skrev Pellepennan i Vill sluta nu!
Strategin dom första tre veckorna har fungerat ganska så bra. Visst, det har inneburit en självvald isolering från nästan allt umgänge med andra vuxna. Ärligt talat har jag haft mer än nog med att klara av att umgås med mig själv. Ja direkt underhållande har det inte varit, men nu känner jag på något sätt att jag har lite lättare att umgås med mig själv för varje dag. Ok, stunderna när man tänker så brukar det vända i en snabb en dipp, men man får väl vara glad för att det är bra just nu.
Till helgen är det dags att krypa ur "hobbithålan" och åka till staden. Då det var länge sedan ligger naturligtvis mycket i pipeline och väntar. Middagsbjudning och ett födelsedagskalas samt även en brunch på restaurang söndag förmiddag. Nu sitter jag och funderar på hur jag ska lägga upp en bra förklaring till att jag inte dricker alkohol. Nej, för det gör jag inte. Just idag uppstår ingen förhandling med mig själv, och jag hoppas jag slipper det även när det blir "allvar".
Förmodligen är det än större fråga för mig själv än dom jag möter. Men det blir en spännande situation, och något måste jag ju säga.
Kanske något om att jag har lite taskiga blodvärden och därför beslutat hålla uppe med drickat ett tag. men då kommer väl "doktorn" i gänget och säger att lite glögg är ingen fara... Kanske bäst att hålla sig till att man har en vit månad ändå?
skrev Abel i Jag, en alkoholist
Tack för svaren, det värmer verkligen att ni tar er tid att läsa och svara på mitt inlägg.
Är inne på dag tre nu, jag är väldigt motiverad och det går faktiskt riktigt bra. Så bra att det är en liten röst inne i huvudet som säger att jag faktiskt inte behöver göra det här, att jag faktiskt har kontroll, och eftersom det går så lätt så kan jag lika gärna ta mig ett glas. Jag känner igen detta resonerande väldigt väl från när jag slutade röka och snusa för en 5-6 år sedan.
Har tidigare tränat en hel del, men det var länge sen nu. Men igår tog jag mig faktiskt till gymmet, det var tungt och gick inget vidare men det känns enormt bra att jag kom iväg, och träningsvärken idag är väldigt mycket skönare än en bakfylla. :) Funderar över om jag kan ersätta drickandet med träning, och bli berusad av naturliga endorfiner istället för av alkohol.
Återigen, tack för stöd och feedback. Nu tar jag en dag i taget.
skrev Shiraz i Nu får det vara nog!
Tack och lov ingen erfarenhet av rattonykterhet men tror
jag läst om det i andra trådar här. Sök och läs här,
finns mycket att hämta och erfarenheter att dela!
Ta hand om dig!
Kram.
skrev Buzzz i Jag, en alkoholist
Här var det hög igenkänningsfaktor för min del.
Har i stort sett exakt samma läge, jobb som jag trivs med, Ungar & Fru finns kvar i bilden, men det hade dom kanske inte varit om detta hade fortsatt.
Jag är själv helt ny på att skriva här, men har lurkat omkring i forumet några år.
Att börja skriva även i en egen tråd var det bästa jag gjort! Det är en väldigt bra ventil när tankarna går i spinn.
Sedan finns det många bra, inspirerande trådar här, massor med erfarenhet från människor som sitter i samma båt är ju helt ovärderligt.
Buzzz
skrev Shiraz i Jag, en alkoholist
Ditt inlägg gick rakt in i hjärtat på mig! Känner så igen mig i allt du skriver.. dom flesta här inne är som du (jag?), ingen värre än den andre. Dom flesta sköter jobb och har ett ordnat liv. (Men jag är inget 'namn' på detta forum och skriver sällan)
Oavsett så har du hamnat rätt, här är alla lika och du behöver inte skämmas eller dölja något :)
Om vi nu ska skoja till det lite i misären så skrattade jag över din formulering - Tragikomiskt igenkännande bara:
min veckoplanering handlar helt om hur jag ska undvika att vara nykter en hel dag!
