skrev NyMan i trappa ner eller bryta efter 5 veckors fylla...
På det igen. Det gäller, som sagt, att hålla ut de första dygnen. Sen tar helt andra tankar plats i huvudet och befrielsen hjälper dig att hitta rätt motivation att ta dig vidare. Timme för timme. Dag för dag. Försök att se det som att detta är ditt livs viktigaste kamp, för det kan det ju mycket väl vara.
Vi finns härinne för dig och den absoluta merparten av oss har befunnit oss i den situation du nu är i, en eller flera gånger. Vi vet hur det är; man vinner inte matchen utan att ta beslutet:
"Nu är det färdigdrucket! Idag ska jag inte dricka, vad som än händer."
Kom igen nu! Jag tror stenhårt på dig!/NM
skrev konstnären i trappa ner eller bryta efter 5 veckors fylla...
Du gör i alla fall inte mig besviken. Som jag skrev så handlade om ett 10 tal
återfall för mig under 2 år. Till slut var jag tvungen att lägga mig på rygg
och ge upp inför alkoholen. Den hade mig ett järngrepp. Den gjorde mig så illa
men ändå drogs jag till den. Slutet kom ju i september och jag vill aldrig
uppleva det igen. För mig finns inget lagom.
Du är på G tror jag, det låter så. Det är första dygnen som är hemska, det ska
jag inte sticka under stol med. Men jag hade nog det lite lättare som sjukhus-
hjälp. Fick ju stesolid i fyra dygn och den tog ju bort ångesten.
Kul att din knäck och revben var uppskattat.
Kom igen nu du klarar det
Kram
Konstnären
skrev Weekend i trappa ner eller bryta efter 5 veckors fylla...
Att komma överens med sitt alkoholalterego är ingen lätt match.
Du sviker ingen på forumet. Det är din fight.
Ibland är det någon som ryter till men det beror på att man känner igen sig i inläggen. Ibland är det så att meflemnar söker ett Okey här för att ta sig ett järn. Då brukar reaktionen komma.
Kämpa på!
skrev konstnären i Ett år senare...
Djupt imponerad av dig att vara på semester och kunna avstå.
Vi har snackat om en semesterresa men jag känner mig inte redo
för det ännu. Är så rädd att jag skulle ta det där första glaset.
Starkt gjort av dig.
Har varit lite sugen i jul, men genast ställt om tankarna till
det goda liv jag nu har. Är inte alls svårt att ställa om tankarna
nu som det var i början. Grått och trist här hemma plus 9 grader.
Igår hörde jag en fågel sjunga, va faan tänkte jag är det vår.
Ska erkänna att jag är glad att det är en helt vanlig fredag i morgon.
Tycker julen är så ångestladdad. Men det är nog 25 år sedan jag var
vit en jul. Det blev en fin julklapp till mig att vara nykter.
Just nu står mig julmusten upp i halsen. Men det finns ju kranvatten.
Ha en underbar semester
Konstnären
skrev vill.sluta i NU får det faaan vara slut!!!!!!
En vit härlig jul, har hänt att jag druckit lite glögg och nån öl.
Men inga mängder.
Äter medicin och går inte att blanda om jag inte vill dö.
Julen är barnens tid och så skall det vara.
Blev lite före mycket av att involvera sig i forumet för mig.
För vissa är det jättebra och en livlina i många fall.
Men jag behövde släppa och fokusera på annat som är bra för mig.
Men jag har lovat att, nykter titta in på nyårsaftonen och skicka en hälsning.
Jag trivs med mig själv nu, och lunkar vidare och önskar alla gamla lycka till och de nya samma sak.
/A
skrev svina i trappa ner eller bryta efter 5 veckors fylla...
efter som jag är här för att nånstans kunna vara ärlig.. jag klarade inte julen. tillbaks på ruta ett från igår morse. det har gått ok hittills, faktiskt bättre än mitt förra första dygn. men det känns inte kul så klart. julafton blev så svår, jag klarade mig hela dagen och förkvällen men runt 22 när det blev väldigt lulligt runt omkring blev pressen från andra stor att jag skulle ha ett glas här och ett där o s v. det blev inga mängder men ändå tre glas vin.
konstiga är att jag vid första klunken kände sån lättnad. gud vad skönt att det är kört och det braa är att köra på. men det malde hela tiden i bakhuvet att jag misslyckats och när jag vaknade nästa dag var jag så himla ledsen när jag insåg att jag förstört allt.
hade en trevlig jul ändå, min knäck och mina revbenspjäll var uppskattat där jag var och allt var fint men det känns som att jag gör er främlingar besvikna genom att inte ha klarat det. förlåt.. :(
skrev Mammy Blue i Jag vill, jag kan, jag måste
Hoppas du finner dej väl tillrätta här, vi är ett gott gäng här som är i varierande förhållanden med alkoholen. Vi har nog haft oerhört mycket nytta av att kunna läsa alla sparade livshistorier, när jag själv började läsa var det en stor lättnad att inse att jag inte är en så udda fågel som jag trodde.
