Senaste kommentarerna i forumet

Kämpa på nu Ramus. Livet är så värt när vi tagit oss igenom den första tiden. Dag för dag, en dag I taget. Ibland en minut ibland en timme. Vi blir till slut helt sjuka av alkohol, dödligt sjuka. Nu är du precis i början av ditt tillfrisknande. Vi är många som gått igenom just det du går igenom Nu. Man klarar det och vinsten, resultatet hägrar.tålamod tillförsikt och tid är nycklar. Sköt om dig, försök hitta vila från ångesten och tänk på att den till stora delar är kemisk, den lägger sig sNet

@hej1235 hej och välkommen. Vad bra att du har kommit till insikt att du vill sluta dricka, det är ju förutsättning för att lyckas.
Mina råd är:
- en dag i taget. Starta dagen med nykterhetslöfte. Avsluta med utvärdering och identifiera framgångsfaktorer och det som ska undvikas
- ge dig själv mycket beröm. Det kan kännas fånigt att berömma dig själv över att ha klarat av att vara nykter en halv dag men det hjälper.
- Känn stolthet över att du är nylter och tillhör ett exklusivt sällskap som är nyktra
- Om du får sug sysselsätt dig själv, dela in tiden i korta intervall som du ska klara av. 1 , 5 min. För mig så fungerar.det med.att.försöka rationalisera suget och ställa frågor till dig själv typ "vad är det som ska bli så bra om jag dricker?" "Vad ska lösas?" Etc. Sedan så hjälper det för mig ett se på suget som en utmaning/test som ska klaras (typ en jobbig löprunda som ska genomföras)
- Jag är även en förespråkare av att ta hjälp av vården. Medicin eller samtalsstöd.
- Ring alkoholhjälpen. De kan guida dig
- Var aktiv här. Skriv ofta och var inte rädd att ställa frågor eller vädra funderingar. Det hjälper att hålla fokus och du kommer få stöd (ibland tar det lite tid med att få svar)

@Allko1975
Jag har fått hjälp av region och kommun för mitt drickande och arbetsgivaren har inte blivit informerad. Hur det är med företagshälsovård vet jag inte förutom de fall en anställd har blivit tvingad att ta tester, då får arbetsgivaren kännedom om problemarik och är involverad i åtgärdsplanen.
Ang Transportstyrelse och anmälan så har jag inte blivit anmäldnav läkare vare sig från beroendevården, medicinsk akutläkare eller annan läkare på akuten. Detta är min anekdotiska erfarenhet. Om du läser min tråd så ser du att mycket oro och tankemöda har lagts på körkortet. Jag landade i att hälsan kommer först så jag undviker inte vårt för ev risk av anmälan till Transportstyrelsen. Nu har jag ett nyktert halvår och tror inte att jag kommer bli anmäld av läkare.
Jag har en beroendediagnos i journalen vilket inte är jätteskoj men så är det och jag vet ej hur det begränsar mitt liv/valmöjligheter men så länge jag inte kommer att söka en högt klassad säkerhetstjänst är det nog minimalt. Vi får se om det kommer ha någon påverkan vid tecknande av privat sjukvårdsförsäkring, det kommer jag att märka. Kontentan för mig är att eventuella begränsningar i mitt liv är minimala/försumbara i paritet med att fortsätta dricka. Jag fick även veta att min lever inte mådde så bra då jag hade fettlever och enl läkare så är nu mina levervärden såpass bra att vidare undersökning ej behövs.

Jag tycker att du inte ska vara rädd för att kontakta vården för att få hjälp Du kan alltid starta med att att ringa alkoholhjälpen anonymnt, de kan guida dig och ge svar på frågor.

