Senaste kommentarerna i forumet

Sov gott!
/A

Förstår känslan, och minns den också, väldigt väl. Känslan när allt inte är på topp och man tror att bara man tar sig en "jäkel" så blir tillvaron med ens ganska behaglig och lätthanterlig. Men så funkar det ju inte. I verkligheten så blir istället det där som inte var på topp med ens riktigt jävligt, och det kan man tacka ångesten för. Alkoholen löser absolut ingenting. Tänk dig istället att när du vaknar i morgon utan att ha "trillat dit", så kan du i alla fall känna dig stolt över dig själv ! Och DET är en stoor vinst !

Nä, nu kryper jag till kojs, nykter och sömnig.

Sov gott !

Kram

Hulda

Men Anli, vännen. Ditt rop på hjälp beskriver så väl vad DU vill.
Du vill inte ta det där glaset, och därför skall du inte göra det heller.
För du vill inte, och jag och många med mig VET att du klarar att hålla djävulen på avstånd.
Som en utväg kan du väl gå och längs dig, knip ihop ögonen och tänk NEJ!
Jag vet att du fixar det.
Vi hörs imorgon!
Tumme på det.......
/A

Att du skriver! Förstår din känsla, men, vad det än är som gör dig orolig, så kommer inte alkoholen att göra så att det försvinner. Den kommer bara att ge dig ytterligare ångest.

Gå ut, håll dig i sällskap med barnen, mannen eller vem som, som inte kommer att hälla upp.

Du klarar det.

/m

Nu brottas jag med mig själv!

I dag hände något med en i familjen som gjort mig orolig, inget jätteallvarligt hoppas jag, och troligen löser det sig men känner att nerverna sitter utanpå just nu. Har inte varit så här nära att hälla upp en stor whisky (eller vad som helst) på många dagar!

Helgen gick strålande, kände mig så nöjd och stolt att jag nästan hade lust att berätta för någon så de kunde klappa mig på ryggen och säga "åh, bra jobbat" :).
Men nu...vill bara hälla i mig ngt stark och känna mig lugnad för en stund, dämpa ångesten för ett par timmar. Har varit på väg flera ggr men hejdat mig i sista sekund. Jag kan inte ha det så här, måste klara motgångar utan bedövning!! I vintras, när jag förlorade en närstående och kände sorg och ångest riktigt på djupet, vågade jag inte dricka alls direkt efter att det hänt. Var så rädd att känna starkare än vad jag gjorde, det skulle få mig att gå sönder. Men nu, när det är problem på en mer "ibland är livet inte på topp" natur så känner jag definitivt för att bedöva mig! Men ska inte! Ska ta mig igenom det ändå, jag hjälper ingen genom att dricka! Definitivt inte den det berör och inte mig själv heller (annat än för stunden).
Ska...inte....öppna...barskåpet!!!

För uppmuntran!

Känner mig stärkt, och precis som du skriver, Hulda är det något som är skönt att kunna ta fram när det kniper...

Surfina: tråkigt för dig med barnen och att du "föll" i lördags. Tycker ändå att det var bra att du köpte en begränsad mängd - försök fokusera på det och tänk på de dagar du varit nykter. Svårt, såklart... Hoppas det går bättre den här veckan och att du får hjälp med samtal, för det här med barnen och den relationen måste vara jättesvårt att hantera och kräver mycket styrka och fokus!

Nu har jag fått hem ett bokpaket, - inte den vanliga typen med lite trevliga pocket, utan nu kör vi alkoholtema.... Allen Carr - äntligen full kontroll, lär dig behärska ditt alkoholintag, och Cecilia Svensson - Det är hur enkelt som helst, det är bara att ändra hela sitt liv.

Ha en bra måndagskväll, och blås inte bort!

