skrev santorini i En Buzzz(ig) tråd

Jag känner mycket igen mej i din beskrivning. När man vant sej vid nykterheten så rullar det på utan större toppar och dalar. Det är inte lycka hela tiden men man kan glädja sej åt att slippa ångesten och skammen. Det gör mej alltid glad att tänka på vad jag slipper. Snart två år för mej men visst kommer fortfarande nångång känslan du beskriver. Inte sug men ilska över att inte kunna vara "som andra". Orättvisan, som du säger. Utanförskap. Men i vårt fall är det ändå ganska lindrigt, det är ju inte så att vi missar nåt viktigt, nåt livsnödvändigt. Istället har frånvaron av alkohol gett mej möjligheten att gå ner till normalvikt och stanna där. En fördel värd att kämpa för bara den.
Glad påsk, vi hittar mycket annat att glädjas åt istället för alkoholen.


skrev Buzzz i En Buzzz(ig) tråd

Ja, nu är det några veckor sedan jag skrev något här inne.
Fortsätter dock att kika in nästan varje dag och läsa.

Måendet de sista veckorna kan väl bäst liknas vid en ganska så rak linje. Inga direkta glädjeskutt, men inte heller några djupdykningar nedåt.
Innan idag vill säga... Kanske stämmer det att man genomgår någon slags tidsstyrda kriser när man lägger ned ett missbruk? 6 månaders-strecket ska tydligen vara en tröskel att ta sig över, och där är jag ju snart.

Har inte haft några tanker eller sug att tala om vad gäller sprit den här tiden sedan början av November, men idag kändes det ganska eländigt.
Frun i huset var iväg och handlade mat & dryck till påsken då det ska bli lite festligt. Har deltagit flera gånger på fester och bara känt tacksamhet över att slippa dricka.
Men idag när jag såg de lila påsarna blev jag plötsligt väldigt irriterad. Varför ska inte jag få?!?! Är fortfarande arg nu när jag skriver. Känner inte ett sug, men en stor ilska över "orättvisan".
Ja, det ska väl antagligen inte vara för lätt, då vore det ju ingen bedrift att klara av det. :-)

Nåja, antar att det känns bättre igen när det blir morgon med en sol som förhoppningsvis tittar fram och man inser att det inte är så dumt att vakna och må bra!

Glad Påsk på er alla.
//Buzzz


skrev Minz i Är jag osynlig?

Dags att hitta ny terapeut! Det är för dj-gt att behöva kämpa och övertyga när man väl behöver stöd...


skrev Minz i Är jag osynlig?

så mitt i prick. Kanske någon gång, kan få se dina välvande vattenbilder?


skrev wolf i Kampen om ett nytt liv utan A

Det finns billiga kameror för ca 390 kr idag och som har hög kvalite.

Kreativitet sätter grubbel på tredje plats. Jag har haft tillträde till en kvarn med vårflod sedan 20 februari. En fotografiska rolig resa.
/wolf


skrev Minz i Kampen om ett nytt liv utan A

Min terapeut tyckte att jag skulle försöka satsa på något kreativt. Jag har försökt med teater, silversmide, akvarellmålning etc. Fotografering låter härligt! Så härligt att ha ett uttryckssätt! Har känt mig annorlunda, men tycker att det ska finnas plats för alla. Blir ibland arg över att det är begränsat med utrymme att leva, men jag ska nog ta plats oavsett. Kanske handlar det om att att acceptera alla inklusive sig själv. Kram!


skrev Pellepennan i Filosofiska rummet

Det där känns inte så bra, trodde jag skulle hinna hit först men middagen kom emellan. Hade tänkt att ordna lite INNAN mt tittar in, men kom för sent... Hon måste tro att jag är en lat mansgris som ger andra uppgifter ;-) eller så tror hon inte det.

Smakfullt fixat med ris och choklad är det här inne! Tur att det inte var smågodis i skålarna. Läste just vad det innehåller, då tappar jag liksom lusten till geléhallon.

Kanske skulle sätta på en kopp kaffe ändå, eller tre. Kanske kommer det någon mer senare.

