Senaste kommentarerna i forumet

Jag känner igen mig i dina ord. I början var jag väldigt rastlös
orolig kunde inte göra något helhjärtat. Hade bara vin i huvudet.
Tänkte ska jag aldrig mer få dricka. Men jag har lyckats tänka om
tog några veckor minst. Nu tänker jag bara på en dag i taget.
Mycket av ångesten har släppt på grund av att jag inte tänker på
att jag aldrig mer ska dricka. Sen om jag har det i bakhuvudet är
en annan sak. Sakta men säkert kommer du att må bättre.
Lycka till. Livet är sällan en dans på rosor.
Konstnären

Jag känner så väl igen mig! Det där vardagsdrickandet! Kan inte klippa gräset, sätta upp en hylla, byta däck, tända grillen osv, osv utan att känna suget efter en öl. Lyckligtvis har vi inte alltid något hemma så jag kan dricka. Mest sommartid. Jag köper några burkar om jag vet att jag ska vara ensam. Gömmer undan, tar i smyg. Hade jag bott själv hade jag lätt knäckt ett flak i veckan. Det jobbiga är att ständigt känna behovet av att dricka öl. Det där "mysiga", lite oskyldiga öldrickandet i garaget när man fixar och donar. Det är ju sånt vi karlar gör! Det hör till! Det ser min amerikanska sitcoms. Flanellskjorta, man-cave, dricka Budweiser ur flaskan med grabbarna i garaget. Man hittar alltid anledningar att rättfärdiga sitt drickande.

Jag blir också jättefull på alla fester. Gör inte dirket bort mig men jag blir jäkligt onykter och fruktansvärt bakis dagen efter. Tänker mörka tankar titt som tätt. Ångest.

En dag i taget är nog det bästa tänket, men å andra sidan så går 30 dagar fort. (Hoppas jag).
Jag är helt inställd på att klara min vita månad.
Skulle jag misslyckas, ja då får jag börja om från början igen. Tills jag har haft mina 30 vita dagar i sträck.
Upptäcker jag att det absolut inte fungerar så tar jag kontakt med en läkare för att få hjälp.

Nykter idag: Tack för tipset om nyhetsmorgon med Ma Oftedal. Tittade nyss på det. http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=2483702

Vildvuxna rosor: Har du någon läkarkontakt? Blev lite fundersam när du skrev...ja, bara att känna lust inför inför livet igen.....Själv har jag haft flera återkommande svåra depressioner. Äter sen några år tillbaka en låg underhållsdos av antidepressiva för att inte bli sjuk igen.

Önskar er allt gott!
Kram
Tanten

Vad bra att du redan idag ska på ett AA-möte. Hoppas det faller väl ut.

Häng också kvar på Forumet, läs i trådarna och skriv själv. Det finns mycket samlad klokhet här. En del har kommit långt i sin resa. Andra har precis som du, nyligen påbörjat den.

Lycka till!
Tanten

Ack vad jag liknar min far. Han hade en skev dryckesvana när jag var barn. Spriten var hans befrielse från tristessen i vardagen. Han har dock aldrig varit riktigt elak mot mig eller mor. Kanske mot mor, när han var riktigt bitter. Då kunde han säga nått dumt. Än idag kan han verka nedstämd och introvert. Snart 80 år. När han dricker blir han glad och social men det blir oftast för mycket. Jag tror han sörjer sitt ex som lämnade honom innan han träffade mor. Han kom aldrig över henne. han festade hårt efter att ha misst henne också. Det har jag hört. Men...jag vet inte helt säkert vilka hans demoner är / var. Jag känner i alla fall att jag ärvt dem till viss del. Känner igen beteenden och dåliga sidor. Det negativa tankarna och inställningen. Usch jag vill inte bli som honom. Idag är han dock världens snällaste. Han hjälper mig enormt mycket och ställer alltid upp för mig och min familj. Jag älskar honom jättemycket.

När han kom hem på fredagkvällen hade han alltid en flaska sprit med sig. Jag tyckte inte om det. Gillade inte att han och mamma drack. Det kändes så otryggt och konstigt när de blev berusade. De blev aldrig plakat. De blev väl ungefär som folk blir när de festar. Lite tjaffsiga, sentimentala och gapiga. Nån gång grät jag och var arg för att pappa köpt hem sprit. Då blev han sur. Ställde undan flaskan. La sig och läste biltidningar i sängen och käkade godis i stället. Trottsig. Sa knappt nånting och somnade tidigt. Morsan och jag satt kvar och kollade TV. Kvällen var förstörd och det var mitt fel. Jag hade sabbat allt. Det sjuka är att jag IDAG, i vuxen ålder, förstår hur farsan kände sig. Han hade suttit på jobbet hela veckan och på fredagen såg han fram emot att komma hem och ta sig några goa groggar, lyssna på plattor och kolla på Zeb Mcahan. Nu föll allt för honom och fick inte sin kick, sin belöning. Han blev sur och ledsen och gick och la sig. Jag skulle kännt samma sak. Men det var fan inte OK att bete sig så. Jävla gubbe! Och nu är jag likadan. Kan inte må bra utan att fyllna till på fredagkvällen.

