Senaste kommentarerna i forumet

Tack så väldigt mycket Konstnären och M. Jag vet att ni vet hur oerhört värdefullt det är att läsa era rader. Ja, vad är tre månader i nykterhet kan man tycka? Det vet nog verkligen bara dom som allt för länge har vacklat inför en nykter kväll. Dom som åkt och handlat och tänkt, bara en sista kväll med alkohol, sen...

För mig är det ny mark jag vandrar på, och hade jag inte blivit den som druckit för mycket har jag ingen aning om hur livet sett ut idag. Förmodligen hade det varit ett helt annorlunda liv, så mycket är säkert. Om framtiden nu blir en nykter sådan, kommer jag naturligtvis någon dag kunna leva ett liv som är annorlunda på grund av allt drickande. Frågan är om det blir sämre? Kanske kan det bli bra och intensivare på ett helt annat sätt, än vad de har, som sluppit den här erfarenheten? Kanske kan det en dag bli likt den tacksamhet som en svårt sjuk upplever när det vänder, och man får fortsätta leva? Då vänder allt och blir till en tanke av tacksamhet och ödmjukhet inför livet. Ja, kanske lite sånt kan man önska sig en kulen februaridag.

Det har inte gått så länge (bara 40 dagar)sedan jag på nyårsaftonsnatten låg och läste på Forumet. En våg av goda föresatser sköljde över årets sista dag. Nu idag vet jag, att om jag 2013 radat upp årets nyktra dagar mellan nyår och den 11:e februari, så hade jag nu varit i en situation då jag varit på alkoholen varje dag fram till året slut.

Nu Pellepennan har du varit så duktig, så nu får du vara full, bakis, ångestladdat, se över alkoholförråden, räkna promille varje morgon när du ska köra, och ljuga för dig själv och andra hela långa vägen fram till nyår. Grattis! Du kan ju åka och köpa lite vin, börja kanske med 50 boxar rödtjut, och sisådär 500 burkar starköl, jag menar så du slipper flänga dit hela tiden framöver..

Väldigt nyttigt att inte glömma hur otroligt sjukt beteende detta är. Idag slipper jag det, bara jag inte dricker någon alkohol. Det är det enda som krävs.

Tänk er att vara på väg till ett äventyrsbad med ungarna. Om jag visste att någon av dom - med 90% säkerhet - skulle bryta sig, och få sitta i rullstol med gips fram till midsommar... Skulle jag då överväga att åka? Det får nog vara hur kul det vill på det där djävla badet! Oddsen är helt enkelt för dåliga.

//PP

Glömde min minnesnotering igår.
111 dagar grabben (112 idag). Starkt jobbat. Kom ihåg baksidan av en öl i "goda vänners lag", glöm aldrig det din pappskalle!

Ha det - kämpa på!

God morgon alla

här en man som druckit väldigt mycket i sina dar, har haft "insikt", inte förnekat - men på ngt konstigt vis ändå förnekat, känner hur jag allt mer tappar intresset för saker omkring mig, nu är det egentligen mest min trädgård och motionen som driver mig...

Nå, nu har jag ÄNTLIGEN fattat det enda riktiga beslut jag kan göra, nämligen sluta helt. Jag har beställt tid hos en alkoholterapeut om en månad - har läst på om tolvstegsmetoden men klarar inte detta med sekt, Gud, synd o skuld - och mitt första steg blir att inte dricka en droppe fram till dess. Tänkte använda detta forum som dagbok. Idag 11 feb är alltså första dagen! Jag behöver stöd och råd!

...Drömmar av silver, drömmar av guld...

Fuck that, jag drömmer om cigg och sprit, haha!

Men, men... jag sitter här med en mugg kaffe och suger på snusen i stället. Nykter. Livet är skönt när man vaknar pigg (nåja) och utan ångest.
Hjärtat verkar må bra, känner inget dunkande (är jag död nu?).

Måste säga att ciggens bieffekter, såsom morgonharklande cigghost försvinner snabbare än jag trodde. Kroppens återhämtningsförmåga är fenomenal.

