganska lätt och medan tankarna snurrade i mitt huvud så upptäckte jag plötsligt att jag sprungit upp för ett par backar utan att märka det! Jag började mitt pass kl. 10.30 i morse trots fest i går där vin- och ölglasen fylldes på flitigt och i snabb takt. Dock inte i mitt.
När jag och min man tackade nej till välkomstdrinken och talade om att vi numer körde alkoholfritt så blev reaktionen ungefär "Jaha." Och så var det inte mer med det. De funderade säkert men det kändes skönt att de inte gjorde någon grej av det.
Jag kände inget som helst sug efter alkohol på hela kvällen men jag kände mig ganska utanför och jag antar att det kommer att bli så tills jag själv kan slappna av, trots att jag är nykter. Kände mig förstås oerhört sorgsen att jag aldrig mer kan vara med i den "gemenskapen". Jag måste väl hitta en ny partyroll som jag kan känna mig bekväm i...
Jag är dock glad och lättad över mitt beslut att avstå alkohol.
För 22 år sedan, den 20 september, så blev jag tillsammans med min man. En händelse som helt förändrade mitt liv.
I går, den 20 september, så sade jag orden högt; Jag ska inte dricka alkohol igen.
Två omvälvande saker i mitt liv som händer på samma datum! Lite intressant :)

Jag har börjat lyssna på Fyllepodden som produceras i samarbete med IQ. Jag tycker nog att den är av varierande kvalité. Men ett avsnitt som jag lyssnat på i kväll är det med Kristoffer Triumf. Han pratar om de där drömmarna som jag skrev om tidigare idag som man får i samband med de antidepressiva men framför allt så pratar han om beslutet om att helt och hållet sluta dricka och ta droger för ett år sen.