Gör dej en egen tråd, skriv i den så har du stöd för minnet plus att man tänker på ett annat sätt när man skriver, man måste liksom tänka till.
Välkommen!
/Mammy Blue, en annan 48-årig dam.
skrev Mammy Blue i Trillat dit igen.............
av oss är nog ganska beroende av en gemenskap, AA, Länkarna eller som i mitt fall Alkoholhjälpens eminenta forum. Forumet är precis lagom för en ensamvarg som jag, jag söker kontakt själv när jag känner för det. Jag ska väl dock ha lärt mej nu att jag inte ska hålla mej härifrån...
Att läsa här blir ju en ständig påminnelse om min historia, vill jag vaccinera mej ytterligare kan jag läsa mina trådar för att minnas hur uselt jag mådde.
Kram!/MB
skrev m-m i Ett år senare...
Semesterrapport från the big city. Ligger inne på hotellrummet och snaskar i mig lite chips och dricker öl. Alkoholfri sådan. Är fortfarande vit, men det kräver sin kvinna att hålla ut. Jag var sååå sugen igår, men klarar att tänka hela vägen klart. Om jag gör undantag här och nu kommer det att vara undantag imorgon också och på nyår och nästa semester och... Och det är rätt så trevligt att semestra nykter trots allt. Pigg i kroppen, hinner se mycket, sömnen ok osv. Många fördelar och suget går ju över.
Hoppas ni andra också haft en bra julafton och att resten av julen blir bra.
Merry christmas!
skrev Mammy Blue i NU får det faaan vara slut!!!!!!
Andreas! Hoppas allt är väl med dej och de dina!
Kram!/MB
skrev Tjalle i Trillat dit igen.............
Tack för den varma kramen MB. Så skönt att se att du är inne och kommenterar. Jag har följt din resa och glatt mig åt dina framgångar. Du har ju uppenbarligen hittat tillbaka till ditt nyktra liv efter ett mycket kort återfall. Det är så starkt gjort och jag är glad för din skull.
Denna juldag är som du förstår riktigt trist. Grottar ner mig i en bok, dels för att få tiden och gå, dels för att få bukt med min ångest. Denna mörka årstid gör ju ingen direkt gladare heller. Även om man inte kan kalla mina två senaste månader som ett återfall (utan snarare fortsatt missbruk) vill jag inget hellre än att hitta tillbaks till det alldeles vanliga nyktra livet. Det ger så väldigt mycket mer ro i själen.
Jag ska försöka sluta lura mig själv igen och vara betydligt mer aktiv här på forumet. Det känns som det är här jag hör hemma.
Kram och fortsatt god jul
Tjalle
skrev Mammy Blue i Trillat dit igen.............
Önskar dej bättre fortsättning på julen!
Verkligheten för oss alkisar kommer ifatt oss förr eller senare, den verklighet som innebär "allt eller inget". Jag har själv tagit ett återfall för att snabbt konstatera att jag tämligen pronto (omedelbums alltså) var tillbaka på ruta ett i förhållandet, tänkandet och hanterandet av alkoholen. Snabbt, mycket, i smyg och ångest. Jag är tacksam för den lektionen, det hjälper mej att inse att inget har förändrats, trots elva månader nykter.
Jag försöker se det som såhär: alla människor har en viss mängd alkohol man kan dricka under sitt liv, jag har gjort slut på min tilldelning, så enkelt är det. Hemmagjord filosofi, men för mej funkar det hyfsat.
En stor, varm kram till dej, Tjalle!
/MB
skrev Ärligbesvärlig i Jag, en alkoholist
Hej Abel! Har bara läst ditt första och sista inlägg och ser att det går bra för dig! Jättebra jobbat!
Jag har precis insett att jag är medberoende till min sambo som är alkoholist och försöker nu läsa om andra som har alkoholproblem så att jag kanske möjligtvis kan försöka förstå lite hur han känner.
Jag önskar så att han kunde få vara i samma sits som dig nu! Vi har haft diskussioner om detta i flera år nu men nu måste det bli ett slut här hemma känner jag! Vi har småbarn som jag tror påverkas negativt av hand drickande och så faktiskt jag.