All lycka på din nya väg mot ett bättre liv :D
skrev Buzzz i En Buzzz(ig) tråd
Jag uppmanar inte någon att dricka för att testa detta, men _om_ man tar ett snedsteg så kan det vara värt ett försök.
Har läst någonstans att man ska prata med sig själv i spegeln för att få bättre kontakt med sig själv när man vill uppnå något, t.ex. nykterhet.
Detta har jag inte provat, men något åt det hållet.
Vid ett av mina otaliga försök att lägga ner skrev jag dagbok, ganska läskigt att läsa den nu. jag skrev också de dagar jag inte lyckades med mina föresatser och det är hemskt att se. En handstil som ser ut att vara skriven av en fullständig främling, gråtmilt och larvigt... Usch, fick rysningar av det.
Än värre och starkare var att hitta en filmsnutt jag själv spelat in med mobilen där det gått åt 50cl starksprit en Söndagseftermiddag / kväll. Där jag dyrt och heligt lovar att nu får det vara nog. Rödögd, sluddrande och gråtmild pratar jag till mig själv. Samma där, en total främling. Det var otroligt pinsamt att se och lyssna till, det blev nästan att ta till skämskudde.
Som sagt, inget att rekommendera att dricka, men en effektiv avskräckare att se en person som jag absolut inte vill vara.
Men det är bara att inse, han bor i mig. Det gäller att inte släppa fram honom, jag vill inte träffa honom igen.
Glömde ju en sak. Någon mer än mig som uppskattar snuttarna från IQ (tror jag de heter) som går på radion? Kommer inte ihåg exakt hur fraserna går, men ungefär så här.
- Jamen EN latte till ska du väl ha!
-Nej tack det blir för mycket mjölk i magen!
-Var inte så djävla tråkig, TVÅ STORA LATTE TILL TACK!!!
Så rösten "Varför tjatar man inte på samma sätt om andra saker som om Alkohol?"
Ganska bra som motvikt till all förskönande reklam på TV:n
Buzzz
skrev Gammel tanten i Måste förändra mitt drickande!
Som nykter, sen jag började om från början igen. Fungerat bra, trots att lunchen intogs på restaurang. Vatten till maten och iskaffe efteråt.
Varit och handlat, tittade inte åt hyllorna med vinflaskorna utan koncentrerade mig på olika juicer.
Sitter nu och smuttar på ett glas med en blandning av banan och citron. God, men kanske i sötaste laget.
Imorgon, dag 3, blir det svårare då jag är bortbjuden på middag.
Men som någon klok person har skrivit:
"Var dag har nog med sina problem"
Idag är jag nöjd för att senare få gå till sängs i nyktert tillstånd.
Vilket bådar för en riktigt god nattsömn.
Önskar er en fin kväll!
Kram
Tanten
skrev m-m i Ett år senare...
För mig är det dubbelt. Är nu inne på min 8:e nyktra vecka. Var trött i början, sedan släppte det och jag kände mig pigg i både kropp och själ. Nu, sista två
veckorna är jag jättetrött igen. Sover bra, äter bra (både frukt, grönt och vitaminer), tränar och märker att jag blir starkare fysiskt. Men har så svårt att komma igång på jobbet, och göra vad jag ska. Gäspar och ser helt mosig ut. Känner mig som en zombie.
Tror lite att det går åt mycket energi till att hålla igång förändringen. Ett förändringsarbete är ju just ett arbete. Tankarna virvlar hela tiden runt. Och så är det ju som du skrev, PP, att det känns som att hela världen borde fatta att allt handlar om mig nu...
Låter härligt med hundpromenad vid havet, konstnären. Min hund är ensam hemma nu, och jag är på jobbet och surfar här istället för att göra det jag ska.