/m

Tror (eftersom det ju inte finns några facit...) att det är klokt att fokusera på de dagar som lyckas istället för de som misslyckas. Hörde en intervju med Pia Sundhage där hon berättade att hon aldrig visar spelarna misstagen de gör utan bara det som blir bra. Tror att det kanske är en bra väg. Istället för att straffa sig med att tänka att nu gick det åt skogen, så fundera på varför det gått bra andra dagar.

Tror inte heller att det går att ändra precis allt, dvs umgänge och alla sociala vanor. Jag har ett jobb där vi träffas då och då, ganska regelbundet på after work. Det skulle inte fungera för mig att alltid stanna hemma, det är ju trevliga personer och verkligen inga fylleslag, det är inte ens så att alla dricker alkohol. Det är nog så att jag tillhör en av dem som fyller på mitt glas oftast även om inte jag heller dricker mig berusad. Däremot vet jag inte riktigt hur bra jag kommer att klara att stå emot när det väl dyker upp. Men med lördagen i minnet så tänker jag att klarade jag det, så klarar jag kanske nästa situation också. Det jag tror att jag vill komma fram till är väl att det är viktigt att hitta någon strategi för att motstå när frestelsen blir riktigt svår. Här finns ju alltid möjlighet att ta bilen (funkar inte för dig förstår jag). Kanske berätta delar, har jag gjort för någon, att jag bestämt mig för att avstå ett tag eftersom jag har så svårt att sova när jag druckit, och att det kommer efter bara något glas. Eftersom det är så sant, så känns det bra för mig.

Jag är imponerad av att du kan ta tag i det, jag har jättesvårt när jag är utomlands och semesterkänslan kommer. Vet inte hur jag ska klara det kommande semestrar, men som någon skrev, onödigt att oroa sig för morgondagen, var dag har nog av sin egen plåga... :/

Har förresten fått mitt bokpaket idag, med Allen Carr, och Cecilia Svensson; "Det är hur enkelt som helst, det är bara att förändra hela sitt liv!" Ska ägna kvällen åt dem...

Långt inlägg i din tråd.... Ha en bra kväll, du har förmodligen bättre väder än här, där det är grått, regnar och storm på väg.

/m

Dina barn kommer att återfå tilliten för dig, men det måste få ta den tid det tar, men tilliten kommer tillbaka!
De känner att du älskar dem, att du är beredd och satsa allt för att det ska bli så.

Jag tycker du är jätteduktig som orkar kämpa emot alkoholmonstret.
Förstår det svåra i att låta bli vinet när ditt liv känns så otroligt mörkt, men samtidigt är nykterheten din enda väg för att få tillbaka dina barns förtroende.

Vi fortsätter att kämpa på tillsammans. När vi lägger oss ikväll så har vi varit nyktra i 5 dagar av 6. Det låter bättre än stå på dag 2 igen.

En dag i taget.....

Kramar

Oj och fy fan vad jag känner igen mig i det ni skriver. Jag är ny här, 34 år och ska snart skriva min egna berättelse.

Jo jag kan absolut se paralellen till det där med att lära sig cykla, både när det gäller att ta nya tag och som du skriver Fia... hopplösheten man kan känna inför om det verkligen ska gå.

Jag har länge kämpat emot alkoholdemonen men nu hände det som inte fick hända. Mina barn vill inte träffa mig. DET i sig är den största krisen för mig. Mina barn är mitt allt men jag fick upp ögonen för sent. Skadan är redan skedd. Min son sa till mig att -"mamma du har förbrukat mitt förtroende". Sånt känns! Vill ändå tro att min lilla kloka 13-åring ska finna tillit till sin mamma igen, även om det kommer att ta tid.
Att kämpa mot alkoholen samtidigt som jag kämpar för att få tillbaka mina barn är sjukt tufft samtidigt som jag egentligen inte kan ha en bättre sporre. Men när veckorna går och barnen inte dyker upp som jag hoppats så kommer mörkret som dränker hela själen och då är det så svårt att motstå vinet som ger ett lugn som gör att jag slipper tänka på saknaden en stund.

