Senaste kommentarerna i forumet

läser och läser. Tills ögona blöder. Nu har jag petat i mig din historia och den tackar jag för. Tar ett par trådar varje dag. En del berör. Din gjorde det. Tänker på sonens sjukdom men även dina sångtexter.

Fia

"vinet har varit sån otroligt stor det av mig, mitt liv, tagit all min tid och kraft". Det är just det som är så galet, så mycket som kretsat kring vinet. När, var, hur och att alltid se till att köpa hem så det räcker. Vilket det ändå inte alltid gjort. Problem på söndan då vinet är slut och jag skulle behöva mer. Att vara på fest och ha bråttom hem för att få dricka. Naturligtvis har man nu en massa tid över att fylla (tja inte med fylla då:). Så man måste också se till att man skaffar andra intressen, nåt att göra istället för att dricka på kvällarna. Jag börjar få riktigt uppstädat här hemma för övrigt!

min lille vän tänker jag och plockar med den sovande mannens hår. Varför kan du inte se? Men allt är ju fel i min egen tillvaro. Den lille mannen är 1.95 och min syn är också grumlad. Ändå vill jag bara lägga mig nära och lukta. Men vänta? Han luktar ju inte som han ska. Inte som han brukade. Fortfarande lätt att titta på men luktar inte rätt! Då blir jag arg. Diskar efter gårdagens gourmé och slänger pannor och kastruller alldeles för hårt omkring mig. Känner mig skitsur. Lugna ner Fia. Men är detta ett nykterhetstecken att bli så arg? Är jag sur för att jag inte klarar att dricka? Så är det nog. Hela tiden så känns det som den senast öppnade vindunken viskar till mig. Kom Fia, smaka mig, då blir det bra. Men jag vägrar. Tuff dag. Allt ska upp på vinden igen!

Fia

kommit så långt nej, det har tagit mej mycket tid och bearbetning. Men jag ser att du har rätt attityd och inställning, jag vet att du kan klara det! Ge inte upp bara fast det blir motigt ibland. Det är upp och ner.

Vad bra Andreas! Nu kommer jag att ta en mening i taget, för jag tror att vi måste ta "en sak i taget" med dig.

Dagens fråga: På vilket sätt tycker du att du skiljer dig från oss? (ang detta med att inte passa in)

Ta tid på dig och koncentrera dig på bara denna fråga för tillfället är du snäll( vi fortsätter att nysta senare;-D )

Trollis

Tack A :) Känns underbart, och lite läskigt, att börja komma till ngn slags insikt. Låååång väg kvar, men att just precis nu inte VILJA dricka känns obeskrivligt skönt, och märkligt oxå (vinet har varit sån otroligt stor det av mig, mitt liv, tagit all min tid och kraft). Hoppas denna känsla håller i sig! Hur går det för dig? Kom igen nu, ge inte upp!

Tack Santorini, svarade i din tråd innan jag såg att du skrivit här :)

Kram Anli

Har inte kommit så långt alls, men börjar så smått tänka i de banorna. Tänkt mkt senaste dagarna på varför alkohol har en sån central plats i, i princip allt, umgänge.

Jag är en sån som har som mål att dricka lagom och ibland. Kunna vara "normal", kunna umgås och ibland kunna belöna mig själv (för belöning är väl vad det är?) med att få slappna av med vin tillsammans med andra.
Men varför egentligen, vad är det som är så himla fantastiskt med att bedöva/fördumma/trubba av sig själv? Vad fruktansvärt sorgligt att vi människor behöver göra det, att vi belönar oss med det!

Tog upp detta m min man igår ef inför kvällen. Han förstod inte alls vad jag menade (eller ville inte förstå?). Det är ju trevligt och helt normalt att umgås med alkohol vid tex middagar tyckte han. Jag sa att egentligen, i ärlighetens namn, så dricker man väl kanske inte BARA för att det är gott, utan för att bli avslappnad (påverkad mao). Men inte heller det höll han riktigt med om. Han dricker gärna, men inte som jag! Kan lätt låta bli och häller aldrig i sig som jag gjorde. Men visst dricker han en hel del då det bjuds, om vi träffar andra på middag etc. Antar att de flesta (även jag!) inte vill inse hur SJUKT det egentligen är, för då måste man ju ta någon slags ställning.

Nya insikter :)

Kram A

söndag. Nästan hela fyllehelgen avklarad och inte en droppe har jag tagit. Men jag märker att det tar på mig. Dränerar skrev Victoria om något helt annat. Det dränerar mig att se min kloke vackre man förvandlas till ett lallande dansande fyllo. Jag vet ju att boten är att dricka själv. Men det kan jag inte. Nej jag vägrar just nu. Nu sover han, min prins. Om ett par timmar kommer han att vakna och ta några öl. Trappa ner för att kunna jobba igen imorgon. Jag längtar dit. Till måndag. Nu dricks det ju varje kväll hemma hos oss men i veckorna blir det så mycket mindre. Jag vet att jag inte kan ändra hans livsval. Kan kanske inte ens ändra mig själv men ett ärligt försök ska jag göra.

