skrev kalla i Att ta ett steg i taget
Denna helgen går i storstadens tecken, besök i mitt älskade GBG. Träff med vänner, middag och många skratt hoppas jag på :-)
En helt trygg miljö med människor som vet hur det ligger till och sen är de så charmigt ego att de inte märker vad folk dricker.
Så jag hoppas att ni alla får en underbar helg, kramar Kalla
skrev mulletant i Vägen tillbaka till mig själv
till mig en kram av dig! Tack - värmer gott!
Hoppas du och maken kan få till ett bra samförstånd! Svåra saker.
Kram till dig - vila i sinnesron. / A
skrev Tilde i Vägen tillbaka till mig själv
tyckte jag behövde det mitt i all min målmedvetenhetsiver som jag just skrivit om "hos mig själv"...
Jag förstår din olust och sorg i det du går igenom och har framför dig, hoppas att ni får ett bra samtal i morgon mannen och du. Kan ju också leda till något bra när man börjar prata om det svåra. I vilket fall så tror jag att det är bra att ta belut, det är så jobbigt att gå och vackla mellan olika alternativ, blir varken eller och livet rinner på. Lycka till nu och ha en bra kväll på fredagsmötet.
...och kram till dig.
skrev Tilde i Rädd för att dricka, rädd för att inte dricka
lycka till ikväll! Mingla på du med alkoholfritt och tänk på vad trevligt som väntar dig när du kommer hem :)
...och i morgon bitti vakna som en nyponros!
skrev Tilde i Jag vill slippa tröstevinet och hitta tillbaka...
har börjat funka för mig också nu, fast det tog tid. Jag har upplevt det några gånger, att jag kan släppa tankarna och somna lugnt och det är som en skön present... låter kanske knäppt men så känns det nu eftersom jag inte varit så lugn när jag skulle somna på mycket länge. Nu är det ljuvligt att gå och lägga sig, det är fortfarnade nytt men jag tror att det är så det kommer att bli nu... jippi!
Triggers och utlösande faktor till varför man dricker vin fast man tänkt att verkligen inte göra det... Jag har tänkt sista tiden att jag visste precis att jag gick in i det, då när jag började dricka vin i för stor mängd. Jag gjorde det och tyckte jag behövde det för att linda in det som gjorde ont i livet.
Sen när det blev en vana och jag inte alls tänkt dricka vin så kunde en händelse eller känsla vara det som triggade igång de "onödiga" glasen vin. Kan lika gärna dricka vin och lindra lite...
Nu tänker jag mest på att ändra i livet så att inte de gamla triggersarna ska ha något utrymme, de ska minimeras. Jag får ändra om i mitt liv, i stort och smått, in och ändra både här och där.... Tillföra bra saker eller göra på "nytt sätt" då jag närmar mig de moment där det är känsligt läge. Det gamla känns unket. Jag vill ha in nya intryck i mitt liv och jag är egoistisk nu. Det kommer att komma andra till del också.
Konflikt i relationen är en trigger som jag tänkt en hel på att jag skulle eliminera genom att kanske ta och göra slut på relationen, men har kommit fram till att här ska inte göras slut i nuläget(typiskt sätt för mig att fly genom att göra slut när det går mig emot)utan jag ska försöka med förändring istället. Får se om det lyckas... En utmaning för mig som jag behöver. Jag har vacklat o velat fram och tillbaka alltför länge nu och det bara suger energi. Nu tar jag detta som mål och jobbar i den riktningen. Funkar det inte tar jag nya mål.
(känner mig väldigt målmedveten och upp till kamp idag :)
Önskar alla en bra helg som blir på ett ungefär som man vill att den ska bli och inte helt tvärtom!
skrev Vinter i min trädgård i Rädd för att dricka, rädd för att inte dricka
Det ska jag prova! =)
Nåväl. Ikväll kommer det att bli tungt, ska iväg på ett sponsorevent och det kommer att serveras massor av gratischampagne. MEN mitt lilla kortsiktiga mål denna vecka är att åtminstone inte dricka en droppe före morgondagen. Nu har jag i alla fall skrivit det här: att jag inte ska dricka idag.