Jaja, det blir väl bättre så småningom.
Ha en bra dag alla därute!
skrev Weekend i Ett år senare...
Instämmer med konstnären
De första 3 veckorna kunde jag sova....jäklar
Efter jobb en tupplur. Lägga sig tidigt, lätt 10 timmar sömn.
Helgen...1,5 timme tupplur. Lägga sig tidigt.
Nu, efter 43 dagar, sover jag ca 6-7 tim natten och är riktigt utvilad.
Kan ju säga att jag inte under de tidigare 10 åren någonsin känt mig utvilad trots sömn.
Men....fyllesömn är inte hälften så utvilande som nykter sömn!
Kämpa på!
skrev konstnären i Ett år senare...
God morgon
Läste ditt inlägg ang. trötthet. Jag minns att första 2 tre veckorna var
jag konstant trött. Tror kroppen behöver tid att reparera allt den varit
med om. Men det gjorde inte så mycket för mig jag visste ju att jag var
på rätt väg. Bara känslan av att man inte var bakis gjorde det lättare
att acceptera. Till saken, tröttheten är borta trots mörkret. Käkar
starka B-vitaminer jag fick utskrivet av läkare Oralovite vet ej om dom
finns receptfria. Har även som du ett enormt sockersug har nog aldrig
ätit så mycket kakor. Men jag vägde 48 när jag drack som mest fick knappt
i mig någon mat det var viktigare med alkohol. Nu äter jag som en häst
vet inte om det är vitaminerna.
Sen har man ju inte några skyddslappar längre, bara rakt ut i verkligheten
och det kan fresta på. Innan var det så för mig att, ja ja det gör jag i morgon.
Nu är det svårare och slingra sig undan vad det än är som gäller.
Nu blir det promenad med min härliga Labbe, ska gå ner till havet och bara
andas och släppa loss tankar. Det funkar.
Ha en bra dag m-m
Konstnären
skrev Pellepennan i FylleFia
Vill bara instämma. Dina inlägg har otroligt mycket att ge. Tänkvärda klokheter och funderingar runt så mycket. Jag menar runt din resa ned alkoholen, men även mycket annat som är livet. Att man sedan kan få sig ett litet skratt då och då är uppfriskande.
Senast igår kom jag att tänka på Fia. På väg till barnhämtning när jag var tvungen att tanka. En långtradare som fyllde diesel, säkert 900 liter, en kille som tankat klart och stod och pratade i mobilen utan att gå in och betala. Vid andra sidan en tom bil som blockerade pumparna. Jag satt där och väntade på tomgång och efter typ fyra fem minuter kom en dam ut med en treåring (förmodligen barnbarn) och handen full med korv. Sedan tog det ytterligare ett par minuter av bältande, ketchup torkande, nyckelletande innan dom for iväg. Jag höll på att explodera, och kom då att tänka på din bilden av hur det fungerar i kassan...
Det är som om det skulle vara något tvångsmässigt med att folk ska äta korv på bensinmackar. Två grillade med bröd, räksallad och sedan hälla senap på... fy faaan va äckligt! Så kan det låta i huvudet när mitt dömande tar fart.
En bra och glad dag!
skrev Pellepennan i Vill sluta nu!
Att vingla vidare i nykterheten..
Riktigt bra liknelse!
Tack för den och en fin dag till dig konstnären
skrev Pellepennan i Ett år senare...
God morgon där!
Äsch, jag tycker inte det är gnälligt, snarare intressant att läsa hur du uppfattar situationen. Du har ju kommit längre än jag, så jag ser det som en fingervisning i hur det kan vara/bli. Tycker det är lika viktigt att utbyta dom "små som dom stora" sakerna. För mig är det som om nu glädjen sakta återvänder, åtminstone till och från, men det ligger en känsla av trötthet och nästan apati över att ta tag i vardagsfrågorna som jobb, och den oändligt långa to do list som finns. Inte för att det var mycket bättre i bakruset, men nu blir det liksom tydligt att det tar emot. Innan kunde man tänka, ja det är klart, jag drack ju igår igen. Nu fattas liksom den anledningen till tröttheten. Men det kan var så att det tar lång tid? Skulle vara intressant att höra andra som skriver här har upplevt detta.