Ingen vettig läkare anmäler dig till Transportstyrelsen i all hast. Om du ber om hjälp att hantera alkohol, så kommer de först att be dig beskriva dina problem, du ger din anamnes. En vanlig hantering sedan är att du först får levermarkörerna mätta via blodprov - med eller utan PEth, diskutera detta med din läkare. Många VA-läkare är bara glada att slippa ta svindyra PEth-prov, + att de inte vill göra patienten orolig i onödan. Sedan kan hen be dig att halvera intaget under en månad, eller avstå från alkohol helt den tiden. Planera i förväg vad du ska säga, och tro på dig själv. De flesta som lyckas göra en sådan satsning under, säg, en månad, kommer att bli glad och förhoppningsvis motiverad att fortsätta då ALAT, ASAT och GT sjunker till följd av att levern mår bättre.

PEth är mer invecklat, men oaktat hur läkaren hanterar det så kan du ta ett högt värde som incitament att hamna lågt på nästa efter drygt en månad - inte kortare tid, tänk på det! - va bra, eller hur? Endast en oproffsig get till läkare anmäler till TS på endast ett värde, så man ska inte ta allt man läser i massmedia alltför bokstavligt.

TS har gjort folk rädda för VC, och det är så himla synd och egentligen i grunden onödig nervositet.

Hjälp. Tänker på exempelvis en vårdcentral. Vad händer då? Får arbetsgivaren reda på eländet? Blir man av med körkort? Hur vågar folk be om hjälp?

@Surkärring Med tiden kommer du att tycka att det är ett jävla ”firande” och ”unnande” hos andra hela tiden. Ja, det är fredag och ledig helg. Det är det varje vecka, och egentligen ingenting att fira hela tiden. Under vår nykterhet förändras vårt tänkande massor. Jag hade också alkoholfria alternativ hemma i början, men rätt snabbt försvann det behovet.

Att ”fira” är ofta ett svepskäl att just dricka, det märker man när man studerar sin omgivning. ”Fredagskänslan” i lunchrummet på jobbet är påtaglig. Sorgligt. Kan jag tycka nu. Back the days var jag högst delaktig.

Kram 🐘

@Kikkis känner så väl igen med ett dubbelliv. Tränar 4-5 pass i veckan cykel och gym. Ses alltid som klok och att jag tar hand om mig på ett sunt sätt.

@rikki2000 hej!
Är du ordinerad,Antabus så är det väl ett lite långt glapp? En till två ggr/v3ckan har jag för mig är det vanliga.
Eller testade du bara?
Lite oklart vad tanken bakom är, men som Hej1235 skriver kanske tanken är total avhållsamhet..?
Berätta gärna mer så vi förstår 🌼

@Stinalotta Det är så härligt att vi vi gör detta tillsammans och att vi lyckas på olika sätt. Festen i helgen är tyvärr ett måste. Senare i höst kommer jag nog isolera mig med renovering här hemma! Dag 17 idag! Vi är bäst :)

Igår ville jag fira en liten grej.
Tänkte ringa min man och be honom köpa hem lite skumpa, men tänkte att jag nog kunde hejda mig. Tränar mig att inte agera på mina "det ska vi fira-impulser" .
Så jag tog mig hem efter jobb utan tanke på vin. Hemma kom jag på att maken skulle vara iväg under kvällen. Blev sugen ändå på att fira och klok som jag är hade jag lagt alkoholfritt bubbel i kylen (liten flaska) så då tog jag det, firade en liten stund för mig själv, och är så glad och nöjd med att det blev just så.
Firandet sitter i glädjen, inte i alkoholen ❤️

@RasmusVillLeva PS Fyll i alkoholkalendern - den är trevlig att ha med sig (504) DS

@RasmusVillLeva Så skönt att det börjar reda upp sig 🙏🏼. Om du lyssnat på "en beroendepodd" tex så kanske du hört begreppet "window of opportunity"? Det är det där ögonblicket, som kan vara sekundkort eller längre, där man är mottaglig för förändring. Jag vet att jag slagit bort tankar på att jag skulle ha problem med spriten, slätat över och normaliserat. Förminskat mina konsekvenser och ljugit om hur mycket (dvs lite) jag druckit. Men plötsligt ville jag ha förändring och agerade i den mån jag kunde. Jag var nykter i en månad innan jag hittade hit och här fanns likasinnade och människor som trampat upp en stig jag kunde och ville följa. Stöd och pepp. Omtanke. Känslan av att jag inte är ensam - den stärker.