Vill inte vakna bakfull imorgon, vill inte att en hel helg försvinner i alkoholdimman. Jag vet att bara jag kommer igång med att mingla kommer jag snart ha glömt bort att det är alkoholfritt i glaset. Om jag kommer hem i lagom kristlig tid och inte stinker sprit kanske jag till och med lyckas förföra mannen senare ikväll.
Önskar härmed mig själv lycka till =)
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
...har bestämt att prata med maken imorgon. Ska inte fega. Känner mig ledsen och sorgsen och jag vet inte allt. Idag blev det jättekonstig stämning vid lunchbordet när vi pratade om respektive och en sa att din har jag inte träffat! och jag svarade med ett "nä och inte får du göra det heller". Nu känns det som om jag berättar för folk att jag ska skiljas så måste jag ju få tummen ur och berätta det därhemma också. Men fy vad jobbigt det känns. Jag tror och hoppas att han kommer att tycka det är en bra lösning och att vi kommer att kunna samarbeta. Jag hoppas det. Men jag vet inte. Det känns som om jag ångrar mig redan men det är såklart rädsla för det okända och för att bli ensam. Såklart är det ledsamt med ett misslyckande som en separation väl ändå är på sätt och vis. Ja, ja, ska inte älta mer här nu. Ikväll ska jag på mitt mysiga fredagsmöte och imorgon kväll ska han ut och svira, kanske blir extra mycket svirande för honom när han hört vad jag har att säga.
Hoppas ni alla får ett riktigt skönt slut på veckan. Många kramar till den som vill ha, tack för att ni finns ingen nämnd och ingen glömd.
skrev markatta i Filosofiska rummet
Inte kul att ha "fel" arm i gips. Bra att du tar det med ro.
Utmärkt tillfälle att öva på att göra en sak i taget och att vara medvetet närvarande, man måste ju liksom när hjärnan måste tänka spegelvänt. Det kan vara kul också, prova att skriva ett handskrivet brev till någon som förtjänar ett skratt och lite hjärngympa.
Krya på dig!
skrev ModestyBlaise i 40 årig mamma, dricker i smyg, har gått för långt! Måste sluta!
läste ditt inlägg och fick lov att kolla FLERA gåner om det var mitt nick-name ModestyBlaise som stod där, men det stod Anli.
Snuskigt lika liv/historier, jag vill nästan bara gråta när jag läser det du skriver :(
jag har också fått medicin mot sug + samtal med en kurator (15 ggr, gav mig inget, så han sa första ggn att jag måste sluta dricka, men om det vore så lätt så skulle jag väl slutat för länge sen????)
själv har jag hamnat i en svacka (igen, typ den 100:e de sista 5 åren) och jag har druckit 9 dagar i rad!!
På helgen är det ingen som reagerar så klart.... men jag smygdricker så fort jag kommer hem efter jobbet, typ 2 glas på en kvart, innan man o barn kommer hem. då blir jag lugn o småvarm o klarar av kvällen med ett leende, sen kommer natten o jag svettas som en gris o sover oroligt.
Och dagen efter, denna ÅNGEST!!! Mår piss hela dagen... men på em börjar det avta o jag tänker.... gud va gott med ett glas vin när jag kommer hem.
Hur funkar hjärnan där????
nu har jag tänkt minska (för sluta vill jag inte) men det blir tyvärr inte så.
för 2 v sen var jag utan alkohol en hel vecka, hade inget hemma o kände inget sug, låg o läste på kvällarna o tänkte att det var SKÖNT att vara utan vinet.