Jag ska kämpa på och jag hoppas att vi fortsätter att kämpa tillsammans.

Kramar

Som kämpar på och har kommit en lång bit på vägen.
Instämmer med mulletant:
Du gör ett fantastiskt jobb och är värd all respekt!

Ha en fortsatt trevlig "helg" nu när du är ledig!

Kram
Tanten

På vägen mot ett hälsosammare liv.
MB paralell med cykling var väldigt talande. Precis så är det, bara borsta av sig och resa sig upp igen varje gång man cyklar omkull. Dessutom försöka ta lärdom av varför man föll!

Första tiden här så drack jag mer, kanske under första halvåret. Därefter blev det bättre, dock fortfarande för mycket.

Ja, visst lyckas man alltid hitta likasinnade.
Det är många svenska och norska pensionärer som övervintrar här. År efter år. De börjar komma i oktober och stannar fram till april. Några sitter på uteserveringarna flera timmar om dagen. Dricker alkohol dagligen.
Jag måste försöka hålla mig därifrån så mycket som möjligt.
Försöka umgås mer med dom som inte dricker.

Dessutom se till att inte ha någon alkohol hemma.

Jag är stolt både över gårdagen och idag.

Önskar dig en fortsatt fin dag!
Kram från Tanten

OK, skitmåndag med andra ord... Försök att göra nåt för att få utlopp för det negativa (utom att dricka, förstås... ;) ) Lyssna på bra musik, gå och träna, titta på bra film. En annan grej som funkar på mej är att baka, vet inte om du gillar det... Jag blir lugn av att baka... Kort och gott något som får dig på andra tankar...

Kram

Hulda

Tack hulda.
Idag är det jobbigt!
Regn och Skitväder. Två negativa besked och en irriterad man.
Jag vill bara sova!!! Men jag SKA inte dricka!

Hej Tanten. Hej Surfina- som jag väljer att vända mig till i Tantens tråd. Vet ju att ni läser hos varandra. MB skrev så klokt om parallellen cyckling hos barn och nykterhet hos alkoholister så jag har nog inte mycket att tillägga där. Mer än att vi som nya cycklister/nyktra måste få pröva alla fel själva. Och det är olika fel; Släppa styret/nu skiter jag i allt. Titta bort/detta kan inte vara jag. Sluta trampa/men jag har ju försökt. Fällorna är många. Men tid, endast tid, lär en människa att undvika fällor. Det är vad jag tror och jag kan ha helt fel. Men jag tror inte det. Om jag vore en lättsammare person så skulle jag säga att; upp på cykeln igen. På med stödhjulen. Men jag är ingen lättsam person. Vad vet jag, ni kanske cyklar mot ett stup och då är ju falla på stigen dit att föredra. Men jag tror på er! Och att ha en vän att hålla i handen är verkligen inte att underskattas.

Jag förstår vad du menar Tanten om att din alkoholism inte har eskalerat med tanke på att du bor nära nattöppna spritbutiker. Finns det en vilja så finns det en väg, även i Sverige. Man får bara "planera" lite bättre. Eller? Här i mitt Stockholm finns vodka-bilen, service dygnet runt. Min man har de senaste åren pratat mycket om att vi ska bosätta oss söderut eftersom han har ett sådant jobb så det skulle fungera. Jag bara säger nej. Inte för att jag inte älskar sol, men jag känner mig själv. JAG skulle antagligen tillbringa dagarna på en uteservering tillsmmanas med likasinnade. För visst lyckas man alltid "hitta" de likasinnade?

Du ska vara stolt över gårdagen. Även idag hoppas jag.