Hörde att Mullegubben har rest till skogs. Kan under tiden jag väntar på kaffet lika gärna sätta mig ner och fundera lite. Kanske på vad alla som jag inte hört ifrån på forumet på sistone egentligen har för sig. Det är väl ganska märkligt ändå? När man själv vet hur svårt det kan vara ibland att sluta dricka, blir även de andras kämpande mera påtagligt, verkligt och viktigt. En konstig surrealistisk känsla av att man genom att utbyta erfarenheter och tankar blir liksom vänner. Kanske ibland mer vänner här och i tanken, än det som många kallar för sina vänner på Facebook? Nu är kaffet klart förresten.

Håkan bråkan kraxmaskin, en kille jag gick i skolan med på lågstadiet addade mig som vän på Facebook när jag gick med för sisådär fem år sedan. Efter det har vi inte hörts vid, och de senaste tre åren har jag inte varit inne på Fejan över huvud taget. Är det en vän? Tror inte att jag betyder ett skvatt för honom, och om jag ska vara ärlig så betyder han inget direkt för mig heller. Vi har ju inte utbytt något på 40 år. Sista utbytet av honom var nog en blåtira jag fick i trean! Vi vet ju inget om varandra, och vet inte ens om vi delar en tanke eller något som livet innebär.

Helt något annorlunda än med många här inne. Så mycket jag lärt mig, och så mycket det hjälpt mig. Det är verkligen en bra plats att sitta på och fundera! Hoppas att ni som inte hört av er på ett tag har det fint, var och hur ni än firar den här Påsken.

Häller upp resterande kaffe på termosen och ställer bredvid den nu halvtomma skålen med ägg ;-)
Ska försöka titta in och fylla på, lovar!

//PP


skrev mulletant i Filosofiska rummet

för påminnelsen om Filosofiska rummet. Kan behöva ställas i ordning lite inför påskhelgen. Jag vädrar ut, torkar damm och ställer ett fint påskris i stora kopparurnan i hörnet. När jag ser ut kan jag konstatera att knopparna sväller på kastanjen och vitsipoorna börjar slå ut... våren är i antågande fast vinden är kall. Tror att jag ställer in ett nytt paket kaffe ifall nån vill ha och en skål chokladägg.
Önskar sann Påskglädje till er alla som kämpar mot missbruk och i medberoende. Ta till dig påskens budskap: Livet segrar! Eller på vardagssvenska: Man kan ta makten över sitt liv!
Med önskan om många härliga kramar och påskpussar :) / mt


skrev mulletant i Vill sluta nu!

ska hälsa mullegubben (han är skogsmulle för tillfället). Och så ska jag titta in i filosofiska rummet och fixa lite påskfint där. / mt


skrev Pellepennan i Vill sluta nu!

Tack för det förslaget. Jag har testat, lovar dig.
Inte så dumt faktiskt. Ibland kommer helt enkelt dagar upp då jag tänker på tiden då alkohol inte bara innebar problem
utan även var en del i måltidsupplevelser och en del av saker som gjorde livet större. Det finns helt enkelt saker som hör ihop. Det har inget med sug eller beroendetanken att göra.
Tänk dig färska Jordgubbar med gräddmjölk. Om någon säger att det går lika bra med lättmjölk så är det ju så att det funkar.
Men det blir ju aldrig gräddmjölkskänsla då! Ta lite socker på, nopp det går lika bra med sågspån...

Önskar dig en riktigt fin Påsk! Hälsa gubben från oss. saknar hans inlägg här.

Har du pyntat i Filosofiska rummet, eller låter du det vara i år?

//PP


skrev mulletant i Vill sluta nu!

föreslår jag att du testar Saxhyttegubbens 100% Blåbär! Glad påsk! / mt


skrev wolf i Vill sluta nu!

De stora högtiderna som Jul, Påsk, kanske midsommar med den blå reklamen om Pripps Blå, handlar nog om fest-stämningen i goda vänners lag.

En fest stämningen behöver inte alltid inkludera alkohol men jag tror att vin/öl/sprit i sig, är så cementerad i våra sociala attityder att det är svårt att ändra. Om man nu inte har som individ bestämt att aldrig mer dricka alkohol utan bli tillfreds på annat sätt.

/wolf


skrev wolf i Är jag osynlig?

..om trådar som spretar åt olika håll. Ska försöka komma ihåg det.:)

/wolf som önskar trevlig påsk.


skrev wolf i Det ska gå!

