Senaste kommentarerna i forumet

Mina värden är bättre, inatt börjar vi (jag) på jobbet. Dessa tre veckor har förflutit utan problem.
Gläds åt de nya lika mycket som gamla profiler som hänger kvar.
M-m gör en fantastisk resa, kanbara heja på. Tiden i spåret och på gymmet kommer göra underverk till beach 2014.

Skriver inte så mycket men läser alles!

/A

Läser dina texter och kommer på mig själv med att sitta och nicka och fyllas av vilja och energi. Tack för att du sätter ord på mina tankar, det hjälper mig mer än du anar!

Läser och får energi och vilja av dina texter MM. 60+ timmar sedan mitt sista vinglas nu och tröttheten sliter i min kropp. Men dina texter gör mig motiverad och stark. Tack för det, kämpa!

67 timmar sedan sista vinglaset. Är stolt över mig själv, samtidigt inväntar jag det där riktigt stora suget, som jag vet kommer någon gång. Tröttheten som jag läst om här på forumet har infunnit sig, tar emot den med glädje, för det betyder att jag är på rätt väg mot ett nyktert liv.

Det som gör att jag känner ett hopp och en tro om att jag ska klara detta, är att jag har samma känslor och vilja nu som när jag slutade snusa efter 15 års storsnusande. Precis som då känner jag att jag verkligen vill detta i hela min kropp och i min själ. Det gör att jag känner mig stark och säker. Hoppas hoppas att det inte är ett bedrägligt lugn.

Oj vad det hjälper att skriva av sig, nu ska jag äta lite salta mandlar och hemkokt saft. Mina nya laster..

Du ångrar ALDRIG en nykter dag/kväll!!!

Fortsätt i tänkt bana, den funkar.
/A

Tror att det är bra att vara fokuserad och ha en plan. Tror också att det är bra att ha någon form av belöningssystem, antingen i form av motion eller annat. Jag springer en del och känner mig nöjd varje gång det känns lite lättare, och att jag nu kan springa vilken tid på dygnet som helst, tidigare var ju både morgon/fm och kväll uteslutet. Har nu också investerat i ett träningskort och det ska bli riktigt kul. För min egen del så har jag också varit ute och shoppat något i klädväg, eller en ny bok, eller något annat (onödigt) som ersättning för det vin jag annars skulle köpt. Känns bra!

/m

kramperna minskat tycker jag att du ska ringa sjukvårdsupplysningen, Ataraxen kanske hjälper, men det kanske inte är det bästa att ta just nu? Tycker du ska prata med någon kunnig.
Lycka till!
/m

Har nu varit nykter i tre veckor, och det känns så skönt. Känns faktiskt hur bra som helst. Är inte ens särskilt trött som många skriver om, utan känner mig utvilad (för det mesta). Sover som ett spädbarn om nätterna och det har jag inte gjort på så länge. Enda dagen/kvällen i veckan som känns jobbig är fredagskvällen, men nu har jag en plan för fredag - ska gå iväg och träna på kvällen (har ju såklart varit otänkbart tidigare)men känner att jag måste bryta vanan, att laga god mat och duka lite fint och hela konkarongen. Jag kan äta något gott när jag kommer hem, men då får maken laga maten istället. Upplever inte alls samma sug på lördagsem/kväll, utan det är fredagen som är det kritiska momentet.

Har köpt träningskort idag, och ska träna första passet ikväll. Har även betalat in till viktklubb.se, inte så mycket för att gå ner en massa kilon, utan mer för att hålla koll på att jag inte går upp/ersätter alkoholen med mackor/kakor/godis på kvällarna. Det är ingen mening att byta en ovana mot en annan :/ och det känns som att jag skulle kunna hamna därhän om jag inte gör något åt det från början.Förra hösten när jag försökte lägga ner vindrickandet ersatte jag det med mat och gick upp 7 kg på bara några veckor (+ att jag ändå fortsatte med vinet...), vilket gav dubbel ångest. Fick jobba med extrakilona hela våren och det tänker jag inte göra nu. Att börja träna igen ska bli jättekul, har sprungit en del under våren/sommaren/hösten, men det är lite segt att ge sig ut i novemberregnet. Är också en skön tanke att det går att träna vilken dag som helst. Behöver inte kalkylera med alkoholintaget kvällen innan.