Fia

Grattis
/A

jag ser att du har rätt inställning och känsla, det kommer att gå bra! Det är en stor skillnad på att vara nykter för att man "måste", t.ex vara chauför, eller när man bestämt sej. När det är ett eget val, för det är det ju, trots att vi vet att vi måste ändra våra vanor. Fortsätt så och det kommer bara fler och fler fördelar och man börjar ifrågasätta varför alkoholen skulle vara så viktig. Jag skrev just ett inlägg om det i min egen tråd. Grattis, du har tagit ett stort steg mot friheten!

Inte så farligt faktiskt. Tidigare, om jag tex var chaufför och inte KUNDE dricka, så var jag så rastlös och tyckte jäkligt synd om mig själv när alla andra fick dricka. Ville i ärlighetens namn hem så fort som möjligt så JAG fick dricka vin oxå. Men jag känner i kroppen att denna gång är det annorlunda, har inte känt denna beslutsamhet förut. Aldrig faktiskt!

Tror jag insett att det var just NU ändringen behövde ske för att jag inte skulle råka riktigt riktigt illa ut. Kändes som att denna gång gäller det, sluta själv eller be om mer hjälp (AA?). Och denna ggn känner jag ngt slags lugn (absolut inte första dagarna, då tyckte jag fortfarande synd om mig själv...mitt vin buhu..). Och nu när jag varit nykter snart 13 dgr börjar det kännas SKÖNT, jag sover bra (bara det är värt allt), behöver inte känna stress över att tänka på hur mkt vin som finns i garderoben/tänk om ngn av misstag hittar/tänk om det tar slut (hemska tanke!) och framför allt, och detta är det bästa, så säger jag inte längre "jag kommer snart, ska bara fixa/hämta/etc" medan jag går in och tar en snabb klunk vin. Just den känslan, lugnet över att "slippa" gå in och hålla salongsberusningen vid liv hela tiden är så jäkla befriande! Jag börjar se fördelarna mer än nackdelarna :).

Visst var jag sugen igår. I början. Det såg gott ut, vore ju skönt att bli så där lagom avdomnad. Men fokuserade på hur jag skulle känna sen, när jag låg i sängen och mådde dåligt över att inte ha klarat det. Och vartefter kvällen led så var det lätt som en plätt när jag såg hur påverkad min man och hans kompis blev. Inte jättefulla, säkert var jag likadan, men absolut lite "lagom" berusade. Detta är helt nytt för mig, att vara åskådaren, se hur alkoholen påverkar människor. Jag har ju varit showens huvudperson ;) Dessutom tänkte jag mkt på hur mkt de pratade om vinet t maten (åh vad det passade bra/var gott), sen ngn öl efter maten och prat om olika sorter som var så faaaantastiskt goda. Oxå ny aha upplevelse för mig, hur man ursäktar alkoholintag med själva smaken! Visst, vin är gott...men är det SÅ jäkla gott så man måste dricka en hel flaska! Hur all social samvaro kvällstid på helger (ok mkt då) är uppbyggd kring alkohol och hur man hittar sätt att rättfärdiga intaget av den.

Nä, tror jag kommit till nästa "nivå", börjat fasen bli trött och arg på alkohol!!

Nu ska jag inte vara kaxig, betvivlar inte att jag kommer ha svackor och kanske falla dit, men just precis nu är jag trött på skiten!! Hurra!!

Kram

och dess betydelse. Varför är den så viktig i våra liv? Varför kretsar våra tankar så mycket kring ifall vi ska kunna lära oss dricka "normalt"? För såna tankar har de flesta av oss nån gång efter att vi slutat dricka. Åtminstone undermedvetet har den tanken funnits med. Att så småningom kan jag börja dricka lite igen på fester, på helger osv. Det har jag prövat förut men genast tar tankarna på mera alkohol över. Nu undrar jag varför det känns så viktigt att få dricka igen? Antagligen för att alkoholen har en så centralt plats i allt umgänge med andra. Men om jag ser till mej själv nu. Vad saknar jag som alkoholen gav mej? Ingenting men visst minns jag känslan av de första glasen, värmen, avslappningen, då, innan det alltid gick för långt. Det är längesen det var enbart positivt. Den tiden kommer aldrig igen eftersom jag låtit det gå för långt och blivit beroende. Däremot finns det hur mycket som helst som jag INTE saknar av det alkoholen gav mej. Kan göra en lång lista men det behövs inte för jag minns alltför väl ändå all skam och ångest. Nykterheten ger mej otroligt mycket istället, frihet och oberoende.

Vi har också gemensamt att vi funderar väldigt mycket på vad andra ska säga, tycka eller tro om vi tackar nej till alkohol. Jag har tänkt mycket på det men erfarenheten visar att andra inte bryr sej särskilt mycket. När man själv är säker på sitt beslut så är det inga problem alls. Det är medan man själv är sugen och vill ha som man har svårt att stå för ett skäl att inte dricka.