Önskar dig en powerdag i nykterhet!
skrev Pellepennan i Vill sluta nu!
Ligger här och klurar lite vidare kring alkoholfria alternativ. Ämnet kommer upp i trådar lite här och var. Självklart borde varje etablissemang med självaktning kunna erbjuda bra alkoholfria alternativ. Softdrinks är ju absolut inget problem och drinkar är ju både kul och lätt - om man har viljan vill säga. På öl fronten händer nog en massa. Och det går ju faktiskt att brygga öl som påminner om - just öl. Har testat ett par själv i helgen. Skalan på dom tre veteöl jag provade sträckte sig från urrrp till helt ok. Tidigare, när jag var duktigare med att ta vita månader för att hålla koll på ett eventuellt annalkande alkoholproblem, brukade jag dricka Clausthaler. Då var dom nog ganska ensamma om det, och faktum var att de inte var så dumt.
Alkoholfria alternativ på systemets hemsida är totalt 104 stycken i butik. Klickar man på alkoholfria rödvinsalternativ får man fram, hör och häpna 5.
Röda med alkohol är cirka 1800, och tar man beställningssortimentet till hjälp är det nästan 6000. Kollar man sedan på röda och vita blir siffrorna kanske 9 mot 9000. Gissa vem som förlorade? just det alkoholfritt!
Om man då ser på hur det ser ut med alkoholproblematiken i befolkningen, och för övrigt läser lite om systembolaget uppdrag, kan man ju bli lite fundersam...
Och hur kan det nu bli så? jo vet ni vad? Jag tror helt enkelt att det är klurigt att få fram en produkt som håller måttet när alkoholhalten ska ner till 0,5%. Det är en högst personlig uppfattning och kanske är det en fördom. Jag ska naturligtvis testa framöver, och ingen skulle bli lyckligare än jag om det inte stämmer.
Jag tror att det ligger i sakens natur. Det är som att vilja baka goda kanelbullar på margarin, snåla med sockret och strunta i kanelen. Då blir det andra bullar, och man blir ju inte på kanelen. Jag tror att alkohol är ungefär som fett. Alkoholen är tyvärr det som klarar att bära upp nyanser och komplexa smaker. Men kanske om dom mest begåvade vinmakarna får upp ögonen för att ta fram kvalitet, så kanske det kan bli bättre. Så tyvärr är det nog så att det godaste vinet tyvärr fortfarande innehåller alkohol.
Och inget av den varan dricker jag imorgon!
skrev Fenix i Filosofiska rummet
sätter jag in i rummet. Blev över sedan svärmor dog i morse. Jösses, får tårar i ögonen att det var så länge sedan jag var här,
Tack MT!
Kram
Fenix
skrev peter2 i Avvänjning efter lång tids överkonsumtion?
Hej!
Jag känner igen detta, att till varje pris famla i blindo och försöka lösa det själv.
Jag har alltid vägrat att söka hjälp (får då är man ju alkolist ,typ)
Tills jag blev tvungen, jag var också livrädd för abstinens och ev farliga saker som skulle hända.
Jag kan starkt rekomendera proffshjälp, så du får en trygg avgiftning.
Det är inget att leka med själv och är både svårt och kan sluta riktigt illa.
Jag hade fördomar att det bara var missanpassade utslagna fyllon som hamnade på avgiftning.
På Maria pol, fick jag ett proffsigt vänligt bemötande, det var lugnt och stilla där.
Hade aldrig klarat det själv, läkaren sa att det kunde vara fara för mitt liv att göra det på egen hand.