Kram Fia

Hej Tusculanum! Till att börja med så kan du känna fel. Inte är du en bedragare, kverulant eller hypokondriker för att din sjukdomsbild kanske inte har fått lika stora socialt relaterade problem som andras. Redan för länge, länge sedan konstaterades det att man kan inte jämföra smärta. Den är alltid individuell. Så om om du mår dåligt av ditt drickande så hör du hemma här lika mycket som den som mist allt när det gäller ekonomi och relationer. Jag tror att du kan ha en massa att tillföra här. Du är ju klart empatisk, tänker på var du väljer att lägga dina inlägg. Så jag skulle uppskatta om du fortsatte att skrev. Vi behöver allas resor och som du själv konstaterade så har vi en klar kvinnlig övervikt här på forum just nu. (Det var annat än när jag började) Så även en manlig röst kan behövas. I sjukdomen är vi lika, men kanske vi försöker bota/attackera den på olika sätt? Men säkert är - som du redan har läst dig till - att man lär sig av varje resa.

Grattis till fyra dagar. Men du är inte dum så du vet att det är nu den där kaxigheten felaktigt kan börja spöka igen. "Det här klarar jag galant". Inte menat som en profetia från en ödesgudinna utan bara som en varning från en medkämpe. Fyra dygn är bra!

Ditt tänk är också starkt just nu. Att du börjar fundera på hur du kan strukturera om din arbetssituation. Gymkort. Kortet är ett mycket vanligt alkoholistbeteende, sorry, men jag är ärlig. Men bara för det är vanligt betyder det inte att det är dåligt. Jag själv försöker powerwalka ett par timmar varje dag, också typiskt skrev någon annan här. Så vi lär av varandra och jag hoppas jag får fortsätta att följa din resa.

Fia

Ja, det är jobbigt att hela tiden ha alkoholen runt omkring sig! Dessutom är de alkoholfria alternativen ofta dyrare.
Igår åt jag t.ex. lunch ute och beställde in kolsyrat vatten. Denna lilla 25 cl. flaskan kostade lika mycket som ett glas vin. (öl eller en coctail hade blivit billigare.)
Fast egentligen har det nog ingen större betydelse. Jag led av samma alkoproblem i Sverige.

I mitten på november är turistsäsongen över och då stänger många butiker och andra begränsar sina öppettider! Vilket underlättar.

Det var inte enbart tur att du nöjde dig med en mindre förpackning. Det var också klokt mitt i allt elände och förtvivlan! Mycket bra gjort!

Nästa gång suget kommer så ska jag plocka fram detta skitmående i minnet.
Allt vi gör har ett pris.
Den där fyllan i lördags var definitivt inte värd sitt pris.
Priset blev alldeles för högt!

Nu har vi skakat av oss lördagen och tar nya steg på vår väg mot nykterhet, ett bättre mående!

En dag i taget.....

Kram

Härligt att höra att du klarade helgen och en eloge till maken och att du verkligen lyssnade på honom i fredags.

Själv så dricker jag ju i "min ensamhet" och tyvärr är det ingen som säger till mig att låta bli. Nu föll jag tillbaka i lördags då det blev dysta besked som jag inte visste hur jag skulle hantera. Det var med kort betänketid som jag vände bilen och åkte raka vägen till byn intill för ett vin-inköp. Impulsivt och ogenomtänkt samtidigt som tankarna snurrade i 190. Hade klockan varit 15 minuter senare så hade bolaget varit stängt och min "chans" förbi. Det är små saker ibland som avgör, i alla fall i de stunder då man själv inte har styrkan.

Kram på dig och så härligt att höra att du klarat din helg så som du gjort. Starkt jobbat!

Ja nu är det bara att räta på ryggen och ta nya tag.
Måndag och ny vecka!

Kram

Skönt att du fått sova så gott och vakna och må väl.

Jag önskar att jag hade känt som du i går, att jag hade vaknat och mått dåligt av att jag drack i lördags men jag hade (tyvärr) inte ens lite huvudvärk. Drack ju mina 1,5 l. vitt vin under ca.6-7 timmar och jag kände mig aldrig riktigt onykter. Har ju kommit på att rött vin ska jag inte dricka för då mår jag tusen ggr sämre dagen efter. Hade jag haft mer vin hemma så hade jag garanterat fortsatt att dricka igår så det var ju en jäkla "tur" att jag inte valde en 3-liters i lördags.