Vad ni skrivit och tänker att det är naturligtvis så jag ska tänka, en dag i taget.
Jag har gjort halvhjärtade försök att bryta mitt destruktiva beteende(dricka) men har inte lyckats så bra. Problemet för mig är att jag känner mig så rastlös....tråkigt att inte känna lust inför något. Har en ständig oro i mig,tänker att det ändrar sig om jag orkar hålla ut tillräckligt länge så gamla känslor kommer tillbaka (glädje, sorg, lugn, .....ja, bara att känna lust inför loivet igen.Jag vill inte leva så här som jag gör nu, men kanske är inte min önskan om att ändra på mig så stark....samtidigt som detta är inte hållbart, man kan inte leva i en bubbla hur länge som helst. Virriga tankar och ord ifrå nmig idag, men kan inte åstadkomma bättre. Fortsätter att läsa och vara i kulisserna tills jag kan samla orden till något som kan försås :-)
Tack för att ni delar med er. Det är guld värt.

Skönt med dag 4.
Ser inga risker framför mig den närmaste veckan.
Skönt så långt.

Jag har funderat om mina inlägg är ointressanta på forumet, det kommer inte så mycket feedback senaste tiden på mina kommentarer här i min tråd.
Kanske kommentarer är överflödiga, mina skrifter talar sitt tydliga språk?

Ha det gott i den vackra höstdagen. Nu går jag ut och suger i mig skogens läkande kraft.

LP

Du har stakat ut din väg väldigt bra och är tydlig.
Det är skönt att läsa och jag delar dina insikter och det genuint sunda förnuft du ständigt visar prov på .
Jag skulle tänkt och resonerat likadant som du FIA,
men kanske åkt iväg på resan och eventuellt lyckats sköta mig. Men troligen inte i det sinnes tillstånd jag är i just nu.

Nåväl, jag är inne på en ny resa igen och har dag fyra som sällskap just nu.

Det känns rätt ok att vara LillPer igen.

Sköt om dig.
LP

Precis. Om man tänker Jag ska ALDRIG mer dricka ALKOHOL - vad är det hjärnan snappar upp då ? Jo, orden ALDRIG och ALKOHOL. Så vips så är det de orden som snurrar runt i ens inre hela tiden.

Jag kan inte lova att jag aldrig mer ska dricka alkohol, men jag vet att jag går och lägger mig nykter i kväll, det räcker i mitt eget inre.

Jag vet inte om det var någon som såg Nyhetsmorgon i går söndag ? Ma Oftedal var med som gäst där med anledning av hennes alkoholproblematik, som hon fått behandling för, hon har varit nykter i ett par år nu. Hon sa något bra - att tänka på att man INTE får dricka tar så oerhört mycket energi. Man måste försöka styra bort tankarna på saker man mår bra av att tänka på, eller göra saker man vet att man mår bra av.

Mia Törnblom skriver en hel del bra saker om att ändra tankemönster, ett tips är att läsa något av det hon skrivit.

En ny vecka - nya utmaningar !

Kram

Hulda

Själv är jag nykter sedan i torsdags. 4 dagar alltså. Känns som en lång tid. Hjärnan säger hela tiden till mig att jag borde handla lite öl snart igen. Det är en kamp med tankarna. Att acceptera sin avhållsamhet och inse att det är bättre i långa loppet.

Tillsammans ska vi hjälpas åt! Vi klarar detta!

Låter skönt med solen i Stockholm. Ha en riktigt härlig promenad ute i det fina höstvädret!

Jo, jag hoppas också på att fixa denna månad utan några återsteg.

Kram
Tanten

Hej på er! Jag är helt med på det där; En-dag-i-taget-tänket. "Aldrig-mer" känns så tröstlöst. Inte bara när det gäller alkohol, utan själva meningen. Tänk er; Jag ska aldrig mer... valfri tanke. Vad vill i alla fall jag då? Jag vill göra det direkt. Jag ska aldrig mer få ta en dusch! Fan, heller. Loggar ut direkt och nu ska jag duscha för att aldrig mer få gå en promenad i ett soligt Stockholm.