Efter åratal av vetskap om att jag har ett missbruk och flera försök att sluta har jag nu kommit till en inre frid med beslutet. Det känns på ett annat sätt nu. De samlade dåliga erfarenheterna har väl blivit tillräckligt många. Sju månaders nykterhet har gett mej tillräckligt med bevis för att livet är mycket bättre så här. Så för mej är nyckeln till frihet att inse och verkligen acceptera att jag aldrig kan dricka alkohol igen. Jag är allergisk. En dag i taget är nog säkert bra i början, att varje dag ta ett nytt beslut kanske fungerar då. Men för mej gör det skillnad att inse att det är för gott. Och att inse att alkohol inte behövs för ett rikt liv. Man missar ingenting.

Jag brukar citera Kristin Davis, en av de unga, vackra tjejerna som spelade med i Sex & The City. Hon är öppen med att hon är alkoholist och dricker inget. "IT WAS GETTING IN THE WAY OF WHAT I WANTED SO I STOPPED". Så himla enkelt! :)

Braaaaa!! :) vilken underbar känsla det måste vara! Hur var det med suget?

Härligt! Roligt att höra! :)
Kanske är det så att har man inte så avancerade förklaringar blir det inte så stor sak av det heller. Ska ta lärdom av det själv som ofta blir för komplicerad :)

Go'natt!!

Måste vila...
Lämnar mobilen utanför och,
vilar vid ljusen.

Hemma igen. Klarade att tacka nej trots att skumpa hälldes upp i mitt glas. Låtsades smaka lite och gick sen över t vatten. Är så glad, nöjd och stolt och detta över att detta första trevande steg som spiknykter i sociala sammanhang, där vin fanns mitt framför näsan, gick bra! Fick frågan flera ggr om jag verkligen inte ville ha drink innan maten men tackade nej och sa att jag hade lite huvudvärk.

Jag tog ju antabus direkt på nyårsdagen då jag kände att jag på egen hand ej klarade att stå emot, men bara de 3 första dagarna för sen har jag velat försöka stå emot "för egen maskin", och jag klarade det...och hade dessutom trevligt :)

Sov gott!
/Anli

jag har bett dig att sluta skriva här vill. sluta. Men inte då. Läste du inte heller det?

Fia

Välkommen tillbaka!

Andreas för att du finns, glad att jag kan hjälpa men du hjälper mig också. Vi hjälper varandra och det gäller alla på forumet, inte genom att slå på varandra utan istället försöka förstå varandra. Vi är alla olika men det måste vi få vara tycker jag, olikheter behövs.

Santorini, tack för din omsorg!. Det går bra, känns som förra helgen inte funnits. Fortsätter med LCHF och denna helg har jag varken saknat vinet eller godiset. Så skönt och vågen visar nedgång igen, jätteglad för det och det sporrar vidare.
Men ffa inte frisk och det är det som drar ner det men är under behandling och ska få göra CT-skalle snart så kanske tumör nojan kan försvinna sedan.
Lugnt hemma för tillfället både med barn och make, ser fram mot konventet snart och Gotlandskonventet som jag och Stigsdotter planerar att åka på.

Kram på er!

Tänker mycket, läser mycket på

Anhörigdelen, och ser och läser om allt gott
DU GÖR!
TACK/

.

och läser... I radion sjunger Laleh och i ett annat rum pågår den stora striden i Sagan om ringen. Nånstans sover Törnrosa och hennes närmaste kanske vakar - eller sover. Det är hoppfullt att människor låter sig beröras och gör vad man kan - tänder ljus, ber och lämnar en hälsning här i vår gemensamma mötesplats i universum. God natt, god sömn... önskar jag er vänner / mt

tittar på Sagan om ringen. Tredje delen. Som så många andra här så ser jag ringen som det heliga missbruket. Och jag tycker mig känna igen krigarna. Aragorn är busenkel. Dompa. Lite prat och mycket verkstad. Opåverkad av ringen. Vill.sluta är en eol. En trädgubbe som vill väl men inte lyckas leverera. Stigsdotter blir Legolas, en i detta fallet tjej som också levererar. Gimli då tänker jag Villervalle. Lite annorlunda men altid med på ett äventyr. Mulletanten är den kloke Sam som vi aldrig ska underskatta. Sen har vi den kvinnliga visheten där så många av er kvalar in. En Arwen. Victoria tänker jag mig som den blonda tjejen. Been there och har sett allt. Det var en komplimang. Jag är inte Frodo för han är stark. Jag är en av hans korkade kompisar. Nu börjar filmen igen.

Fia

Läser och tagit in vad sin skrivs.
Men det är bara du Maria som ger ett lugnt
och sansat intryck . Du är den lugna trygga hamnen i en storm.
Hoppas du får veta hur bra/duktig du är OFTA!

Jag har svårt att ta kretik och påståenden om att jag är fel.

Från tidig ungdom till dagsläget har jag den hårda och ibland brutala vägen lätt mig att ifrågasätta
folk, inte kuta på folk etc.
Men du är så himla god, smäll och omtänksam.
Love you dear...........
Tack för att du finns!
/A

björnbärsmarmelad och honung. Också gott på skorpor! Nu kom jag att tänka på den där kassen med sand jag släpade hem från Dueodde... undras vart den blev av?