Hej Konstnären.

Tror det är framför allt viktigt med ett beslut från hjärteroten..det vill säga ett beslut grundat på att man är så grundligt trött på sitt beteende att man vill inte ha den attityden.
/wolf


skrev Pellepennan i Vill sluta nu!

Funderade på om det finns något speciellt med högtiden Påsk och alkohol. osäkert, men de flesta högtider har ju sina alkoholrutiner. Julen gick ju fint men för mig var det inte heller någon enorm saknad att byta ut starköl och snaps till Julbordet mot alkoholfri öl. Glöggen mot alkoholfri är ju även det ett vettigt alternativ. Men så kommer då dom där rätterna som är svåra att göra rättvisa utan den perfekta matchningen.

På min väg är jag nu framme vid Påsklammet. Hur jag än försöker med att peppa mig kan det inte fylla mig med annat än att det faktiskt blir en förlust att avstå från det optimala vinet till den måltiden. Jag älskar lamm och har ätit det massor. En period av livet livnärde jag mig nästan på det:-) Kunde till kvällen steka 1 skivor av lammstek med bara sallad och ett gott bröd till, och ...

Tror nog att ni alla kan förstå att man då kan tycka att det faktiskt är något man avstår ifrån.

Däremot är jag inte avis på alla som kommer att bråka, vakna med baksmälla, supa bort plånboken, bli ofrivilligt gravida, slåss och vakna med ångest i helgen. Valde att tänka på det istället när jag i förmiddags fyllde min korg med alkoholfria alternativ på bolaget. Det var en välfylld korg, men ändå lätt att bära till bilen!

Hoppas ni har en fin Påskupptakt!

//PP


skrev Calle83 i Vill säga hej och tack till er alla!

Hej pelle!
Ja, det är lustigt hur man tänker ibland..
Jag kommer aldrig att byta ut ett beroende mot ett annat igen. Vill inte ens ta sömnpiller nu.
Men jag är som sagt inte urgammal, och jag började mycket ung, just dessa 2 droger är ju dem som ses som relativt harmlösa av unga människor.
För 7-8år sedan hade jag inte skämts över att ha druckit en flaska själv, jag hade troligtvis vart stolt och tyckt det var hur ballt som hellst. Det känns märkligt nu när man tänker tillbax på hur det var, och hur det blev.
Jag hoppas att jag kan hålla mig undan spriten nu, och tänker fortsätta ta del av allt som skrivs här.
Ha det gott:)


skrev Pellepennan i Är jag osynlig?

Fint att läsa att du verkar var igång och motiverad till din förändring. Vet att det är en tung och svår tid i början.

Anledningen att det blir rörigt i dina trådar är nog som Berra skrev att dom är ett par nu.
En om dagen strategin passar kanske bäst när det gäller vitaminer och sån´t ;-)
Mitt tips, får du svar i en tråd så starta ingen ny utan svara i samma. Alla känslolägen kan och ryms i en och samma tråd,
så det är nog lättare att låta ett par "somna in" och bo på ett ställe.

Läste ditt inlägg om att den fysiska aktiviteten underlättar i alkoholtankarna. Det stämmer så bra.
Jag har själv märkt av det och många flera vittnar om att sysslolösheten är en svår fiende.

Fortsatt lycka till!

//PP


skrev konstnären i Det ska gå!

Vad bra att du tagit beslutet, det är det viktigaste i processen.
Det var och är en hård kamp särskilt i början, precis som att lära sig gå
igen. Kan tänka mig att vi trillade många ggr. Själv trillade titt som tätt i början.
Och alltid var jag tillbaka där jag slutade, tredje gången sedan var det bara mörker.
Nu har drygt 7 månader gått, och jag känner för det mesta en stor frihet. Men, garden
finns med mig i vissa situationer.
Forumet har hjälpt mig enormt, utan det vet jag inte.
Heja dig
Konstnären


skrev Pellepennan i Vill säga hej och tack till er alla!