Blev inlagd 3-4 dagar, fick stesolid ,b vitaminsprutor, sömntabletter mm.
De tog blodtryck och puls ofta dygnet runt, för att förhindra farlig abstinens, var det för högt, blev det mer medicin.
Hade eget rum, kände mig trygg och i säkra händer.
Efter jag blev utskriven, fick jag hämta medicin där och trappade ner under några dagar till.
Skulle aldrig klarat detta utan hjälp.
Nu har det gått 1.5 år och har inte druckit sedan dess.
Tveka inte sök hjälp, för avgiftningen.
Lycka till!
skrev Gammel tanten i Avvänjning efter lång tids överkonsumtion?
För dina kloka ord.
Förlåter mig själv och börjar om från början igen.
Önskar dig en fin kväll!
Kram
Tanten
skrev Lilla Fjäril i Avvänjning efter lång tids överkonsumtion?
Bra att du är här igen!
Nya tag och förlåt dig själv!
Jag har förstått av att läsa mycket här på forumet att det finns en sådan skamkänsla i att trilla dit och dricka trots att man bestämt sig för att inte göra det. Jag som vuxit upp med min pappas stora skam tror att den skammen är farligast av allt. Skäms man måste man smussla, smusslar man gör man lätt tokiga saker, ljuger och står i för att inte avslöjas (fast "alla" ändå vet, men tiger i medberoende) och får ännu mer ångest. Av ångesten följer dricka ännu mer för att döva och så är cirkeln igång.
Jag tänker för min egen del att jag tagit över den där skamkänslan , och beteendet att dölja, även om jag inte behöver. Som att jag ärvt en skam som inte är min.
Jag vill därför jobba med att inte skämmas.
skrev konstnären i Vill sluta nu!
Kan säga dig att i kväll är allt uppåt. Ja, det blir nog mycket känslosvall.
Kanske är det så att det blir lite dippar som du säger vid 3 månader o.s.v.
Jag räknar oxså dagar har blivit som en slags mani hos mig, men lite lustig
kan man ju få vara. Varje dag är ju en seger. Jag vet ju så väl ett litet
snedsteg och jag har sabbat allt. Så nej jag vinglar vidare i nyktert tillstånd.
Tur att man har forumet som kan stötta och att man själv kan skriva av sig.
Ha en skön kväll
Konstnären
skrev Gammel tanten i Måste förändra mitt drickande!
Har inte skrivit något på knappt en vecka. Har hållit mig lite undan då det inte funkat så bra för mig.
Druckit ganska mycket alkohol under helgen.
Dessutom har jag inte klarat av att hålla mina löften. Igår fanns det en flaska rött hemma. Skulle ju aldrig mer köpa hem något!
Igår kväll drack jag ett par glas vin på krogen. Vilket skapade ångest som gjorde att jag inte kunde somna.
Varvid jag öppnar vinflaskan och dricker ur den. En dålig form av självmedicinering.
Tillräckliga mängder tar tillfälligt bort ångesten men genererar i efterhand i ännu mer ångest.
Idag har jag inte druckit någon alkohol!
Börjar om från början.....Börjar om på nytt...
Kram på er!
Tanten
skrev Gammel tanten i Avvänjning efter lång tids överkonsumtion?
Har hållit mig lite undan då det har inte gått så bra för mig i helgen.
Drack ganska mycket alkohol i lördags när det var stor fest här i byn då 1:a advent firades en dag för tidigt.
Aningen bakis igår morse, men på kvällen blev det ändå ett par glas vin på krogen.
Hemma fick jag sen ångest, kunde inte sova.
Något som ofta inträffar när jag "bara" druckit lite alkohol.
Hade en flaska rött hemma. Vilken jag drack ur.
Köpte den några dagar tidigare under förevändningen, kan vara bra att ha ut i fall att jag får oväntat besök.
Idioti, att ljuga så för sig själv!