Hela situationen känns annorlunda nu mot förra året. Då kändes det förfärligt att inte dricka, det kändes verkligen som en uppoffring. Så känner jag det inte nu. Visst kommer det tillfällen när jag känner sug, men det går fort över och jag känner mig så övertygad om fördelen med att låta bli drickandet. Vill gärna fånga känslan och få ner det på pränt, för att ta fram den dagen det känns tuffare.

/m

Kramperna har blivit bättre.
Jag skakar inte lika mycket, men dom finns fortfarande där.
Svettningarna kommer inte lika ofta heller.
Dom här brännande känslorna i vissa kroppsdelar är fortfarande kvar,
Lite stickningar, och ofrivilliga kroppsrörelser med, men inte lika intensiva.
Kan skriva mitt namn på papper nu, i lördags gick pennan bara
Runt runt.
Har börjat äta igen. :)
Jag har en ask med attarax. Och jag upplevde att det blev lite bättre med dom.

Ni vet ju hur man är...
Man skäms ju över sitt drickande...
Vill ju inte gå till doktorn och säga att jag är alkolist!

Har någon haft DT? Och klarat det på egen hand?

Tack så otroligt för ert fina stöd.

Om du hade haft dessa symtom utan vetskapen om att de är alkoholrelaterade hade du förmodligen sökt hjälp. Fullständigt amatörmässigt skulle jag råda dig att omedelbart söka hjälp. Om inte annat för att få besked om att det är ofarligt men jobbigt och att det är något du måste ta dig igenom.

Det finns ingen anledning att lida i onödan.

Denna där, helt utan att ha sjukvårdskunskaper tänker jag att kramper och panikångest inte låter som något du ska ta dig igenom på egen hand. Snälla du ring sjukvårdsupplysningen på 1177. Och välkommen hit förresten, här finns gott om stöd att få./Victoria

Men jag tror att det är säkrast att söka läkarhjälp direkt!
Så du kan få medicinsk hjälp för att må bättre och ta dig igenom detta.

Snälla, ring efter hjälp på en gång!

Styrkekramar

Är mycket imponerad av dig, Tusculanum.
Både av ditt sätt att skriftligen uttrycka dig på och inte minst av din styrka i resan mot ett liv i frihet från alkohol.

För mig har det inte gått lika bra.

Sitter här och läser runt, peppar mig inför nya tag.

Kram
Tanten

Låt detta forum vara den plattform ni anförtror er till. Det är ju just det ett forum av denna typ är till för. Allt har säkert avhandlats här och det finns inget som är "skämmigt". Ta del av all den erfarenhet som finns här och alla de råd ni kan få. Ensamma med era tankar har ni, och vi alla, varit alltför länge.

Emma, om du så vill är det ett helt anonymt forum, ingen vet vem den andra är. Mitt råd blir då att ta upp vad som helst här och framförallt det som tynger din vardag. Det finns hopp för oss alla bara vi inser att problemet finns.

Själv är jag en fullständig novis, både vad gäller forum och alkoholproblem. Det finns dock många "uvar" här som du kan ha stort förtroende för.

Här finns många kloka månniskor som klarat att bli FRIA från alkoholen.

Läs runt i trådarna. Du kommer att hitta många råd och tips, jag tycker även att anhörigdelen är av stort intresse.

Lycka till!
Gammel tanten

Jo här är det fortfarande sommar.
Igår blev det en lång promenad vid havet tillsammans med vänner. Vädret underbart skönt, men det är fruktansvärt torrt ute i markerna. Har inte regnat på drygt 6 mån, med undantag för några enstaka regndroppar. Skulle behövas ett riktigt regn som rensade luften och sen kan solen komma fram igen.

Vi åt också middag på en servering. Fisken smakade utmärkt med vatten som dryck, efteråt beställde de övriga in en Irish Coofee och då kunde jag inte hålla mig utan tog detsamma.

Därefter gick besökte vi en butik. Jag behövde bl.a. ost.
Den där whiskyn i kaffet hade triggat igång ett sug. Fingrade lite på vinflaskorna, men lyckades besinna mig. Köpte istället godis.

En klok människa här på forumet har skrivit:
Att först efter en vit månad kan man försiktigt börja laborera med i fall man klarar att förändra sitt drickande och ta ett enstaka glas någon gång ibland eller om man måste avstå helt och hållet från alkoholen.
Fattar inte varför jag inte följde Mammy Blues utmärkta råd:
Säga att jag beslutat mig för en helt vit månad!