Nu är det dags att kvista till hospitalet och laga lite trasiga kroppsdelar. Hoppas du får en fin dag 🩵

Dag 5 och 2 dagar kvar till delmålet 1 vecka. Mitt oplanerade stopp kom så plötsligt, helt utan planering. Dagen innan fanns inget annat än att bara fortsätta. Och sen bara det hände. Kroppen fick nog. Var en fruktansvärd nära-döden-upplevelse. Vilken tacksamhet jag känner för det idag trots allt. Även om det bara är dag 5 utan. Ynka 5 dagar som känts som ett maratonlopp. En evighet. Och dagen blev verkligen en blandning av hopp och fokus VS trötthet och nedstämdhet.

Jobbat hemifrån idag men på ett helt annat sätt. Normalt sett hade jag börjat med lite vin till lunchen (ingen frukost) och sedan fortsatt med vodkadinkar resten av dagen. Gjorde det jag måste för att resultat skulle synas och eftermiddagen var mest bara en dimma innan jag till sist kunde logga av. Och kunde fortsätta dricka. Idag har jag haft energi, ätit en lien, men ändå, god lunch. Och varit otroligt produktiv. Och till och med dragit igång tvättmaskinen. 😊 Men eftermiddagen kändes oerhört seg, kände mig trött och ofokuserad. Energilös och nedstämd. ☹ För att säga något positivt är jag ändå tacksam för att ännu en dag snart har passerat och jag både jobbat, tvättat, tagit promenad och faktiskt, trots liten aptit, ätit riktigt bra. Men tack vare @ Carisie och tipset om vitamin B12 så kanske det där med aptiten kan vändas. Inhandlat och första dosen tagen.

Men betydligt mer nervös för morgondagen då jag måste sppendera hela dagen på kontoret. Har som sagt inte varit helnykter där sedan förra sommaren. Helt otroligt att man klarat sig... Frukost, dricka mycket vatten, ta en ordentlig lunchpaus med något att äta och kort promenad och något mellanmål. Förutom alla möten försöka hålla mig för mig själv och bara känna in den nya tillvaron. Och sen försöka lämna tidigt och komma ut för en promenad. Det är planen.

Ikväll tog jag en 30 minuters promenad. Skönt efter den jobbiga eftermiddagen men den där huvudvärken och konstiga yrseln är där. Så även om det kändes skönt på ett sätt så var det ändå inte någon toppenkänsla direkt. Abstinensen är så frustrerande. Men eftersom jag jobbat idag och ville fira det och mina 5 första dagar så hade jag förberett med hemmalagad glass som låg i frysen när jag kom hem. Det var ruskigt gott! Och en liten tröst. Vet att självömkan inte är vägen och att jag borde vara stolt över dag 5 och allt som jag faktiskt gjort. Men eftermiddagen var inte rolig. ☹

Nu ska jag fokusera på att bli trött så jag kan somna (förhoppningsvis) i rimlig tid så inte jobbdagen imorgon blir alltför jobbig. Och att det positiva sinnet är tillbaka imorgon. 😊

Ta hand om er alla...och tack för alla kommentarer. Återkommer med lite svar/respons på dessa under morgondagen. 😊

@EbbaiHulu känner igen de där förhandlingarna i huvudet. Att det inte spelar så stor roll & att vi ju faktiskt varit SÅ duktiga, SÅ länge 🙂 (vilket vi ju har!). Sen när du inte (ännu) fått belöning i form av att känna sig piggare blir det ju ännu jobbigare. Men håll ut! Det kommer att bli bättre! Precis som du säger, ta en dag i taget (eller en minut). Mycket smart att du ska köra på festen! Jag blir verkligen imponerad av dig & hur du ändå går på fest utan att dricka & tänker ut förklaringar innan. Du är grym!! Jag isolerar mig lite istället tror jag. Men det känns gött det med. Nu känner jag att det ändå fungerar bra att vara alkoholfri under veckan, det är helgen som är värst. Men då laddar jag upp med annat gott & känner mellan varven en tillfredsställelse i att ge kroppen lite vila. Sen att vi gör detta tillsammans är också en viktig faktor för mig.