Det jag undrar är lite hur din fru/sambo har varit emot dig om hon hjälpte dig på nåt sätt att förstå eller om du insåg själv? Jag vet inte riktigt hur jag ska göra här hemma eftersom jag provat allt och ingenting hjälper. Han erkänner ibland att han har problem och har gjort länge. Jag trodde faktiskt att han skulle sluta och söka hjälp efter en fordonsolycka som nästan tog hans liv bara för att han var så full. Men icke!
skrev Tjalle i Trillat dit igen.............
Jag har inte varit särskilt aktiv på forumet på sista tiden. Är inne och läser era inlägg men har inte skrivit något själv. Senaste kommentaren i början på november och då hade jag börjat "måttlighetsdricka", som det så vackert heter. Det gick relativt bra under en tid men självklart höll det inte speciellt länge. Den där halva flaskan vinet och någon öl blev alldeles för lite i längden och snart var jag inne i mitt gamla destruktiva beteende igen.
Gårdagen var inte OK. Började lite lätt med ett par öl innan julbordet, höll mig ifrån snapsen men vad hjälpte det när det fanns annat att dricka. Gick så småningom över till vin och lyckades hålla mig vaken till niotiden. Ingen trevlig julafton för mina närmaste som ni kanske förstår. Jag brukar vanligtvis inte ställa till med några större grejor men att ha ett "ägg" till sällskap måste vara fruktansvärt jobbigt.
Då kan vi alltså stryka måttlighetsdrickandet och var jag ska hitta styrkan att gå vidare vet jag inte. F n känner jag att jag inte kan prata med någon. Jag har er här på forumet och om jag inte hade era visdomsord att läsa och begrunda vet jag inte om jag skulle orka så mycket längre.
Idag får det bli julegröt med mjölk och kanel. Varför och åter varför är alkoholen så omöjlig att besegra för vissa av oss.....
Sköt om er
Tjalle
skrev mulletant i NU får det faaan vara slut!!!!!!
till dig A. Hoppas att du tar väl hand om dig och att du mår bra! / mt
skrev vill.sluta i NU får det faaan vara slut!!!!!!
Skickar en julig hälsning och önskar ALLA välgång med sina beslut.
Förstår att det är en svår tid när man helldre kollar i glasen istället för att det är ENBART barnens jul.
Jag tittar in på nyårsaftonen och önskar alla gott nytt år!
/A
skrev FylleFia i Div åsikter eller...?
Hej igen! Och Sorry! Jag tänkte på raderna "Hjärnblödning tar de på allvar, hjärtinfarkt, ja till och med diabetes tar de på allvar. IDIOTER. Utan mig vore dessa saker inte möjliga". Jag tyckte det var lite av ett hän mot de sjukling
ar som inte smakar/smakat. Men alla reagerar vi olika. Gott så.
Fia
skrev konstnären i Jag vill, jag kan, jag måste
Hej och välkommen hit, du har kommit rätt.
Har hjälp mig oerhört att skriva av sig och
läsa alla kloka svar.
Konstnären
skrev Skalbagge i Jag vill, jag kan, jag måste
Mår sådär , är 48 årig dam
skrev konstnären i Jag vill, jag kan, jag måste
Ja här sitter jag i skummet med en kopp kaffe. Har ätit en
skinksmörgås och jag vet inte när den smakade så bra sist.
Min första vita julafton på åratal. Det gick bra höll mig
till julmust. Ett par ggr kom suget under dagen att en immig
liten jäkel och en kall öl hade varit gott.
Direkt hade jag en inre monolog med mig, vill du verkligen ha
tillbaka ditt gamla jag. Svaret är nej. Sedan var det över.
Vi var bara min lilla släkt, men ingen ifrågasatte mig då
jag varit ärlig och berättat att jag är alkoholist.
Har tänkt på det att många människor förstår inte det där med
kemiskt beroende. Det är man ju själv expert på.
Kanske har jag inte halsat direkt ur flaskan men tagit vilket
jäkla plexiglas som hels, behövde inte vara snygga glas det
skulle ju bara ner i magen för att lugna och berusa sig.
Sanningen har varit tuff att ta till sig men ju mer jag öppnar
mig ju friare blir jag.
Väljer mitt sällskap jävligt noga har inget utbyte av dom gamla
vinkompisarna längre. Jag har förändrats totalt, till det bättre
tycker jag själv, sen vad andra tycker ger jag blanka faan i.
Sista gången i september drack jag och spydde om vartannat.
Hoppades för varje klunk att det skulle få stanna i magen.
Helt jävla sjukt.
Är så glad för allas stöd här inne har inga ord för hur mycket
det hjälpt mig.
Regnar här nu men det blir regnkläder och en runda med hunden.