Börjar tvivla på mig själv.......
(Samtidigt som jag har druckit betydligt mindre alkohol sen jag hittade hit).
Om jag kände mig säker så hade jag utan problem fått ur mig orden:
Jag har besämt mig för en vit månad!

Nåja, åter till min "skämmiga" fredag där det inte stannade med ett glas:
På restaurangen beställde jag in en halv flaska vin till maten. Tänkte att det är väl inte så farligt. Jag ska sitta här länge och äta mycket och efter detta blir det inte mer.
Jag och sällskapet vid mitt bord blev bjudna av en bekant som beställde in lite mer åt oss. Plötsligt satt jag med 2 halva flaskor vin.
Tror ni jag tackade nej.......?
Därefter bjöds det på Irish Coofee.
Inte då heller tackade jag nej.
Likaså slank congacen ner, den som huset bjöd på.

Som ni förstår så blev jag ordentligt berusad. Inte lika full som förra helgen, eftersom detta dracks under en betydligt längre tid.

Visst mådde jag dåligt i lördags med, ångest o.s.v.
Mycket för att jag under kvällen bjudit hem flera stycken till mig på onsdag. Tack och Lov att jag påpekade att det endast skulle bli något enkelt med lite vin till.
Alltså, det där vinet kommer att inhandlas först på onsdag! I snålaste laget för att försäkra mig om att ingenting blir över. Köper också några alkoholfria alternativ.

Idag ska jag vara nykter. Imorgon ska jag vara nykter.
Önskar jag kan vara det på onsdag med, men jag tvivlar på mig själv!

Känner mig just nu lite ledsen och mycket besviken på mig själv.

Ta handom er, ni alla här på Forumet!
Kram
Tanten

...måste jag tillägga att jag tror mycket på dig, Tusculanum. Du jobbar på strukturerat, förankrar bra beslut och har redan, tror jag, en ganska god bild av vad denna livsförändring innebär och vilka konsekvenser för ditt liv den kommer att få. Det verkar som att du har förstått på ett tidigt stadium, att det inte räcker med att sluta dricka. Att man stryper tillförseln är bara startskottet för det långa lopp som startar. En strävan mot genomgripande förändring av hela ens varande växer fram i en när hjärna och kropp får tillåtelse att läka och börja fungera så optimalt som de faktiskt kan. Jag kommer ihåg att jag skrev någon gång förra hösten, ungefär två-tre månader in i nykterheten att det nästan kändes som att jag hade fått superkrafter; att det inte fanns någon gräns för vad jag skulle kunna orka med eller klara av. Då hade den inledande tröttheten givit med sig och en helt ny känsla av obruten energi hade tagit plats i kroppen. Jävla häftig känsla faktiskt, och den kan fortfarande göra sig påmind som någon slags cykelbunden rörelse. Det gäller att vårda den och förstå hur den ska utnyttjas.

Min magkänsla, vad den nu kan vara värd, säger att om du fortsätter jobba vidare på ditt eget sätt, så kommer ditt arbete med dig själv och din alkoholfrihet att vara mycket fruktbart. Lycka till! Stor respekt för vad du hittills har gjort!/NM

Sitter på jobbet o det känns som det var jag som skrev detta du printade upp,exakt i sammma sits ...:/ skulle gärna vilja ha någon att anförtro mig till vill du melja privat?

Kram Emma

...om att tröttheten nog mer är att betrakta som en läkningsprocess. Upplevde att jag också var oerhört trött emellanåt och att det återkom med jämna mellanrum rätt länge, men om jag betraktar den nyktra tiden som helhet, skulle jag nog vilja säga att jag upplevde mig själv mycket piggare och vaknare efter att kroppen hade fått jobba sig igenom de första tuffa veckorna.

I nuläget känner jag mig mer alert och mer fungerande, både mentalt och fysiskt, än vad jag gjort på många år. På något vis kan man nog tala om, även om jag vet att det låter lite Hallelujah-nyfrälst, en typ av återfödelse; man blir nästan till en annan typ av varelse när man tar bort alkoholtillförseln, med väsentligt större kontakt med alla de tillgångar som man faktiskt besitter.