MEN så fort jag har hemma, så blir jag som en svamp. Tänker jämt: jag tar ett glas vin, det blir bra..... men vet ju innan att det blir 3-4 glas som vanligt, så varför lär jag mig inte.... att jag ALDRIG kommer att kunna dricka ett glas o sen vara nöjd???
nu är det helg, o redan har jag alkoholångest!! drack 4 glas vin igår på alla hjärtans dag med mannen..... i kväll väntar den vanliga fredagstristessen :(
Fredag= God mat,gott dyrt vin, TV + soffa.... och där somnar mannen runt kl 21.... o jag fortsätter pimpla vin o äta snacks till midnatt. samma visa varje fredag, skittrist :(
//ModestyBlaise
skrev Adde i Filosofiska rummet
ju ha varit värre :-)) Kunde ju ha varit i fyllan och villan :-))
Krya på dig och låt det ta tid !
Kram !!
skrev höst trollet i Filosofiska rummet
med högerarmen i gips går det så långsamt att skriva. jag struntar i capslocken. annars är allt väl med oss.
föll när jag skulle hämta posten. ont somf-n, men trodde inte att det var så illa först.
kunde ha varit värre dock.
nu får jag träna att borsta tänder och torka ändan med fel hand.
ha det gott alla kämpande. ett troll på gankska gott humör ändå..
skrev Sommar12 i Filosofiska rummet
Är inte här lika ofta nu, men känner alltid glädje och tacksamhet när jag är här!
skrev NyMan i Filosofiska rummet
Ok här i min ände av världen. Mycket att göra och livet rullar på. Ingen A och försöker ta hand om mig och de mina på bästa sätt. Ska försöka skriva mer sen men ofta kommer livet emellan. .. Bamsekram till dig och till alla andra som läser! / NM
skrev mulletant i Filosofiska rummet
Har inget särskilt att skriva i min tråd så jag sätter mig här med kaffet. De är nästan stiltje på forumet nu. Något enstaka inlägg per dag. Man kan undra vart människorna och det livliga samtalsutbytet tog vägen...
Jag hoppas alla mår bra. Och att konversationen (som alau så fint skrev) i trådarna startar upp igen. Jag tänker än en gång med tacksamhet på hur väl mottagen jag blev när jag började skriva... om ett par veckor är det två år sen. De två år som förändrat mitt liv.
Det är ännu tid att låten ljusen lysa om kvällarna - "för alla som behöver". Världen behöver många ljusbärare och visst är det fantastiskt de gånger man känner gemenskapen i samlas i gemensam bön eller önskan för en god sak.
Tack för tankeplatsen. Ha en bra dag du som läser.
Allt gott, lev väl! / mt
skrev alau i 40 årig mamma, dricker i smyg, har gått för långt! Måste sluta!
Nu har jag läst igenom hela den här tråden. Plötsligt tog konversationerna slut den 3 februari. Försvann ni in i någon annan tråd? Jag skrev lite här ibörjan, för jag kände så väl igen mig i Anlis situation. Och gör det fortfarande efter att ha läst allt. Jag har slutat och fått återfall otaliga gånger. Varje gång ett återfall kommer känns det som det blir värre och värre.
Bestämde mig slutligen för att prova Antabus. Tog min första kur just den 3 februari och är nu på dag 12!! Antabusen har hjälp mig att släppa den fanatiska känslan av att vilja dricka. Så länge jag tar medicinen så går det ju helt enkelt inte. Ganska skön känsla. Mår riktigt bra faktiskt. Klar i huvudet och kan fokusera på viktigare saker.
Hur går det för alla?
Alau
skrev Maria42 i Maria
Vilka raringar ni är!!
skrev vill.sluta i Maria
Tack för kramen, men den vart för kort!
Du får en lång tillbaks med lite tryck i...........
Tack, du är min midsommarnatts dröm .............
/A
skrev santorini i Maria
och kram till dej också Maria! Hoppas du haft en bra dag!
skrev Sorgsen44 i RÅD FÖR DIG SOM VILL DRICKA MINDRE
Nu ska han flytta efter alla dessa år.