FräschaFia (för visst är det så konstnären, även fåfänga kan vara en bra motivering)

Alla kommentarer och svar hjälper!

Jag har behov av att vara för mig själv även om jag är en social person. Jag älskar att umgås med folk. Middagar, resor, kalas! Jag kan tycka att det är superskönt att vara hemma ensam men jag vill inte leva ensam. Jag vill inte leva utan min tjej. Jag vill ha henne. Ändå har jag en skev bild av hur jag vill att det perfekta förhållandet och den perfekta partnern ska vara och se ut. Det jag inte känner till så väl verkar så bra och så lockande och det jag känner till är inte gott nog. Jag känner dock inte alltid så här. Jag har perioder då jag känner mig nöjd och glad. Det går upp och ner. Tyvärr tar de dåliga dagarna för stor plats. Det är just så att jag förstorar det negativa och inte alltid ser det positiva.

Jag hoppas att min avhållsamhet från kemiska substanser (alkohol, nikotin) ska hjälpa mig att bli känsligare för vardagskickarna.

Hej Tanten! Jag tyckte mycket om ordet återsteg som du skrev om hos Palle. Och jag önskar att du ska slippa dessa steg under din vita månad. Tufft beslut där! Jag själv skulle aldrig våga satsa så långt, men jag blir imponerad av dig (och alla andra) som kan ta ett sådant beslut. Önskar dig en riktigt fin dag där du med små myrsteg tar dig fram vid havet. Även jag ska ut och spreta med antennerna och försöka ta ut rätt riktning idag för vi har nämligen sol idag (i Stockholm)! Sol i November. Vardagslyx!

Kram Fia

Håller med dig om att det blir för tungt att tänka att man aldrig
mer får dricka. Jag tänker som du en dag i taget, denna dagen är
bara min och därför ska jag göra något bra av den.
Små delmål har jag stakat ut. Jag mår bra av det. Tänkte på julen
igår och blev lite deppig när jag tänkte på en vit jul, men det gick
över ganska snart.
Tittat mig i spegeln i morse och sa till mig själv, vad som än
händer idag inte det där förstaglaset.
En fördel är att man ser fräsch ut.
Ha en bra dag
konstnären

Hej Steven! Ibland kan det rent av vara skönt med "vardag". När man måste arbeta och inte har samma tid till att fundera över sitt elände. Eller sin serotoninbrist. För visst förstår jag vad du menar. För mig var inte alkohol enbart av ondo. Även jag kände att jag mådde bättre. Stod ut mer. Men tyvärr är det ju alla bieffekterna som följde med drickandet. De var jag inte alls nöjd med. Inte heller att dosen för att nå välbefinnande hela tiden måste ökas. För den hjälper inte längre, medicinen. Och varför behöver jag den?

Det är ett ganska stort steg att sluta behandla symptomen och börja våga rota i det som orsakar det onda/illa. Men jag tror att du kan våga det. Vad har du att förlora?

Sen det där med att leva ihop. Det är tufft ibland. Många människor behöver ensamhet. Under förutsättning att ensamheten är självvald. Jag kan efter ett långt äktenskap känna precis detsamma som du. Less. Trots att mannen varken har dålig hy eller sängflottigt hår så stör jag mig. Han är stor min man. Jag avskyr hur hans steg låter på parketten. Varför måste han ALLTID gå på de skeva ställena? Jag avskyr hur han stänger skåpdörrar. För han stänger dem inte. Han tar sats och smäller igen så hårt han kan. Han har idéer som inte alltid passar mig. Ser på TVprogram som jag avskyr. Ja, jag kan räkna upp massor.

Vid de tillfällena kan man försöka ta en paus. Men i realiteten är det inte alltid så enkelt. Jag har tillfälligt lämnat för att jobba med mig själv. Men alla kan inte det. Men jag vet en vän här som bosatte sig i ett tält i skogen ett tag när hon inte klarade av samvarons alla krav. Nu var hennes sambo en alkis och det var drickandet som störde. Men jag tror du fattar vart jag vill komma. Kanske behöver du egentid?

Precis som du så vet jag inte riktigt vart jag är på väg med mitt skrivande. Kanske får du inte någonting av mitt svar. Men det gör inget. Jag har nämligen märkt att skriva ned sina tankar hjälper lite med sorterandet. Annars blir de bara flyktiga spöken som fladdrar förbi. (MB) Så börja där. Skriv.

Fia

Kanske skulle man kunna kalla det "Bakåtsteg" eller "Återsteg"
När man liksom tar ett steg bakåt och sen mår dåligt, skakar av sig, peppar sig igen och därefter tar ett par steg framåt igen.