Jag känner mig som en helt annan människa idag mot för två dagar sedan. Helt jävla sjukt om du frågar mig. Hur kan det ens vara möjligt att ha en nära-döden-upplevelse ena dagen och må som en prins två dagar senare? Känns inte som att jag har haft de där problemen övht och det är det som är det skrämmande med alltihop.

Säger dock till mig själv att "Vad som än händer idag så blir det varken cigg eller sprit".

Ha en bra dag!

EDIT: Jag har upplevt dessa grymma svängningar i "måendet" förut, men jag blir lika tagen varje gång över vilken skillnad det kan vara på några dygn bara. Helt galet.

Söker mig hit, läser och tänker .. Var skriver man vad..har druckit för mycket igen..bara att skriva den meningen ger mig kramp i magen.. Följt med min man på "jobbaresa"alla dricker ordentligt som utlandssvenskar.. Min man vill inte kasta första stenen och be mig skärpa till mig... För vad förrväntas av honom då.?

Söker mig hit, läser och tänker .. Var skriver man vad..har druckit för mycket igen..bara att skriva den meningen ger mig kramp i magen.. Följt med min man på "jobbaresa"alla dricker ordentligt som utlandssvenskar.. Min man vill inte kasta första stenen och be mig skärpa till mig... För vad förrväntas av honom då.?

Zmirre undrar jag också.Har varit nykter tre veckor med antabus och nu är det "kört" undrar också var man får motivationen ifrån...vill men kan inte...

Bra att det funkar med Antabus. Fortsätt att ta den snällt :-) tills du känner att du litar på dig själv. Jag har inte använt det själv, men har haft min "Antabus" i form av min man och forumet. Berättade även i början lite grann för en kollega, för att kunna stänga dörren om jag skulle hamna i ett läge där jag inte litar på mig själv. Lovade mig själv att om jag skulle bli så sugen att jag allvarligt tänkte ta något att dricka skulle jag prata med min man först, och/eller logga in här först och läsa vad jag skrivit. Detta gäller för den delen fortfarande...

Annars är ju Minz tips bra, planera, förbered dig, och ta en dag och vecka i taget. Jag har planerat för en vecka, har känt att jag inte hamnat i ngt läge då där jag planerat för undantag, eller ens överväga att till helgen så... Det har gjort det enklare för mig. Nu går det lite av bara farten för det mesta.

Lycka till, och en nykter jobbresa kommer att stärka dig!
/m

Så klart att du är arg och låt dig då vara det ett tag. A är en falsk vän, men ändock en följeslagare som behöver sörjas. Svåraste biten är väl den att inte tagit beslutet själv, att sluta. Men jag lovar, botten kommer före eller senare och jag iaf hade gärna varit utan den.

men svarar ändå. Jag själv är nykter sen en dryg månad och det som funkar för mig är att planera i förväg, så att jag har några alternativ att ta till om jag känner mig osäker på att klara av suget, t ex träna, gå ut och gå, ringa någon, göra någonting som bryter tankekedjan. Det kommer att gå bra, lycka till!

att någon kan vägleda mig hur jag ska kunna stå emot suget.Jag har läst m-m och konstnärens delningar och är verkligen imopnerad you go girl!

Idag tog jag antabus.
Tänkte att om jag tar den var annan dag borde det hjälpa?
Jag vill ju inte dricka, men den där lilla "beroendedjävulen" hoppar fram när man minst anar det och man tänker "bara idag" sen är man där igen.

Hur går det för er andra?

att det bara var jag som hade ångest för att gå till bolaget för ofta :) Som tur (?) är bor jag i en större stad och har bil så jag växlade mellan inte mindre än 5 olika bolag enligt ett sinnrikt (?) upplagt schema. Allt för att undvika att bli stämplad som alkis. Jag köpte bara dagens ranson eftersom varje gång skulle vara den sista..

Så passar på att läsa massa här. Jo, det kändes skönt att klara resan. Nu ska jag leta upp böckerna du tipsade om. :)

Jag själv har gjort ex antal försök. Lovat, ljugit, ångrat, varit fylld av skam. En dryg månad har jag klarat nu (över ett år som mest). Den här gången har jag accepterat och tagit farväl av A. Så denna gången ror jag det i land. Tror att det är en process som alla måste igenom och det tar olika lång tid för var och en. Så på't igen som Shiraz så klokt skriver.