Hej. Bästa är att inte dricka alls. Du har fått antabus för att du har ett problem med ditt drickande . Jag ska inte vara någon besserwisser som ska vara bättre än andra, men för din egen skull är det bäst att avstå❤️

Hej. Jag skulle vilja sluta dricka. Försökt otaliga gånger men tyvärr inget som har hjälpt mig . Någon som har något tips på vas som fungerar? Jag är trött på att mina anhöriga ska behöva lida. Det har nått den nivån att jag genuint lider med dem. Jag mår lika dåligt om inte sämre än dem:(

Det ska stå 11 dagar

Hej jag tog antabus för första gången och enda gången för 9 dagar sen och undrar om när jag dricka igen?

@RasmusVillLeva Bra jobbat👊Glass är lösningen för det mesta. Älskar glass! Har unnat mig en glass varje dag under semestern. Skulle dock kunna skriva en novell om känslan när man precis beställt sin glass och ngn i familjen undrar om de får smaka. Den som inte förstår vikten av att man vill äta sin glass helt ostört och själv borde lagföras för ngn form av brott.
I övrigt, håll linjen och sätt nya små mål inför morgondagen, grym e du💥

@Gåbert Bra jobbat med 13 nyktra dagar! Jag hade huvudvärk av och till i ca två månader, men sedan gav det med sig när min hjärna fått en viss återhämtning från alkoholen. Så det kan ta sin tid för kroppen att bli balanserad.

Nu vet jag inte hur ditt drickande ser ut men det är egentligen inte så konstigt hur kroppen reagerar. När man vant sin kropp med alkohol mår man dåligt på olika sätt när man inte dricker, man får abstinens. Det tar tid för kroppen att göra sig av med alkoholen och återhämta sig från det. Då du drack 4 enheter igår så tänker jag att du stillade abstinensen för ett tag och mår inte dåligt. Kanske det ser annorlunda ut när det gått mer tid och alkoholen gått ur kroppen helt?

Undra om abstinensbesvären. Jag har nu haft 13 nyktra dagar och har haft huvudvärk till och från vissa dagar, vilket jag sällan har annars. Dag 1 vaknade jag dock med portvinstå (!), gikt, vilket ju är jäkligt ironiskt. Tvungen att avstå även från alkoholfri öl, vilket annars varit räddningen under mina vita månader. Åt värktabletter en vecka, slutade och då kom huvudvärken ... I går gjorde jag ett avbrott, drack 4 enheter, och i dag mår jag bra. Därmed inte sagt annat än att det är konstigt hur kroppen reagerar ...

@RasmusVillLeva Ja, vi vill gärna att det ska vara en quickfix, nu! Vi har ju också påverkat och förändrat vårt belöningssystem i hjärnan genom alkohol och den skriker efter belöning av alkohol nu! Dricker vi inte alkohol får vi abstinens och sug. Vi har gjort oss ännu mer otåliga och rastlösa genom alkoholberoendet som behöver stillas snabbt! När vi får ut giftet ur systemet stillas abstinens och suget. Troligen hänger även vår rädsla för att misslyckas ihop med alkoholberoendet, för vi är så vana att snabbt stilla begäret och för att inte utsätta oss för risken att få obehag eller sug. Snabb tillfredsställelse med alkohol blir lösningen, som vi vet inte är en lösning.

Jag har blivit så mycket mer chill och tålmodig som nykter och även min självkänsla har ökat. Nu är jag inte alls lika rädd för att misslyckas med saker som jag var förr. En annan sak som också är viktigt i nykterhetsarbetet är att ha tilltro till sin egna förmåga, tro på sig själv att man kommer att fixa det. Den tanken påverkar oss mer än man kan tro. Det ger också lite jävlar anamma!