Ett litet tillägg när jag aktiv drinkare vågade jag inte köra bil,
fick panikattacker och kunde bara stanna mitt i vägen.
Nu har jag börjat köra igen efter tio år och det är skitkul.
God fortsättning
Kalkonmiddag i kväll. Vad som än händer ingen alkohol idag för mig.
Undrar hur man skulle reagera om någon nära och kära dog. Måtte
jag inte välja flaskan.
Det här blev surrigt, man ska inte ta ut något i förskott
Konstnären
skrev Adde i Div åsikter eller...?
jag har inte skrivit att jag reagerat på texten ?
Som jag skrev så finns den i olika formuleringar och ska jag tycka något så är det väl att den är brutalt ärlig ? Att det bakom många "normala" sjukdomar finns ett för högt alkoholintag är ju ett känt faktum men oftast kommer inte det upp till ytan utan man behandlar enbart symptomen. Jag själv kunde dra ner på min astmamedicin när jag slutade kröka. Jag har vänner som skippat magsårsmedicinen och det höga blodtrycket är ju ofta en följd av för mycket drickande.
skrev mulletant i Filosofiska rummet
en stilla natt ... Låt reklamen ta sin lilla stund och lyssna sen till Helen Sjöholm, Rigmor Gustafsson och Anna Stadling http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=2246148
En stilla natt önskar jag dig som hittat hit / mt
skrev FylleFia i Div åsikter eller...?
Hej Adde och God fortsättning på helgen!
Förstår om du reagerar på FB-texten. Det är skrämmande hur dumma människor det finns. Givetvis kan man drabbas av både diabetes och hjärt/hjärnsjukdomar utan att någon sin ha nyttjat en droppe alkohol!
Fia
skrev Adde i Div åsikter eller...?
som glider runt på FB med lite olika formuleringar men budskapet kan inte missförstås :
Hej! Jag undrar om du har glömt mig, jag är din sjukdom..
Jag HATAR möten..
Jag HATAR högre makter..
Jag HATAR alla som har ett program.
Jag HATAR alla som har en sponsor som påminner dig om att jag finns och hur jag arbetar.
Till alla som kommer i kontakt med mig: Jag önskar er lidande och död.
Låt mig få presentera mig. Jag är sjukdomen beroende!
Jag är listig, falsk och stark, sådan är JAG.
Jag har dödat millioner människor och jag är ännu inte nöjd.
Jag älskar att överraska dig.
Jag älskar att låtsas som om jag vore din vän och din älskade.
Jag har tröstat dig eller hur?
Fanns inte jag där när du var ensam? Då du bara önskade att dö, var det inte mig du ropade på då?
Jag var hos dig.
Jag älskar att göra dig illa.
Jag älskar att få dig att gråta eller ännu hellre älskar jag att få dig så avstängd att du varken kan känna smärta eller gråta.
När du inte känner något överhuvudtaget, då känner jag mig riktigt nöjd och allt jag ber dig om är långt lidande.
Jag har alltid funnits där för dig.
När det gick bra för dig i ditt liv bjöd du in mig. Du sa att du inte förtjänade allt det goda och jag var den enda som höll med dig.
Tillsammans klarade vi av att förstöra allt som var bra i ditt liv
Folk tar mig inte på allvar.
Hjärnblödning tar de på allvar, hjärtinfarkt, ja till och med diabetes tar de på allvar.
IDIOTER! Utan mig vore dessa saker inte möjliga.
Jag är en sjukdom som alla hatar, men ändå kommer jag inte oombedd. Du väljer att ha mig.
Det är så många som har valt mig framför verklighet och frid.
Mer än du hatar mig, så hatar jag alla som har ett tolvstegsprogram. Ditt program, dina möten, din högre makt.
Allt detta sviker mig och jag kan inte arbeta på det sättet som jag är van vid. Nu måste jag hålla mig i ro här.
Du ser mig inte, men jag växer mig större än någonsin.
När du bara existerar, då lever jag.
När du lever då bara existerar jag.
Men jag är här.....
Du kan lita på mig, jag väntar på dig.
Tills vi möts igen önskar jag dig lidande och död.
forumet..!
Här finns åtskilliga som gör/har gjort din resa.
Men till syvende och sist är det du som måste vilja!
Ingen slutar kröka för att man surfar på internet.
Forumet är till stor hjälp. Känns jäkligt skönt att skriva av sig.
Sedan när du varit "fri" ett tag är det bra att läsa sina egna tankar. Man glömmer fort hur det kändes.
Kämpa på ! De första dagarna är jävligast. Det känns såååååå meningslöst när man inte får kröka. Tro det eller ej, det kommer en tid när tankarna kring alkohol inte står i första rummet!