Jag är inte jätteaktiv här av olika anledningar, vissa dagar har jag möjlighet att logga in och kolla läget..
Sen är det väl så att jag har inte riktigt samma mål och avsikter som de flesta har här, så av respekt för dem
ligger jag lite lågt. Fast det är klart, ett mångfastetterat forum blir ju mer intressant förståss, och kanske
kan appilera till fler läsare? Nåja..

Återigen välkommen hit, jag kan absolut relatera till din prestations spiral, har också levt i den *självlögn*
10 dagar är ju hur bra som helst, då vet du ju att du kan, om du bara vill :) Val och vilja.. Vem har lyckats
med en förändring för att man vet att man MÅSTE välja den vägen? Och hur många lyckas för att de vet att de VILL välja den vägen? Hm.. sen har vi ju det där med det kemiska beroendet och djävulen på axeln såklart ;)

Som föregående talare sa, det är inte lätt det där med avslappning när man kommer hem.. för mig är avslappning lika
med tristess.. trisdess triggar mig att dricka! Likaså jobbstress. Men träning är för mig iaf en form av avslappning,
jag får bara koncentrera mig på nuet och mig själv en stund, sen är man så skönt trött när man kommer hem och inte
vill man förstöra sin 'prestation' med alkohol?

Det är helt okej att ligga helt nykter som ett trött kolli i soffan en måndag och pilla navelludd! Disken går ingenstans ;)

Bra att du hittat hit!

Dela med mig, så du kanske inte känner dig helt ensam med hur du känner eller hur kroppen kan reagera?
Din diet kan nog ha med sammanhanget att göra tror jag, det tillsammans med alkohol och rök-stopp får nog kroppen
att tänka - vad händer nu? Ska vi bli hälsosamma helt plötsligt? Bäst att trigga igång varningssytemet för det
här har vi inte upplevt på länge ;)

Avvakta du, det kommer ge med sig!

Känner igen mycket av vad du skriver (såklart, vi verkar vara olika sidor på några få myntsorter härinne...). Jag läste dina inlägg som du länkade till och tänker lite... Tycker att du är stark som kommer tillbaka och skriver, jag gjorde som du förra hösten (2012), höll uppe 2 veckor kanske, sedan tänkte jag att det skulle funka med begränsat intag vid vissa tillfällen. Det gick ju såklart åt skogen. Inte så att jag druckit hela dagar eller kvällar, eller gjort bort mig eller liknande, men alldeles för mycket. Jag höll mig dock undan härifrån, skämdes väl för att jag inte lyckades direkt... Precis som du och din fru drack jag och min man, inte varje kväll, men de flesta, men han kunde nöja sig med ett glas, och det kunde inte jag. I oktober 2013 bestämde jag mig för att göra ett längre alkoholuppehåll och har inte druckit något sedan dess. Min man har varit mycket solidarisk med mig, och har bara druckit vid några enstaka tillfällen under de snart 4 månader jag varit nykter, och tycker själv att han mår mycket bättre av det också. Och vår relation har definitivt inte blivit sämre, utan snarare bättre och annorlunda, mer djup och äkta, utan alkoholen som ett filter för allt som sägs och görs.

Att kunna slappna av och slappa utan att dricka - ja, hur gör man då? Jag håller fortfarande på att undersöka lite olika alternativ :) I början tränade jag mycket vid de tillfällen jag visste att suget skulle vara störst, och sedan hade det blivit lite senare på kvällen och det var lättare att bara sätta sig. Dessutom trött då. Vanan att vilja sätta sig med ett glas av något i soffan, för att koppla av är stark. Nu kan jag sätta mig med en kopp te, eller kaffe, eller något alkoholfritt alternativ som nollöl, alkoholfritt bubbel som är rätt ok, tonic water med citron. Inte varje kväll, men till helgen eller när jag har lust. I början hade jag inte ro till någonting, kunde sitta i soffan och spela Candy crush för att bara få tiden och kvällarna att gå, och det blev faktiskt bättre - ganska snabbt dessutom.