Låter som en bra plan med en vecka i taget, två och så vidare. Viktigaste är att komma igenom några veckor sen kan man planera vidare. Vilken fantastisk idé med klädskåpet! Så kreativt! Drömmarna och den ljusa sidan och den mörka sidan för alternativet. Målbilder är så bra, man kan fantisera hur man vill och allt är möjligt. Det påverkar även humöret och välmåendet med positiva bilder, man blir glad😁. Jag har realiserat många!

Ha det gott!❤️

@RasmusVillLeva Hej! Du har ju fått massor av bra tips här redan men tänkte på en sak. Du skriver att du är resultatinriktad och effektiv på jobbet -känner igen mej där - och också otålig och vill ha snabba resultat. En sak som jag tycker hjälper både måendet och nykterheten är att dela upp saker i delmål och projekt.
Ett projekt kan vara att röja upp en hög med tvätt eller kläder. Och sen nästa projekt😊. Det låter kanske banalt men man arbetar sej liksom igen röran och får en ordning som känns befriande.
Samma med nykterheten. För mej kändes det övernmäktigt att säga eller lova tre månaders nykterhet. En dag i taget är den bästa strategin tycker jag.
Kämpa vidare, här är många som hejar på dej!

@Stinalotta Dag 16! Nu lite lunchrast :) Min utmaning denna vecka är att inte få ett återfall, då tankar på att ett litet återfall är ok. Alltså min hjärna försöker lurar sig själv och förhandlingarna går varma. Jag är så jävla trött hela tiden och sover så dåligt, känner mig mer bakfull nu än när jag var full. Men en timme i taget, en dag i taget så ska jag väl klara denna vecka med! Onsdag och torsdag består av olika möten som jag måste vara på och i helgen ska vi på 150 års fest. Då har jag och gubben bestämt att jag ska köra, han ska dricka om så bara 1 öl för att jag ska ha en ursäkt för att inte dricka. Smart va?!

Hur går det för er och hur går era tankar?

@vår2022 Otåligheten. Den är värst. Vill ju se resultat NU. IDAG. 😊 Men jag vet. Tålamod. Och klart kroppen måste fått sig en rejäl chock – ”vad gör gubbfan?” Han dricker inte. Han äter, går tusentals steg mer än vanligt och försöker sova. 😊

Helt enig tror att planen och att hålla sig till den är A och O. Och sätta mål och följa upp är ju något jag är extremt van med. Är bara så otroligt rädd för att sätta långsiktiga mål för just detta. Dels för att det känns så oöverstigligt att exempelvis säga 3 månader och dels för att misslyckandet då på något sätt skulle kännas närmare. Kanske konstigt tänk men det är lite så jag tänker. Mitt mål är just nu 1 vecka och klarar jag det blir det en vecka till. Klarar jag 2 blir det 2 till och så vidare. Men kanske inte tänkt klart kring det och tack för din input kring det.

Men jag gillar din bildsättning av dina långsiktiga mål. Förr eller senare ska vi ju alla bli pensionärer. 😊Har ett städskåp som står lite undangömt. Har en galen plan att klä in framsidan med bilder på mina långsikta målbilder. Ett husdjur, en sommarstuga hemma i Sverige, en dröm om att återuppta någon sport och så vidare. Och sen tänkte jag klä insidan i det mörka skåpet vad som är alternativet. Mörka bilder på vad som händer om jag skulle fortsätta som jag gjort. Helt enkelt skapa en plats att gå till för att påminna mig om alternativen och ifrågasätta alla konstiga tankar som finns och som det säkert kommer komma mer av. Skulle också vara ett litet projekt att fylla ut tiden med och något kreativt för hjärnan.

Yes, skrivandet är verkligen egenterapi. Tror aldrig jag skrivit så här mycket om mig själv på det personliga planet. Men för varje inlägg och för varje svar som komponeras så kan man nästan känna hur tankarna klarnar och att reflektionen blir på ett mer djupare plan. Inlägg för inlägg.

Tack för alla dina råd och reflektioner! Ha en fantastisk dag! Kram!