Jag bara gråter,kan inte äta eller sova vilken djävla alla hjärtans dag.
Vi berättade för barnen i Söndags fy det var det värsta jag gjort i hel mitt liv.
Sådan ångest o skuld fast jag vet att jag måste göra såhär.
Jag har verkligen insett att jag inte kan ändra på honom,ju mer jag tänker på alla tråkigheter alkoholen fört med sig under åren,så har detta nog pågått längre än jag vågat erkänna.
Men nu orkar jag Inget mer,kroppen skriker av ångest o oro.
Jag mår illa o får rysningar av att han bara knäpper en eller tre öl.
Det räcker för att magen skall knyta sig.Då har det gått långt......
Nu är min oro för hur han ska klara att bo själv.
Hur ska jag klara av det ekonomiska?
Trots allt är jag ju kär i honom min vän för livet.
Känt varandra sedan tonåren levt ihop,gjort allt tillsammans.
Ja livet är verkligen hårt.
Kan han vakna upp,eller är det kört nån som har erfarenhet av att bli utslängd hemifrån.
Han har ju lovat så många ggr att dricka mindre utan förändring någon längre tid.
Han säger att han älskar mig och att allt ska ordna sig.
Jag ser bara nattsvart på vår tillvaro i framtiden.
Kommer aldrig att acceptera honom om han inte blir nykterist.Och orkar jag med honom då?
Jag vet faktiskt inte om jag vill längre,vet så väl mina värderingar o vad jag vill med livet men jag vill ju inte att han skall dricka pga av barnen också.
Så sorgligt med denna dryck,kan inte säga annat.
skrev mulletant i Maria
kramen Maria - du får dubbelkram från Mulleholken tillbaka:)
Jag har inte varit här på jättelänge men nu fick jag en ingivelse att logga in. Hoppas ni har det bra och att ni haft kraft att kämpa mot den lede fi.
För mig har det faktiskt gått rätt bra när det gäller A. Jag bestämde mig för att max 1 flaska vin i veckan och det har jag i stort sett hållt mig till. Vid enstaka tillfällen har det blivit 2 flaskor på en vecka men då har jag blivit så deprimerad i några dagar efteråt så jag försöker intala mig att det inte är värt det.
För övrigt har det hänt en hel del. Först fick jag då operera bort den aggressiva basalcellscancern som jag hade i ansiktet. Det hade väl gått bra om det inte varit att jag i samma veva hade dragit ut en tand efter en misslyckad rotfyllning. Ett par dagar efter operationen fick jag en infektion i tandhålan med en fruktansvärd värk. Det var med ren viljestyrka som jag inte gick till bolaget för att köpa mig tröst för både tand och cancer.
Några veckor senare fick jag ett brev, all cancer var inte borta så en ny operation behövdes! Med all den oron i kroppen vaknade jag en morgon med bröstsmärtor. Fick åka ambulans till akuten och blev inlagd på hjärtintensiven med misstänkt hjärtinfarkt. 4 dagar låg jag inne och både EKG, hjärtskadeproverna och ultraljudet indikerade infarkt men när jag till sist fick göra en kranskärlsröntgen så visade det sig att jag "bara" hade en hjärtmuskelinflammation. Blev hemskickad med order om att vila i 8 veckor.
Nu är jag jag då sjukskriven igen efter den andra basaliomoperationen. Normalt sett sker den under lokalbedövning men jag sövdes. Feg som jag är så vågade jag inte fråga varför.
Jag tror att alla dessa sjukdomar har gjort mig mer ödmjuk för min kropp och att det därför är lättare att säga nej till A. Jag är inte säker på vem det var, Kalla eller Stigsdotter, som sa att jag behöver alla mina krafter för att bekämpa sjukdomen och det gjorde verkligen intryck på mig.
Jag önskar er alla kraft och styrka att kämpa mot det som förtär er! Kram till er all!