Senaste kommentarerna i forumet

läste ditt inlägg och fick lov att kolla FLERA gåner om det var mitt nick-name ModestyBlaise som stod där, men det stod Anli.
Snuskigt lika liv/historier, jag vill nästan bara gråta när jag läser det du skriver :(
jag har också fått medicin mot sug + samtal med en kurator (15 ggr, gav mig inget, så han sa första ggn att jag måste sluta dricka, men om det vore så lätt så skulle jag väl slutat för länge sen????)

själv har jag hamnat i en svacka (igen, typ den 100:e de sista 5 åren) och jag har druckit 9 dagar i rad!!
På helgen är det ingen som reagerar så klart.... men jag smygdricker så fort jag kommer hem efter jobbet, typ 2 glas på en kvart, innan man o barn kommer hem. då blir jag lugn o småvarm o klarar av kvällen med ett leende, sen kommer natten o jag svettas som en gris o sover oroligt.
Och dagen efter, denna ÅNGEST!!! Mår piss hela dagen... men på em börjar det avta o jag tänker.... gud va gott med ett glas vin när jag kommer hem.
Hur funkar hjärnan där????

nu har jag tänkt minska (för sluta vill jag inte) men det blir tyvärr inte så.
för 2 v sen var jag utan alkohol en hel vecka, hade inget hemma o kände inget sug, låg o läste på kvällarna o tänkte att det var SKÖNT att vara utan vinet.
MEN så fort jag har hemma, så blir jag som en svamp. Tänker jämt: jag tar ett glas vin, det blir bra..... men vet ju innan att det blir 3-4 glas som vanligt, så varför lär jag mig inte.... att jag ALDRIG kommer att kunna dricka ett glas o sen vara nöjd???

nu är det helg, o redan har jag alkoholångest!! drack 4 glas vin igår på alla hjärtans dag med mannen..... i kväll väntar den vanliga fredagstristessen :(
Fredag= God mat,gott dyrt vin, TV + soffa.... och där somnar mannen runt kl 21.... o jag fortsätter pimpla vin o äta snacks till midnatt. samma visa varje fredag, skittrist :(

//ModestyBlaise

ju ha varit värre :-)) Kunde ju ha varit i fyllan och villan :-))

Krya på dig och låt det ta tid !

Kram !!

med högerarmen i gips går det så långsamt att skriva. jag struntar i capslocken. annars är allt väl med oss.
föll när jag skulle hämta posten. ont somf-n, men trodde inte att det var så illa först.
kunde ha varit värre dock.
nu får jag träna att borsta tänder och torka ändan med fel hand.
ha det gott alla kämpande. ett troll på gankska gott humör ändå..

Är inte här lika ofta nu, men känner alltid glädje och tacksamhet när jag är här!

Ok här i min ände av världen. Mycket att göra och livet rullar på. Ingen A och försöker ta hand om mig och de mina på bästa sätt. Ska försöka skriva mer sen men ofta kommer livet emellan. .. Bamsekram till dig och till alla andra som läser! / NM

Har inget särskilt att skriva i min tråd så jag sätter mig här med kaffet. De är nästan stiltje på forumet nu. Något enstaka inlägg per dag. Man kan undra vart människorna och det livliga samtalsutbytet tog vägen...

Jag hoppas alla mår bra. Och att konversationen (som alau så fint skrev) i trådarna startar upp igen. Jag tänker än en gång med tacksamhet på hur väl mottagen jag blev när jag började skriva... om ett par veckor är det två år sen. De två år som förändrat mitt liv.

Det är ännu tid att låten ljusen lysa om kvällarna - "för alla som behöver". Världen behöver många ljusbärare och visst är det fantastiskt de gånger man känner gemenskapen i samlas i gemensam bön eller önskan för en god sak.

Tack för tankeplatsen. Ha en bra dag du som läser.
Allt gott, lev väl! / mt

Nu har jag läst igenom hela den här tråden. Plötsligt tog konversationerna slut den 3 februari. Försvann ni in i någon annan tråd? Jag skrev lite här ibörjan, för jag kände så väl igen mig i Anlis situation. Och gör det fortfarande efter att ha läst allt. Jag har slutat och fått återfall otaliga gånger. Varje gång ett återfall kommer känns det som det blir värre och värre.