Och du Palle, du tog inte ett lika stort steg bakåt som du hade möjlighet till. Starkt gjort att hälla ut resten i vasken.

Ha en Fin måndag!
Kram
Tanten

God morgon Mia
Vad strongt av dig att sitta på restaurang och strunta i drickandet.
Förstår din stolthet när du körde bilen hem. Att vakna och veta att
man inget har druckigt det är värt allt guld i världen.
Själv är det nio veckor för mig i morgon utan en droppe. Visst är
jag stolt och klappar mig lite på axeln.
Idag ingen alkohol vad som än händer.
Kram
Konstnären

Du kommer att klara julen!
Fundera inte på den nu.
Nu är det idag som gäller.
Var dag har nog med sitt.
En dag i taget.....

Ha en fortsatt fin måndag!
Kram
Tanten

Hej Palle! Ville bara slinka in här och påminna dig om att du inte är ensam. Hoppas gårdagen gick bra för dig. Visst lär man sig lite av de flesta återfall man tagit. Får bekräftat om-och-om igen att det inte fungerar för just mig att dricka. Jag avskyr ordet återFALL. Fall är något man oftast råkar ut för. Så det är inga återfall som jag har tagit. Snarare mer-eller-mindre medvetna återSKUTT! Kanske inte skutt heller är ett bra ord. Där här vi något att fundera på. Vad ska vi kalla åter..... för?

Ooops blev visst lite FilosofiFia så här på morgonkanten. Kram kompis!

Fia

God morgon alla forumvänner.
Idag är det en svart morgon, sitter och tittar ut på
alla träd som tappat löven. Nu när jag är nykter ser
jag dom små sakerna i naturen, innan såg jag ingenting.
Har lite ångest för julen då den alltid har inneburit
alkohol, snaps glögg vin öl. Jag bara måste klara den.
Ska ta en antabus dagen innan julafton.
Önskar er alla en bra måndag

Hänger med på ditt resonemang m-m.
Dit vill jag också komma när det gäller alkoholen.

Fast när det gäller rökningen, vågar jag inte ta ett enda bloss. Livrädd för att bli en nikotinslav igen.

Nu fortsätter jag att ta mig igenom min vita månad. Vilket jag upplyst mina vänner om. Något de tyckte verkade helt onödigt, men jag ska stå på mig.

Önskar er alla där ute en riktigt fin måndag!
Kram
Tanten

Helgen är över och det var ingen rolig helg alls. Satan så nedstämd jag har varit. Ja, jag ska ta tag i mina tvångstankar. Jag har en stark känsla av att allt hänger samman trots allt. Även om jag inte konsumerar alkohol varje dag och mina fyllor inte utmynnar i medvetslöshet, våld och inkontinens så är jag beroende av kemiska substanser. Jag började snusa i 16-årsåldern och upplevde det som mycket positivt. Det var mitt sätt att hjälpa upp serotoninet i hjärnan. För er som inte vet vad serotonin är så kan jag enkelt förklara att det är ett ämne som produceras i hjärnan och som får oss att känna välbefinnande. Det får oss att känna att vi befinner oss i en bra miljö med gynsamma förutsättningar. När jag dricker några öl så mår jag kanon. Då är allt perfekt. Jag trivs med livet och ser ljust på framtiden. När jag flyttade ihop med sambon i huset, skaffade lån ihop och allt det där. "BLEV SNÄRJD" så kände jag oro inför detta. Min tillvaro vändes uppochner. Det blev stökigt omkring mig. Flyttlådor, renovering, oreda. Jag är van att ha det städat och organiserat. Ha koll på läget. Jag köpte lite snus fastän jag hade lagt sen ett år tillbaka. Det hjälpte mig att må bra och minska oron. Alkoholen har samma effekt. Men om man bor ihop med nån kan man ju inte välja att dricka när man vill och hur man vill. Jag TROR att det är allt sånt här som gjort mig fucked up i huvet. Ursäkta rörigt språk! Jag bara skriver alltefter som jag kommer på saker.

Nåja. Inget drícka i helgen. Har varit sugen och nedstämd om vart annat. Ångrar dock inte att jag varit nykter. Ser fram emot att kämpa på. Fest på jobbet på fredag. Jag hoppas, VILL vara nykter då. Jag vill att min hjärna ska börja producera serotonin på egen hand.

Välkommen hit!
Grattis till dina 4 dagar. Inte är det töntigt. Någonstans måste man börja.
En dag i taget.....

Önskar Dig en riktigt fin måndag!
Tanten

Måndag morgon, en ny vecka!
Hoppas du har haft en fin helg och att måndagen fortsätter i samma spår.
Kramar
Tanten