Fint att du hittat hit! Även om du inte är "lastgammal" så verkar du ha haft missbruksproblem ett tag. Kan inte uttala mig om cannabis och hur man ska hantera ett eskalerande missbruk av det. När jag en gång (i trettioårsålder) skulle sluta röka tänkte jag ungefär såhär:

"Jag ska sluta röka och om jag dricker lite mer under den perioden är det inte så farligt"

Måste faktiskt skratta när jag tänker på hur märkligt jag resonerade. Beroendehjärnan är så kreativ så så att man baxnar. Hur dumt man än tänker kan man tycka att det är helt rimliga slutsatser man kommer fram till.

Hoppas att du tar en rejäl timeout när det kommer till alkohol ett tag nu. Ta en dag i sänder! Och byt för guds skull inte ut mot något annat knas :-)

Lycka till Calle!

//PP


skrev wolf i Kampen om ett nytt liv utan A

Din ord flyter som en stilla bäck i mitt sinne, visst är det märkligt, att plötsligt *läsa* om sig själv. Mycket jag känner igen mig i ditt skrivande.

Jo, det blev lite poetiskt men orden fanns där. Ibland när jag ser fotografier på Flickr.com och får den där känslan av igenkännande skriver jag poesi, om bilden som är riktigt till mitt liv.
Ett tag trodde jag att mitt liv, hade flera errors, ett misstag att jag föddes och fick se himlen och vattnet. Jag blev till i en snöstorm och därav började jag studera socialantropologi i sex år på frivillig basis. Jag vill veta. Alltid velat ha kunskap. Låter väl som hybris, men lill-liten ville jag bli en vis individ.
Som du är jag intensiv i diskussioner, oerhört rak/direkt, gillar inte omsvep i känslor utan vill man ha något sagt varför då inte säga som det är utan att *klä in orden* i något annat än vad det i själva verket handlar om. Direkt till kärnpunkten och därifrån ta diskussioner.
Jag vill inte gömma känslor, min vrede, glädje, sexualitet, mina krigsärr, de måste ut på nåt sätt, helst kreativt som fotograferingen. Skapa ett visuellt språk för mina drömmar, språk, känsla och medvetenhet. Kanske jag är en missanpassad rebell men efter den här svackan, vill jag ta vara på min själsliga förmögenhet även om jag måste göra det ensam.
Trots är det genom mina medmänniskor som jag blir mer människa än tidigare.
/tack Minz.


skrev wolf i Är jag osynlig?

..men jag har svårt att hitta i alla trådar och icke trådar för den delen.:)

Hej Minz!

Nej, är inte helt lätt att bli objektiv och se på sig själv utifrån vilket kan vara bra ibland. Ensamhetkänslan kan jag leva med stundom, men inte alltid. Den blir svårt/svårare när jag måste definiera min värld till människor som är precis motsatsen till mig själv.
Allt jag säger behöver en definition istället för ett mänskligt igenkännande.

Jag kontaktade en terapeut för någon månad sen och hon uttryckte att jag var tillräckligt motiverad för att gå vidare på egen hand.

/wolf


skrev wolf i Det ska gå!

..men dock när själva beslutet sker. Det vet jag.
Tack! Weekend.
/wolf


skrev wolf i Kampen om ett nytt liv utan A

Tack, själ!! Jag visste väl någonstans att det måste finnas fler som upplever det här fenomenet.

/wolf


skrev Weekend i Det ska gå!

Bästa beslutet på länge förmodar jag!
Själv var jag glad för 1 dag, sedan 2 dagar...osv. Fokuset inte längre än dagens slut. Stärkta, nya tankar och känslor nästa dag.
Först efter 2 veckor vågade jag tro på månaden. Fortfarande med dagsfokus.
Sätt inte målet så det känns omöjligt att nå då är det stor risk att du börjar igen när det känns tröstlöst på kvällen.
En NYKTER morgon ångrar du aldrig!
Min enkla plan har fört mig 179 dagar i nyktert tillstånd.
Det finns självklart kvällar/helger då suget känns. Du kommer vara irriterad, oinspirerad, trött, gnällig när det är tungt.
Glad, supersprallig, drivande, framåt när du är i balans och "frisk".

Sätt dig inte i situationer som innebär umgänge med alkoholförtäring i startskedet av nykterheten.

Efter en vit vecka inbillar man sig.... "det var ju inte så svårt, jag kan lätt dricka ett glas vin och det räcker"

Lycka till! - Ha det!