Bestämde mig slutligen för att prova Antabus. Tog min första kur just den 3 februari och är nu på dag 12!! Antabusen har hjälp mig att släppa den fanatiska känslan av att vilja dricka. Så länge jag tar medicinen så går det ju helt enkelt inte. Ganska skön känsla. Mår riktigt bra faktiskt. Klar i huvudet och kan fokusera på viktigare saker.

Hur går det för alla?

Alau

:)

Vilka raringar ni är!!

Tack för kramen, men den vart för kort!
Du får en lång tillbaks med lite tryck i...........
Tack, du är min midsommarnatts dröm .............
/A

.

och kram till dej också Maria! Hoppas du haft en bra dag!

Nu ska han flytta efter alla dessa år.
Jag bara gråter,kan inte äta eller sova vilken djävla alla hjärtans dag.
Vi berättade för barnen i Söndags fy det var det värsta jag gjort i hel mitt liv.
Sådan ångest o skuld fast jag vet att jag måste göra såhär.
Jag har verkligen insett att jag inte kan ändra på honom,ju mer jag tänker på alla tråkigheter alkoholen fört med sig under åren,så har detta nog pågått längre än jag vågat erkänna.
Men nu orkar jag Inget mer,kroppen skriker av ångest o oro.
Jag mår illa o får rysningar av att han bara knäpper en eller tre öl.
Det räcker för att magen skall knyta sig.Då har det gått långt......
Nu är min oro för hur han ska klara att bo själv.
Hur ska jag klara av det ekonomiska?
Trots allt är jag ju kär i honom min vän för livet.
Känt varandra sedan tonåren levt ihop,gjort allt tillsammans.
Ja livet är verkligen hårt.
Kan han vakna upp,eller är det kört nån som har erfarenhet av att bli utslängd hemifrån.
Han har ju lovat så många ggr att dricka mindre utan förändring någon längre tid.
Han säger att han älskar mig och att allt ska ordna sig.
Jag ser bara nattsvart på vår tillvaro i framtiden.
Kommer aldrig att acceptera honom om han inte blir nykterist.Och orkar jag med honom då?
Jag vet faktiskt inte om jag vill längre,vet så väl mina värderingar o vad jag vill med livet men jag vill ju inte att han skall dricka pga av barnen också.
Så sorgligt med denna dryck,kan inte säga annat.

kramen Maria - du får dubbelkram från Mulleholken tillbaka:)

på Alla Hjärtans dag!

I det här programmet deltar Olle Carlsson - prästen som skrivit "12 steg för hopplösa" och verkar på Söder http://www.svtplay.se/video/1001584/del-4-av-19

sliter hårt på kroppen. Häv ur dig här så mycket du kan här och kanske leta upp oss som har våra nick på fb och chatta lite mer privat (så privat som nu fb kan bli).

Kram igen !

Till dig idag!

Till dig idag på alla hjärtansdag!

Till dig idag!

Till dig idag, en stor kram!

Till dig Kalla!

På alla hjärtans dag till dig!

Ett ensamt hjärta tar gärna emot en kram!

kram på Alla Hjärtans dag kan du väl ta emot från en anonym i alla fall ♥

har jag ingen susning om teologiska/andliga forum och det av den enkla anledningen att jag aldrig behövt något sådant.

Min väg in i min andlighet började, och börjar fortfarande, med att jag lärde mig att känna sinnesron när alla "ritualer", traditioner, läses upp i början av ett aa-möte. Jag vänder blicken in i mig själv, sätter mig i "rätt" ställning och låter mig sjunka in i en vilsam, rofylld, stämning. Ibland kan det kännas som ett tillstånd mellan vakenhet och sömn men jag tar in det som sägs och som jag behöver och låter annat passera. Många möten har passerat där jag inte fångat något som jag för dagen haft behov av men där jag fått min dos av sinnesro uppfylld med råge. Och ofta har det varit så att saker jag hört men ej fattat/behövt just då i ett senare skede av livet trillat på plats med en rejäl aha-suck.....SÅ var det de menade !!

För en sak är jag väldigt säker på numera : Jag får det jag behöver NÄR jag behöver det.

Och jag är rätt säker på att det gäller även andligheten och sinnesron. Framförallt om jag låter det komma till mig istället för att jaga det.

Som vanligt svävar jag ut och klarar inte att ge ett rakt svar men kanske du ska söka på Svenska Kyrkans hemsida om andligheten ?

Hjärtekram dagen till ära ♥