Jag tänker att här hemma så blir det alltid lite mer dricka när det är sommar och sol och man vill "njuta"?? lite extra. Är imponerad av dig som har allt omkring dig hela dagarna och butikernas utbud som du inte kommer undan när du egentligen bara ska in och handla lite annat, dessutom med så obegränsade öppettider. Här är det ju annorlunda, man måste uppsöka den där speciella butiken (som inte ens finns på många mindre orter så man måste planera sina resor väl) och det är öppet fram till kl.18.00...sen är möjligheten förbi. Att du klarar det så bra som du gör i den miljön som du befinner dig i tycker i alla fall jag är duktigt av dig.

Skönt ändå (mitt i eländet) att du fick en liten näsbränna och kände att det inte var värt det. Tror precis som tidigare skriver att det är en viktig sak som du kan ta fram när suget kommer nästa gång.

Kram

Skönt att du trots allt kände dig ganska bra igår.
Hoppas du sovit gott inatt. Och...
Att du mår ännu bättre idag!

Nu kör vi vidare. Och.....
Ökar på antalet nyktra dagar!

Önskar dig en riktigt Fin dag!
Kram
Tanten

Nykter igår!
Sov riktigt gott inatt, inget spring till köket för nattamat!
Vaknade, nöjd med mig själv.
Vill vakna imorgon med och vara nöjd med mig själv.
Därför ska jag inte dricka idag heller!

Kram till alla kämpar!
Tanten

Så har fyra nyktra dagar förflutit utan att göra så mycket väsen av sig. Det känns så bedrägligt enkelt att jag bara väntar på när det stora suget skall infinna sig. Lite sug har jag väl känt men inte mer än att det har gått att bota med en kopp kaffe.

Kan det månne bero på att jag är väldigt fokuserad med en plan och strategi i botten. Gymkortet är inköpt likaså träningskläder. Startat upp ett projekt och det skall bli ännu ett. Ändrat på lite vardagsrutiner och i morgon är det jobbets rutiner som skall få sig en översyn. Jag har också i dag varit på min första löparrunda på minst 10 år. Kändes alldeles förträffligt.

Jag har också ägnat mig lite åt att läsa runt här på forumet och jag måste säga att jag nog inte riktigt har förstått vad alkohol kan göra med människor. Om berättelserna på detta forum är riktiga beskrivningar av livssituationer känner jag stor ödmjukhet för er som har blivit nyktra, för er som kämpar och för er som försöker dagligen.

I detta sammanhang känns mitt eget alkoholberoende som en bagatell i jämförelse. Jag känner mig som en bedragare, kverulant och hypokondriker. Kan ni fixa det så vore det skam om jag inte kunde det.Ibland lever man i en sådan skyddad värld att man inte riktigt har koll på sina medmänniskors vardag. Det här forumet är inte bara en hjälp för mig utan ger också en insikt.

Jag har inte så mycket erfarenhet av en nykterhetsprocess så jag kan bara ur medmänsklig synpunkt heja på er som kämpar med den här skiten. De flesta människor har inga problem att förlåta andra i deras misslyckanden. Då skall det väl inte vara så svårt att förlåta våra egna tillkortakommanden även om jag själv då och då har svårt för det.

Bra där ! Du är SÅ duktig ! Och i morgon är en ny dag, förhoppningsvis mår du bättre då. Du har tagit dig igenom denna dag med dåligt mående. Sov nu gott !

Kram

Hulda

Så skönt att vara nykter och klarare i huvudet. Men tar farväl av en kär familjemedlem sen tio år tillbaka. Mår Skitdåligt.

Men jag ska inte dricka. Tog antabus i morse. Nu får det vara nog
Natti Martti@