Somnade av vinet.
Sitter nu och dricker körsbärsjuice. Gott!
Duger även åt ev. gäster!
Har vacklat fram och tillbaka, kommer jag att kunna dricka socialt eller måste jag avstå helt?
Tror nog att jag måste försöka avstå helt.
Hoppas det har funkat bättre för dig!
Kram
Tanten
skrev m-m i Ett år senare...
Jag har ju skrivit vid några tillfällen att det går bra med alkoholen. Det gör det, inget sug precis, men jag är sååå trött på dagarna. Sover så gott om nätterna, men har så svårt att komma igång på dagarna. Vissa dagar, som idag, är det som att jag inte kommer igång alls. Måste skriva listor på allt som ska göras, både på jobbet och hemma. Det som inte är uppskrivet där, blir inte gjort. Skulle kunna sitta (alternativt ligga) i soffan större delen av dagarna. Jag kommer iväg och tränar eller är ute och går, och det är ju bra, men jobbmotivationen och aktivitetsnivån där är minimal... Känns lite surt, innan var det sådär eftersom jag var trött pga att jag sov dåligt, nu sover jag men är trött ändå. Fattar att det kan vara någon efterreaktion på alkoholen, men hur länge ska detta isf hänga i? Eller är det någon vanlig hederlig novembertrötthet? Och dessutom, när eftermiddagströttheten kommer så kommer också sockersuget, mata tröttheten med snabba kalorier, pigga upp mig en stund och sen trött igen.
Tänker också att det här att alltid vara närvarande tröttar. Har skrivit det tidigare också, men vindrickandet var ju ett sätt att koppla bort vardagskänslan, nu blir det ingen bortkoppling... Ååh, vet inte vart jag vill komma med det här resonemanget, men trött är jag...
Ett gnälligt inlägg, känslorna varierar snabbt :/
skrev konstnären i Jag, en alkoholist
Bra att du har tagit steget. Det är ju värst i början. Bara man är inställd
på att det ska gå. Själv tog jag 10 återfall på två år, nu har jag varit nykter
snart 3 månader. Första, andra återfallet klarade jag av men sedan blev det
snabbt en nedåtgående spiral som du skriver. Fattar inte att lever för sista
gången drack jag nästan 9 månader varje dag och även nätter. Fick läggas in för
avgiftning. Jag nådde min botten och blir alldeles förskräckt bara av att tänka
på alkohol. Jag jobbar mentalt med mig själv varje dag med att ändra sitt tankesätt.
I början tyckte jag synd om mig själv som inte kunde vara social och se andra dricka.
Så tänker jag inte idag, det är inte synd om mig jag kan bara inte hantera alkohol.
Du har stöd härifrån. Jag tror min räddning har varit detta forum.
Önskar dig all lycka
Konstnären
skrev Weekend i Jag är bara lycklig när jag dricker!
Härligt. Idag räknar vi 42 dagar och kvällar utan alkohol!
Energi....gör saker som inte innan. Kan ju bero på att man inte sitter med nappflaskan...får lite tid över till annat.
Ha det bra...kämpa på!
Skönt att det går bra, alla dagar det känns lätt är ju bra. Bra att skriva ner, för att kunna gå tillbaka och läsa om det känns tufft någon annan dag.
För min del har jag kommit igång med träning igen, och tycker det ger mig en bra ventil för att pysa ut virvlande tankar. Skönt att känna att kroppen svarar upp när den har bättre förutsättningar mot hur den har blivit behandlad innan. Jag tycker definitivt att träning är ett bra sätt att använda lite av sin nyvunna tid. Jag har bokat upp träning flera fredagseftermiddagar eftersom det varit den jobbiga dagen för mig att avstå.
I övrigt kan jag bara instämma i att vi verkar tänka och bete oss på ungefär samma sätt här på forumet, och det finns många igenkänningsfaktorer.
Lycka till!
/m