Det är viktigt att reflektera över sitt nyktra liv i ett stort sammanhang, speciellt vi de tillfällen man eventuellt får någon idé om att det skulle vara fint och mysigt med lite socialdrickande. Jag vill absolut inte sälja av mina tillgångar bara för att någon sådan flyktig tanke klarar av att ta sig förbi brandväggen i mitt medvetande. Det här livet som jag lever nu är alldeles för värdefullt och omvårdnadskrävande för det. Jag trivs så oändligt mycket bättre, i den stora helheten, med den person jag är just nu./NM

Förresten en annan sak, jag har nog aldrig haft så täta infektioner av olika slag som avlöste varandra som under mitt första nyktra år. Vet dock inte om det har med det att göra, men vet att någon annan här upplevde samma sak och att vi diskuterade detta. Kroppen hade liksom ingen motståndskraft. Synd att sökfunktionen är så dålig (obefintlig) här på forumet att det är omöjligt att hitta igen diskussioner och inlägg kring specifika frågor. Det finns så mycket erfarenhet gömd här i trådarna.

Att tänka på kan vara att vi som druckit mycket alkohol oftast lider av mineralbrister och att det kan vara befogat att tillföra eftersom kroppen kan ha svårt att tillgodogöra sig tillräckligt av det från maten. Vad jag har läst mig till är det pga skador i tarmen av för mycket alkohol. Hinner inte leta upp källor till detta nu, men om du googlar finns artiklar och forskning om detta säker på nätet. Jag fick min mineralbrist förklarad och fastställd av läkare, samt ayurvedaläkare.

Någon annan (Adde?) talade om brist av B-vitamin hos de med långvarigt högt alkoholintag. Det har dock inte varit ett problem för mig.

Hej, om det är tröttheten du syftar på så är min egen erfarenhet denna:
Visst var jag trött under mina aktiva år, den trötthet som kom sig av dålig kvalitet på sömnen, bakisdagar och allmänt påfrestad fysik.
Men den trötthet jag upplevde efter att jag slutat med alkohol var en annan sort. Jag antar att det är den du talar om? Den som jag först såg som ett bakslag, jag skulle ju bli piggare och frächare nu?! Fick en bra förklaring (och mycket av bekräftande igenkänning) här på forumet. Förklaringar av den här nya sortens trötthet som en del i kroppen och psykets läkningsprocess. Uppstädning helt enkelt. Med den förklaringen kunde jag välkomna tröttheten och stannade med gott samvete under filten på soffan många gånger fast annat pockade på. Så jag skulle nog inte räkna den som ett abstinent fenomen, snarare läkning som sagt.
Minns inte säkert men jag tror den tröttheten varade under några, kanske 3, månader för mig. Den avtog succesivt.

Andra stycket i mitt senaste inlägg kräver nog ett förtydligande. Jag beskriver där inget permanenttillstånd utan effekterna efter det att jag slutade med alkoholen. Jag gissar att tillståndet skulle kunna gå under rubriken abstinensbesvär.

Syftet med beskrivningen var bl.a. att få någon kommentar angående tillståndet, abstinensbesvären. Men hur skulle ni veta det när jag inte frågar? Jag skyller på all bomull jag för närvarande har i huvudet.

Är detta vad jag kan förvänta mig av abstinensbesvär eller väntar något ännu värre runt hörnet? Hur länge kommer jag att känna av besvären. Just nu i skrivande stund känns det som om de har klingat av men det kanske bara är en temporär förbättring.

Tack för er hjälp att anmäla skräp och hålla rent på forumet.
/magnus

Det var länge sedan!
Och jag trivs med det. Kanske för att jag bestämde mig, och jag har sagt till mig själv att inte dricka mer detta år.
Efter nyår kanske? Vi får se. Men mitt mål är ett fortsatt nyktert 2013
Det är tungt på många sätt i mitt liv just nu.
Fått ta farväl av en anhörig, fått ta farväl av min trogna följeslagare sen 10år tillbaka. Hon som alltid funnits och som jag gråtit ut hos när något varit tungt. (Min häst har fått somna in)
Rättegång har det varit och en massa massa annat.
Men ändå, att dricka gör bara allt värre.

Heja oss vi fixar det!

Känner mig rätt nöjd med helgen som varit, har lyckats hålla mig nykter i snart två dygn.

Dock så varken något möte eller påhälsning hos min kompis som planerat. Kände för stor ångest och skam.

Veckan som kommer känner jag stora förhoppningar på!