Blev ett långt svar till dig... men håll ut och prata med din fru om du kan, det blir lättare!
Lycka till
/m

Dubbelt

att LCHF har nåt med dina symptom att göra, ånej. Det är nog bara att konstatera att de andra drogerna är ditt problem. Alkohol och nikotin.

även till dig, PP. Nej, tyvärr blir det ju inte alltid som man tänkt sig, eller det kanske inte är tyvärr heller, vad vet jag? Ibland finns det ju nya och bättre saker som väntar runt hörnet. Och alldeles oavsett så - det som händer, det händer och du kan inte möta det på ett bättre sätt än genom 3 långa och stärkande nyktra månader.
Instämmer till fullo i detta med att berätta för någon som står nära om vad det är man jobbar med. Det gör arbetet lite roligare och lättare om man får dela med någon, och kunna få stöttning när det är jobbigt. Det har hjälpt mig oerhört mycket att kunna prata med min man, och såklart har forumet varit helt ovärderligt även för mig.
Ha en bra kväll och se till att fira eller belöna dig på något sätt :), det är du helt klart värd!
Kram m

att du klarade resan så bra! En bra upplevelse att ha i självkänsleryggsäcken! Alla såna saker som du kan samla på dig och känna att du fixat kommer att stärka dig! Tråkigt att bli sjuk bara, krya på dig!
/m

till fem månader! Du är väl värd en rejäl bakelse! Bra jobbat, och jag som du hoppas att våren kommer snart. Är också ute och lyssnar på småfåglar och längtar efter fler vårtecken. Idag har det verkligen varit vårkänslor med sol och plusgrader :)
Kram på dig!
/m

Låter som en obehaglig upplevelse som du hade igår. Reagerade lite som Weekend, mängden avslöjar ju lite vad man tål, och det är väl så att kroppen protesterar även om hjärnan inte upplever att vi blir onyktra. Det är nog inte fel att kolla upp kroppen, särskilt om symtomen återkommer. Det är ju oftast ofarligt, men ändå... Och upplevelsen blir ju inte mindre jobbig, även om man vet orsaken, dvs alkohol, cigaretter och kaffe. Det var ett av de största skälen till att jag bestämde mig för att göra ett längre uppehåll med alkoholen, denna ångest och hjärtklappning varje natt efter vindrickande. Särskilt om jag druckit kaffe också på kvällen.

Hoppas att det går bra med både rök- och alkoholstoppet.
/m

Men jag vill nog vänta någon månad iaf. Alltså utan A, så att kroppen ska hinna få ta igen sig lite.

Läser man lite längre upp så har jag alltså varit ganska skötsam med spriten den senaste tiden och druckit allt mindre och mindre ofta, följt av nästan tre veckor torrt för att sedan bli en tvådagars enligt beskrivningen ovan, så det verkar som att det tar tid att återhämta sig.

Har en liten fundering på om LCHF kan ha lite att göra med det här också, för man tappar lite mineraler när man inte äter vissa kolhydrater, typ magnesium, kalium, ja sånt som är bra och livsnödvändigt för hjärtat.
Ska börja smyga in lite mer potatis och andra långsamma kolhydrater nu. Tar vitaminer också - inte för att jag inte äter allsidigt annars men, jag vill vara på säkra sidan.

Fast LCHF har framför allt varit ett sätt för mig att hålla vikten medan jag har druckit dessa otroliga mängder öl och jag märkte ju på de tre veckorna nyss att skärpet blev lite glappt liksom, så jag har "råd" att käka lite bröd och prylar. Kommer ändå gå ned i vikt.

Ska forska lite i det där med hjärtat och sånt som är bra för hjärtat, men jag vill låta det gå några dagar så att jag blir av med tankarna på att känna efter hur hjärtat känns. Det är som du säger, man tänker på det så att det blir ett större problem än det är. Kanske har det alltid känts så här bara att jag inte har tänkt så mycket på det?

Vi får se! Tack för omtanken!